Gustav II Adolf (1611–1632) – Sveriges första inhemska dukat präglad till konungens begravning 1634 - UNIK - Ex. Julius Hagander
Produkten är tyvärr slut i lager. :(
Den föreliggande dukaten utan årtal (präglad 1634) är en extrem numismatisk klenod i flera betydelsefulla avseenden. Dels är detta den första präglade inhemska dukaten, dessutom är det erbjudna exemplaret unikt, det vill säga det enda kända i privata såväl som offentliga samlingar. Det skulle dröja ytterligare tjugo år innan en reguljär dukatmyntprägling igångsattes under Karl X Gustavs regeringstid. Guld, 3,45 g, 23 mm, slät rand. Kvalitet 1+, UNIK. Referenser: SG 19 (Sveriges guldmynt 2019 av Delzanno), SKM 266 (Sveriges kungliga medaljer 2024 av Delzanno), Hildebrand 181 (1874/75). De två senare referenserna under rubriken: Praktmynt i guld och silver.
Åtsida
Motivet utgörs av konungens nästan helt framvända bröstbild, vänd åt höger, omgiven av en hel omskrift: "GUSTAVUS ADOLPH9 MAGN: D: G: SUECOR9 REX • AUGUST9 etc" (Gustav Adolf den store, med Guds nåde svearnas vördade konung, etc). (Notera: Siffran "9" i omskriften är ett klassiskt paleografiskt abbreviationstecken som användes frekvent på mynt för att förkorta de latinska ändelserna "-us" och "-um", det vill säga Adolphus, Suecorum, Augustus).
Frånsida
Motivet består av en text på fem rader innesluten i en fyrkantig ram. Ramen flankeras av gripar på sidorna samt framvända, bevingade änglahuvuden placerade ovanför och under.
I ramen inskriften: "STANS ACIE, / PUGNANS, / VINCENS, / MORIENSQ: / TRIUMPHAT • / 1632 • 6 • NOV:" (Stående i stridslinjen, kämpande, segrande och döende triumferar han. Den 6 november 1632).
Provenienser
- Ahlströms myntauktioner 10 (1975)
- Julius Haganders samling (1999)
- Bjarne Ahlströms privatsamling (2012)
- R. Delzanno (2026)
Den historiska numismatiska beskrivningen är baserad på Bengt Hemingssons arkivforskning
Gustav II Adolf stupade som bekant den 6 november 1632 i slaget vid Lützen, men inte förrän den 22 juni 1634 ägde hans begravning rum i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Sverige hade under Gustav Adolfs regering seglat upp som en av Europas stormakter; följaktligen skulle ceremonin kringgärdas av tecken på denna nyförvärvade status. En serie guld- och silvermynt samt en stor silvermedalj, graverad av Sebastian Dadler, delades eller kastades således ut i samband med högtidligheterna. Genom samtida beskrivningar av utkastade mynt och räkenskaper för utdelade dylika kan vi rekonstruera omfattningen av dessa myntserier. Att denna unika dukat är präglad i Stockholm specifikt för konungens begravning 1634 är fastslaget genom en obruten kedja av bevarade samtida originalkällor. Faktaunderlaget utgörs av detaljerade mynträkenskaper, samtida historiska skildringar och utdelningsprotokoll som i detalj redovisar produktionen och distributionen.
Protokollet över myntutdelningen den 27 juni 1634
I Riksarkivet, inom den Sandbergska samlingen, finns det avgörande dokumentet bevarat i form av ett originalprotokoll (ÄÄ 5463). Dokumentet upprättades dagarna efter begravningen och utgör en detaljerad liggare över de personer som närvarat vid den framlidne kungens begravningstraktamente och därefter mottagit ersättning för sitt arbete.
Dokumentets inledande rubrik lyder ordagrant:
"ANNO 1634 den 27 Junij hafwe Effterskrefne Personer uthi Hans Sahl: Kongl: Maij:tz Begrafningz Tractamente och bekommit för sitt Omak som effterföllier Nembl:"
Texten är prydligt strukturerad där mottagarna – vilka grupperats med klamrar utifrån yrke eller ställning, såsom biskopar, präster och kökspersonal – listas löpande längs den vänstra marginalen. Till höger om personnamnen och grupperingarna finns ett noggrant uppställt kolumnsystem som exakt anger hur många mynt av varje specifik valör som delats ut till respektive individ eller grupp. Protokollet redogör i rubrikerna för utdelade exemplar av:
"Fyra Ducats Gull, Een Ducats Gull, Sölfwer Mynt, 4 RD Penning, 2 RDahl. Penng, 1 RijkzDahl:, ½ RDahl: Pen: samt ¼ RijkZDahl penning"
Längst ner på boksidan avslutas redogörelsen med en formell summeringsrad, där skrivaren har räknat samman den totala åtgången för var och en av de sju myntvalörerna. Raden lyder i sin helhet:
"Summa ── 4 ─ 24 ─ 33 ─ 7 ─ 23 ─ 191 ─ 4 ─ 4"
Denna sammanställning visar i klarspråk att det på just denna sida delades ut totalt 4 stycken 4-dukater och 24 stycken 1-dukater i guld ("Een Ducats Gull"). För silvermynten uppgår summan till 33 stycken 4-riksdaler, 7 stycken 2-riksdaler, 23 stycken 1-riksdaler, 191 stycken ½-riksdaler samt 4 stycken ¼-riksdaler. Närvaron och utdelningen av exakt denna valör i Stockholm 1634 är därmed ett ovedersägligt faktum.
Myntverkets produktion under april och maj 1634
Utdelningen korresponderar exakt med Kammarkollegiets instruktioner till Myntverket i Stockholm. Under april och maj 1634 var riksvärdien och gravören Hans Weiler sysselsatt med att tillverka "skådepenningar" till den kungliga begravningen. För detta ändamål mottog han sammanlagt 250 mark och 5 ¾ lod bergsilver från myntverket, där 8 riksdaler räknades per mark silver.
Den 21 maj 1634 instruerades därtill räntemästaren Mårten Wewetzer-Rosenstierna av kammarkollegiet att "utan uppehållning tillställa och leverera" Weiler 1 800 stycken riksdalrar och 404 ungerska gyllen "till begravningspenningarnas förfärdigande". Denna metallmängd låg till grund för tillverkningen av de guld- och silvermynt som krävdes för begravningens kastmynt och ärepenningar, vilket räckte till att prägla cirka 400 dukater i guldmynt och 3 800 riksdaler i silvermynt.
Samtida vittnesbörd om myntens inskriptioner
Myntens motiv och syfte knyts samman av den samtida historikern och professorn Johannes Loccenius. I den andra upplagan av sitt historieverk behandlar Loccenius begravningen i Stockholm i detalj och beskriver de mynt som kastades ut till folket. Loccenius återger ordagrant myntens latinska inskrift, som i svensk översättning lyder: "Stående i striden triumferar han kämpande, segrande och döende". Detta motsvarar exakt den femradiga texten på den föreliggande dukatens frånsida, vilket slutgiltigt förankrar myntets identitet till begravningsceremonin i Stockholm.