Konstantin den store (307/310–337 e.Kr.) Brons 19mm, Sisci - Vackert exemplara
Konstantin den store (307/310–337 e.Kr.) Brons 19mm, Sisci - Vackert exemplara
Kvalitet 01, 19mm, 2.88g
Frånsidan är inramad av en lagerkrans, knuten nedtill, med inskriptionen: ”D N CONSTANTINI MAX AVG” – vilket översätts ”Vår herre Konstantin, den störste Augustus”. I kransens mitt står: ”VOT / XX” – vilket betyder ”löften (vota) för 20 år”. Nederst SIS för Siscia.
Konstantin den store – härskaren som formade Europas framtid
När vi håller ett romerskt mynt från 300-talet i handen är det inte bara metall och patina vi ser – det är ett eko från en tid då världshistoriens riktning förändrades. Den bronsfollis du ser här bär porträttet av Konstantin den store, mannen som kom att föra det romerska riket in i en ny epok. På åtsidan möter vi kejsaren med lagerkrans, inskriptionen kring hans huvud förkunnar: “CONSTANTINVS AVG” – Konstantin, Augustus. Det är maktens språk, en självsäker signal om legitimitet och seger. På frånsidan ramas orden in av en lagerkrans: “D N CONSTANTINI MAX AVG” – Vår herre Konstantin, den störste Augustus. I mitten står “VOT XX”, ett löfte om tjugo år av fortsatt styre.
Detta lilla mynt bär på ett stort budskap: kontinuitet, seger och gudomlig sanktion. Och det är ingen tillfällighet. Konstantin var den kejsare som kanske mer än någon annan formade det Europa vi känner idag.
Konstantin föddes omkring år 272 i Naissus (dagens Niš i Serbien), son till den romerske fältherren Constantius Chlorus och Helena. När fadern blev kejsare i väst deltog Konstantin i fälttåg över hela imperiet, och hans militära skicklighet gjorde honom snabbt till en centralgestalt i den ständigt pågående maktkampen. År 306 utropades han till kejsare av sina trupper i York, efter faderns död. Men vägen till ensam makt var lång – riket styrdes samtidigt av flera andra härskare.
Det avgörande ögonblicket kom år 312 vid slaget vid Milviusbron, utanför Rom. Konstantin stod inför strid mot sin rival Maxentius, och enligt traditionen såg han före slaget en ljusvision på himlen – ett kors med orden “In hoc signo vinces” – “I detta tecken ska du segra”. Han lät sina soldater måla kors på sina sköldar och gick segrande ur striden. Händelsen blev en vändpunkt, både för honom och för romarriket.
Kort därefter utfärdade Konstantin tillsammans med Licinius det så kallade Milanediktet år 313, som gav religionsfrihet åt kristna i imperiet. Förföljelserna upphörde, kyrkan fick återvända till det offentliga livet och började snart spela en central roll i rikets maktstruktur. Den kristna kyrkan hade fått sin beskyddare, och Konstantin själv skulle senare döpas på sin dödsbädd.
Men Konstantins vision sträckte sig längre än religionen. Han reformerade administrationen, stärkte armén och grundade en ny huvudstad: Konstantinopel, invigd år 330. Staden blev det nya Rom, en metropol som skulle överleva i mer än tusen år som centrum för det bysantinska riket.
När vi återvänder till vårt mynt ser vi hur skickligt propagandan vävdes in i vardagen. Orden “VOT XX” är mer än en jubelhälsning – de är ett löfte till folket och till gudarna (eller den nya guden) om stabilitet och makt. Myntet spreds över hela imperiet, och varje gång det bytte ägare på en marknadsplats eller i en soldatlön var det en påminnelse om Konstantins auktoritet.
Konstantin dog år 337, men hans arv lever kvar. Han var kejsaren som gav kristendomen rum att växa, som skapade den nya huvudstaden vid Bosporen och som lade grunden till det medeltida Europa. Myntet i din hand, präglat i Siscia, bär därför på mer än metallens tyngd – det bär på arvet från den man som förändrade världen.