200-årsminnet av myntrealisationen och 1776 års myntförordning utgiven av Svenska Numismatiska Föreningen

200-årsminnet av myntrealisationen och 1776 års myntförordning utgiven av Svenska Numismatiska Föreningen (SNF). Konstnär: Ernst Nordin (1934–)
Tillverkare: Sporrong & Co, Stockholm. Silver, 925/1000, 35.13g, 38mm, kvalitet 01, nr 808 av 4000

Åtsida
Motivet domineras av ett djupt modellerat, nästan skulpturalt porträtt av konung Gustaf III, sett framifrån (en face) med en lätt vridning. Konstnären Ernst Nordin, känd för sin expressiva och moderna stil, har här frångått den klassiska strikta profilen till förmån för en mer levande och mänsklig gestaltning av ”Tjusarkungen”. Porträttet har en mjukare textur som kontrasterar mot det blanka fältet. Inskrift i fältet till höger: GUSTAF III:s FÖRORDNING 27 XI 1776 AVSKAFFADE DET MEDELTIDA MYNTSYSTEMET I SVERIGE

Frånsida
Kompositionen utgörs av ett konstnärligt collage av historiska svenska mynttyper, som representerar tidsspannet från vikingatid till frihetstid. Här kan betraktaren urskilja konturerna av bland annat Olof Skötkonungs penningar (Sveriges första mynt), en stor och detaljrik Markmynt från vasatiden, fyrkantiga klippingar samt en Fyrk 1624 längst ned. Arrangemanget visualiserar mynthistoriens mångfald och den oreda som reformen syftade till att städa upp. Omskrift och text i nedre fältet: SVENSKA MYNT ÅREN 1000-1776 SVENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGEN

Ordning ur kaos – Den stora myntrealisationen
Det svenska 1700-talets ekonomi var ett labyrintiskt system som kunde få även den mest förslagne handelsman att förtvivla. Landet dras med sviterna av krig och inflation, och i cirkulation fanns en förvirrande blandning av myntslag. Det mest problematiska var dubbelheten i räkenskaperna: ”Daler Silvermynt” och ”Daler Kopparmynt”. Dessa två värdenheter flöt i relation till varandra, vilket skapade en ständig osäkerhet kring pengars faktiska värde. Till detta kom de tunga kopparplåtarna – världens största mynt – som krävde slädar för större transaktioner, samt en flora av nödmynt och sedlar utan täckning. Det är mot denna bakgrund av monetärt kaos som Gustaf III:s myntreform 1776 måste förstås, en händelse som denna medalj högtidlighåller.

En upplyst reform
På medaljens åtsida möter vi Gustaf III, inte i krigisk pose, utan som den upplyste despoten och administratören. Den 27 november 1776 skar han igenom den gordiska knuten. Genom den så kallade ”Myntrealisationen” – orkestrerad av den briljante finansmannen Johan Liljencrantz – avskaffades det gamla systemet. Reformen var radikal: Räknesättet med Daler Kopparmynt ströks. Allt skulle hädanefter beräknas i en enda, stabil valuta: Riksdaler, indelad i 48 skillingar. Sedlarna löstes in till halva värdet, en smärtsam men nödvändig åtgärd för att återställa förtroendet för kronan. Sverige fick äntligen en enhetlig myntfot baserad på silver.

Från medeltid till modernitet
Medaljens frånsida är en lektion i numismatisk historia. Ernst Nordin har skickligt samlat de skärvor av det förflutna som reformen lämnade bakom sig. Vi ser vikingatidens tunna silverpenningar, stormaktstidens stolta men komplicerade markmynt och de grova klippingarna. Det är en bild av ”det medeltida myntsystemet” som texten nämner – en epok som varade i nästan 800 år.

När Svenska Numismatiska Föreningen lät prägla denna medalj 1976 var det för att fira 200-årsminnet av det ögonblick då Sverige tog steget in i en modern penningekonomi. Det är en hyllning till ordning, stabilitet och den statskonst som lyckades tämja inflationen och ge folket ett mynt de kunde lita på. För samlaren är medaljen inte bara ett vackert konstföremål av en av våra främsta medaljörer, utan en symbol för brytpunkten mellan det gamla och det nya Sverige.