Julius Caesar - Propagandans mästare - Underkasta er eller dö

19 500 kr

Julius Caesar
Denar med underbart blåskimrande patina, skarp och hög relief, (3.46g, 19 mm), präglad vid det mobila myntverket som följde med Caesar under fälttåget 49-48 f.Kr. Kvalitet cirka 01


Åtsida
En elefant som går framåt åt höger och trampar på en drake, med texten CAESAR i avskärningen. 


Frånsida
Symboler för översteprästerliga ämbetet: Simpulum, aspergillum, securis (prydd med varghuvud) och apex.


Slaget vid Alesia i september 52 f.Kr. innebar Caesars avgörande militära triumf i de galliska krigen. Vercingetorix kapitulerade och blev fånge de följande sex åren. År 46 f.Kr. paraderade man honom genom Rom och avrättade honom ceremoniellt genom strypning i Tullianum. Enligt Caesars egna redogörelse, "Commentarii de Bello Gallico", påstod han sig ha dödat en miljon galler och tagit lika många till fånga för att sälja dem som slavar. Efter ytterligare operationer för att rensa upp motståndsnästen 51 och 50 f.Kr. utplånade han slutligen de sista resterande motståndsgrupperna. Inom åtta år hade Caesar erövrat hela Gallien och delar av Britannien, samlat ihop enorma rikedomar och uppnått legendarisk auktoritet och status.


Roms "järnnäve", det första triumviratet, sattes under press under de galliska krigen. Pompejus blev orolig över sin oerhört framgångsrike allierade Caesar, och Crassus delade liknande känslor mot sin gamle motståndare Pompejus. Crassus dödades sedan i nederlaget mot parterna 53 f.Kr. Den äktenskapliga förbindelsen mellan Pompejus och Caesar bröts med Julias död 54 f.Kr. Därefter vacklade Pompejus och distanserade sig från Caesar tills det slutliga brottet inträffade och Pompejus fann sig stå på senatorernas sida. Det fanns dock aldrig fullständigt förtroende mellan Pompejus och senaten.


Senaten krävde slutligen att Caesar skulle lägga ner sitt befäl och återvända till Rom som civil för att ställas inför rätta för påstådda brott. Annars skulle han behandlas som en offentlig fiende. Detta var uppenbarligen inte ett alternativ för Caesar. År 49 f.Kr. gjorde Caesar det otänkbara genom att korsa Rubicon floden in i Italien med sin armé, vilket återigen störtade Rom i inbördeskrig. Efter att ha skrämt bort Pompejus och den konservativa fraktionen gick han in i Rom och närmade sig de nervösa kvarvarande senatorerna. "Det galliska hotet är borta, så den heliga skatten tjänar inget syfte längre. Ge den till mig så jag kan försvara republiken!" Roms rikedomar kontrollerades nu av en Caesar, och han använde guldet och silvret för att prägla två av de största myntserierna som republiken någonsin sett. Plinius rapporterar att Caesar beslagtog femton tusen guldtackor, trettio tusen silvertackor och mynt till ett värde av femtio miljoner sestertier. Silvertackorna omvandlades sedan till elefantdenarer, uppskattade till cirka 22,5 miljoner (baserat på antalet stampar, 750 åtsidor och 833 frånsidor enligt Crawford).


Caesar använde detta skickligt och uttryckligen som ett masskommunikations- och propagandamedium genom att avsiktligt sprida mynten brett och långt. Budskapet är högt och tydligt: "Jag, elefanten, kommer att krossa alla mina fiender och motståndare, era onda drakar. Om ni inte lägger ner era vapen och erkänner mitt envälde, kommer jag att döda er alla." Detta budskap skickades med stor auktoritet, eftersom han hade befäl över krigshärdade veteraner från de galliska krigen, allmänt ansedda som oslagbara av många.


Elefanten, en universell symbol för makt, trampar på den onda draken, symboliserande segern över det onda, och representerar två dödliga fiender. Denna symbolik, som används flitigt på reliefer, paneler och andra mynt, lämnar lite utrymme för andra komplicerade tolkningar. Man måste ha i åtanke mottagarna av propagandamyntet: soldater, mestadels analfabeter, handelsmän, köpmän etc. Budskapet måste vara klart, otvetydigt och tydligt, med lite utrymme för komplicerade tolkningar och tvetydigheter. Caesar hade ett mål i åtanke: massavskräckelse av fiender