Gustav II Adolf inträder i 30-åriga kriget den 25 juni 1630 - UNIK guldmedalj i 10 dukaters vikt - Pris på förfrågan

Gustav II Adolf inträder i 30-åriga kriget den 25 juni 1630 - UNIK guldmedalj i 10 dukaters vikt - Pris på förfrågan
En medalj av absolut största historiska betydelse. Gustav II Adolf landstiger på ön Usedom utanför Pommern den 25 juni 1630 för att markera sitt inträde i den stora religionskonflikten på kontinenten. Medaljen är som de flesta från denna tid, gjuten och därefter bearbetad för att uppnå största möjliga relief och finish. 10 Dukaters vikt, 41,87 mm; 36,05 g. SKM 30a (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 22b

Åtsida
Konungens nästan helt framvända lagerkransade bröstbild, vänt åt höger. I omskriften: "GVSTAVVS ADOLPHVS.D:G:SVEC•GOTH•VAND•REX MAGN:PRINC•FINL.DVX ETH:ET CAREL•ING•D:".

Frånsida
Stående lejon med svärd i ena handen och den andra vilande på bibeln. I omskriften på tre rader på tyska:  "DAS AVG GOTTES DES HERRN SEHE MICH AN IN GENADEN DAS ALLES GLUCHLICH MÖG ZV / SEINER EHR GERATHEN SEIN WORT ERHALTE ER VND STERCKHE MEINE / HANDT DER EDLE WERTHE FRID GRVNE IM TEVTSCHEN LAND". 

Texten i översättning lyder:
"Må Gud, Herren, se nådigt till mig, så att allt må lyckas till hans ära. Må hans ord bevaras och stärka min hand. Må ädel, värdefull fred grönska i det tyska landet."

Den 25 juni 1630 landsteg Gustav II Adolf i spetsen för sin svenska armé på ön Usedom utanför Pommerns kust. Han föll på knä och bad Gud om seger i det stora religionskriget som rasat på kontinenten i tolv år. Kriget började då den Habsburgske kejsaren i Wien försökte underlägga sig de protestantiska nordtyska staterna. Situationen var kritisk.

I det ögonblicket dyker "Lejonet från Norden" upp för att ge protestanterna hopp. Så stod det i alla fall på de flygblad som Gustav II Adolfs propagandabyrå spred ut. Men de tyska protestanterna var mycket tveksamma. De anade helt korrekt att kungens verkliga motiv för att dra in Sverige i kriget inte enbart var osjälviskt självuppoffrande.

De svenska förlusterna blev stora, halva armén eller cirka 15 000 svenska och finska män stupade eller dukade under de tre första åren. Förstärkningar måste hela tiden skrivas ut. Men de militära framgångarna var också betydande.

Gustav II Adolf är den enda svenska kungen som får beröm i den internationella krigshistorien för de tekniska och strategiska förbättringar som han själv hittade på. Han införde bland annat lättrörliga förband som bröt upp den katolska kejsarens tunga, föråldrade truppformationer.

Under den blågula fanan marscherade en brokig samling soldater. Förutom svenskar och finnar var omkring femton procent utländska legoknektar - tyskar, fransmän, engelsmän och skottar.

Armén gick från seger till seger. Triumfen vid Breitenfeld i september 1631 gjorde Gustav II Adolf till protestanternas störste härförare och fick honom att fundera på allt större planer. Det är troligt att han såg Sveriges framtid i en allians med de nordtyska staterna och sig själv som protestanternas ledare.

Höjdpunkten för framgångarna kom i maj 1632 då den segrande Gustav II Adolf tågade in i München. Av olika strategiska skäl tvingades svenska armén efter några månader norrut och mötte den 6 november katolikernas härförare Wallenstein vid Lützen.

Drabbningen som följde blev en av de blodigaste i Sveriges historia. Kungen råkade i dimman och stridsröken rida in i fiendens led där han kom i närstrid och stupade. Svenskarna lyckades ändå slutföra slaget till seger, men halva styrkan låg kvar på slagfältet - över 5000 sårade och döda.

Denna sorgens dag, den 6 november 1632 då Gustav II Adolf sköts till döds på slagfältet vid Lützen har gått till historien som Gustav Adolf dagen där hans död och minne fortfarande firas varje år den 6 november.

Drottningen, Maria Eleonora hade tidigare rest till Tyskland och befann sig i staden Erfurt, där hon mottog nyheten om hans död. Maria Eleonora reagerade våldsamt på Gustav Adolfs död och fick med våld hållas tillbaka då hon mötte liket i Spandau. Kroppen hade balsamerats och dess hjärta och inälvor tagits ur. Hjärtat sveptes i en duk och lades i ett skrin enligt tidens sed.

Nyheten om hans död nådde Stockholm först en månad senare i början av december. Den ordinarie posten vid den här tiden färdades långsamt. I Stockholms slott mottogs dödsbudet med stor sorg.  

Deras enda barn, Kristina, som var född den 18 december 1626, var endast fem år gammal vid faderns död, vilket ledde till att Sverige styrdes av en förmyndarregering med Axel Oxenstierna i dess ledning fram till Kristinas myndighetsdag, den 18 december 1644.