Baktrien, Grekisk-baktriska kungadömet. Eukratides I (ca 170–145 f.Kr.) - Obol - Ett härligt ovanligt välpräglat och lystrigt exemplar - Eukratides den store: Den sista grekiska guldåldern i Centralas
Baktrien, Grekisk-baktriska kungadömet. Eukratides I (ca 170–145 f.Kr.)
Ett härligt ovanligt välpräglat och lystrigt exemplar. Obol, silver, 11 mm, 0.71 g. Präglat i Baktra eller vid ett osäkert myntverk i Paropamisadai eller Gandhara, ca 162–145 f.Kr. Referenser: Bopearachchi 9C. HGC 12, 139. SNG ANS 496.
Åtsida
Eukratides högervända bröstbild, iklädd en makedonisk hjälm prydd med ett tjurhorn och ett tjuröra. Porträttet är utfört i den realistiska hellenistiska traditionen och betonar kungens militära auktoritet och gudomliga kopplingar, där tjurattributen ofta associeras med styrka och dionysiska motiv.
Frånsida
Omskriften ΒΑΣΙΛΕΩΣ / ΕΥΚΡΑΤΙΔΟΥ (Konung Eukratides). Som centralt motiv avbildas Dioskurernas (Castor och Pollux) två huvudbonader (piloi), vardera flankerad av en palmkvist. Nedtill återfinns monogrammet för ΗΜΑ. Dioskurerna var de grekiska kavalleristernas skyddspatroner, och palmkvistarna symboliserar de omfattande militära segrar som präglade Eukratides regeringstid.
Eukratides den store: Den sista grekiska guldåldern i Centralasien - En uppkomling med kungliga ambitioner
Eukratides I, även känd som Eukratides den store, var en av de mest betydelsefulla och gåtfulla regenterna i det grekisk-baktriska kungadömet. Hans ursprung är omdebatterat; medan vissa ser honom som en baktrisk adelsman som reste ett uppror, menar andra att han kan ha varit kusin till den seleukidiske kungen Antiochos IV Epiphanes och därmed fungerat som en länk till det västligare grekiska imperiet. Han kom till makten genom en statskupp då han störtade den euthydemidiska dynastin, troligen kring år 171 f.Kr., i ett ögonblick då riket var försvagat av krig i Indien. Myntet, med hans porträtt i den makedoniska stridshjälmen, fångar essensen av en krigarkonung som byggde sin legitimitet genom svärdet.
Kriget mot Indien och de 300 soldaterna
Eukratides regeringstid var en period av nästintill konstanta fälttåg. Enligt den romerske historikern Justinus var Eukratides en man av exceptionellt mod. Vid ett tillfälle ska han ha blivit belägrad av den indiske kungen Demetrios med en enorm övermakt. Med en garnison på endast 300 soldater lyckades Eukratides slå tillbaka 60 000 fiender genom ständiga utfall. Efter fem månaders belägring bröt han sig fri och lade stora delar av norra Indien under sitt styre. Hans inflytande i regionen bevisas av den enorma mängd tvåspråkiga mynt som återfunnits i dagens Afghanistan och Pakistan, en numismatisk bro mellan grekisk och indisk kultur.
Rikedom och arkitektonisk prakt
Under Eukratides upplevde Baktrien en ekonomisk blomstring. Han lät prägla antikens största guldmynt – ett 20-staterstycke vägande nästan 170 gram – och grundade, eller namngav, staden Eukratideia (troligen Ai-Khanoum). Utgrävningar av staden har visat en magnifik hellenistisk metropol med teatrar, gymnastikhus och palats mitt i hjärtat av Centralasien. Dioskurernas symboler på myntets frånsida var inte bara religiösa tecken, utan även ett emblem för hans elitkavalleri som säkrade rikets gränser mot både parther i väst och nomadstammar i norr.
Ett våldsamt slut och ett bestående arv
Eukratides öde blev lika dramatiskt som hans liv. Vid hemkomsten från sina indiska erövringar kring år 145 f.Kr. mördades han, enligt legenden av sin egen son. Hatet ska ha varit så djupt att sonen körde sin stridsvagn genom faderns blod och lät lämna kroppen obegravd. Efter hans död splittrades riket i inbördeskrig och föll snart offer för invaderande nomadstammar. Trots det våldsamma slutet lever hans arv kvar; hans myntbilder har använts på moderna afghanska sedlar och pryder än idag den afghanska centralbankens sigill. Denna lilla silverobol är ett tyst vittnesbörd om en tid då grekisk kultur och militär makt sträckte sig ända till Himalayas portar, under ledning av en man som vägrade att låta sig kuvas av ens de mest hopplösa odds.
Ett härligt ovanligt välpräglat och lystrigt exemplar. Obol, silver, 11 mm, 0.71 g. Präglat i Baktra eller vid ett osäkert myntverk i Paropamisadai eller Gandhara, ca 162–145 f.Kr. Referenser: Bopearachchi 9C. HGC 12, 139. SNG ANS 496.
Åtsida
Eukratides högervända bröstbild, iklädd en makedonisk hjälm prydd med ett tjurhorn och ett tjuröra. Porträttet är utfört i den realistiska hellenistiska traditionen och betonar kungens militära auktoritet och gudomliga kopplingar, där tjurattributen ofta associeras med styrka och dionysiska motiv.
Frånsida
Omskriften ΒΑΣΙΛΕΩΣ / ΕΥΚΡΑΤΙΔΟΥ (Konung Eukratides). Som centralt motiv avbildas Dioskurernas (Castor och Pollux) två huvudbonader (piloi), vardera flankerad av en palmkvist. Nedtill återfinns monogrammet för ΗΜΑ. Dioskurerna var de grekiska kavalleristernas skyddspatroner, och palmkvistarna symboliserar de omfattande militära segrar som präglade Eukratides regeringstid.
Eukratides den store: Den sista grekiska guldåldern i Centralasien - En uppkomling med kungliga ambitioner
Eukratides I, även känd som Eukratides den store, var en av de mest betydelsefulla och gåtfulla regenterna i det grekisk-baktriska kungadömet. Hans ursprung är omdebatterat; medan vissa ser honom som en baktrisk adelsman som reste ett uppror, menar andra att han kan ha varit kusin till den seleukidiske kungen Antiochos IV Epiphanes och därmed fungerat som en länk till det västligare grekiska imperiet. Han kom till makten genom en statskupp då han störtade den euthydemidiska dynastin, troligen kring år 171 f.Kr., i ett ögonblick då riket var försvagat av krig i Indien. Myntet, med hans porträtt i den makedoniska stridshjälmen, fångar essensen av en krigarkonung som byggde sin legitimitet genom svärdet.
Kriget mot Indien och de 300 soldaterna
Eukratides regeringstid var en period av nästintill konstanta fälttåg. Enligt den romerske historikern Justinus var Eukratides en man av exceptionellt mod. Vid ett tillfälle ska han ha blivit belägrad av den indiske kungen Demetrios med en enorm övermakt. Med en garnison på endast 300 soldater lyckades Eukratides slå tillbaka 60 000 fiender genom ständiga utfall. Efter fem månaders belägring bröt han sig fri och lade stora delar av norra Indien under sitt styre. Hans inflytande i regionen bevisas av den enorma mängd tvåspråkiga mynt som återfunnits i dagens Afghanistan och Pakistan, en numismatisk bro mellan grekisk och indisk kultur.
Rikedom och arkitektonisk prakt
Under Eukratides upplevde Baktrien en ekonomisk blomstring. Han lät prägla antikens största guldmynt – ett 20-staterstycke vägande nästan 170 gram – och grundade, eller namngav, staden Eukratideia (troligen Ai-Khanoum). Utgrävningar av staden har visat en magnifik hellenistisk metropol med teatrar, gymnastikhus och palats mitt i hjärtat av Centralasien. Dioskurernas symboler på myntets frånsida var inte bara religiösa tecken, utan även ett emblem för hans elitkavalleri som säkrade rikets gränser mot både parther i väst och nomadstammar i norr.
Ett våldsamt slut och ett bestående arv
Eukratides öde blev lika dramatiskt som hans liv. Vid hemkomsten från sina indiska erövringar kring år 145 f.Kr. mördades han, enligt legenden av sin egen son. Hatet ska ha varit så djupt att sonen körde sin stridsvagn genom faderns blod och lät lämna kroppen obegravd. Efter hans död splittrades riket i inbördeskrig och föll snart offer för invaderande nomadstammar. Trots det våldsamma slutet lever hans arv kvar; hans myntbilder har använts på moderna afghanska sedlar och pryder än idag den afghanska centralbankens sigill. Denna lilla silverobol är ett tyst vittnesbörd om en tid då grekisk kultur och militär makt sträckte sig ända till Himalayas portar, under ledning av en man som vägrade att låta sig kuvas av ens de mest hopplösa odds.