Johann Carl Hedlinger (1691-1771), Förgylld bronsmedalj med Hedlingers självporträtt - RAR

5 000 kr

Johann Carl Hedlinger  (1691-1771), Förgylld bronsmedalj med Hedlingers självporträtt - RAR
Självporträtt med åtsida från 1733, signerad med Hedlingers valspråk ΛAΓOM=Lagom. Frånsidan med draperi och uggla nedtill. Hy. XVII:I:230-9. Brons 36mm, 18,8 gram
Vackert förgylld, kvalitet 1+/01+.


Historik (Källa: Ulf Nordlind/Bukowski)
Den schweiziskfödde Johann Carl Hedlinger (1691-1771) kom att bli kanske 1700-talets främste medaljkonstnär. Efter att ha lärt i hemlandet och en kort sejour i Paris kom Hedlinger 1718 till Sverige där han med vissa avbrott var verksam till 1746. Han skulle nu gravera myntstampar och undervisa elever. Medaljstampar skulle betalas extra. Trots att han var från ett annat land och troende katolik kom Hedlinger att åtnjuta kunglig gunst tack vare de magnifika porträtt av Fredrik I som prydde mynten och medaljer så som den i samlingen ingående Riddarhusets stora medalj. Frånsidan på denna är som en genremålning och ett utmärkt exempel på Hedlingers konstnärskap Han fick också inflytelserika svenska vänner som till exempel far och son Tessin, Carl Hårleman, Nicolaus Keder och Carl Reinhold Berch med flera över vilka Hedlinger gjorde utmärkta porträtt. Genom sitt stora internationella anseende kom Hedlinger under sina utlandsresor att utföra arbeten såväl för det danska hovet som porträtt av Fredrik I, påven Benedikt XIII och ryska kejsarinnan Anna.


Att en medaljgravör var en konstnär och ett mått på Hedlingers berömdhet och storhet som sådan är de höga, ja nästan astronomiska, arvoden som betalades för hans arbete. Betalningen för gravering av en medalj kunde vara 600 dukater vilket motsvarar mer än två kilo rent guld i dagens vikt.
Hedlinger arbetade ständigt och hade en lysande produktion. Efter internationella förebilder tog han initiativ till den svenska regentlängden som kom att fullbordas av hans efterträdare Daniel Fehrman och dennes son och som också finns representerad i samlingen.