Karl XIV Johan (1818–1844), Stockholm, Riksdaler 1825 - Ett underbart välpräglat, lystrigt exemplar med frostaktig relief och djup bottenlyster
Karl XIV Johan (1818–1844), Stockholm, Riksdaler 1825
Ett underbart välpräglat, lystrigt exemplar med frostaktig relief och djup bottenlyster. Hårt slagen med härligt högt uppstickande skarpa kanter. Ett exemplar utöver det vanliga. Riksdaler 1825 med den klassiska och fyndiga randskriften: "MANIBUS NE LAEDAR AVARIS" (Må jag icke skadas av giriga händer). Silver, 29,87 g, 42 mm. Kvalitet 01. Referens: SMB 13 (Sveriges myntbok 2022 av Delzanno).
För dig som önskar införliva detta utomordentliga exemplar i din samling, men föredrar att fördela investeringen över tid, erbjuder jag möjlighet till räntefri delbetalning. Vänligen kontakta mig för att i förtroende lägga upp en individuell plan.
Åtsida
Konungens högervända porträtt, avbildad barhuvad med fylligt, lockigt hår. I omskriften längs myntets kant löper texten: "CARL XIV SVERIGES NORR • GÖTH • OCH V • KONUNG".
Frånsida
Sveriges krönta lilla riksvapen omgivet av Serafimerkedjan. I omskriften löper konungens valspråk: "FOLKETS KÄRLEK MIN BELÖNING". Nederst återfinns valören "1 R." och årtalet "1825" samt myntmästarens initialer "C B" för Christopher Borg, verksam 1821–1837.
En makalös klassresa
"Ingen har fyllt en bana liknande min." När Karl XIV Johan låg på sin dödsbädd 1844 sammanfattade han sitt liv med dessa ord, och det var ingen överdrift. Jean Baptiste Bernadotte föddes i den sydfranska staden Pau och tog vid faderns död värvning som en simpel fotsoldat. Den franska revolutionen, som krossade det gamla klassamhället, blev hans språngbräda. Hans militära begåvning var obestridlig, och under de blodiga revolutionskrigen steg han snabbt i graderna för att slutligen bli en av Napoleon Bonapartes allra första marskalkar.
Men Bernadotte var aldrig någon ja-sägare till den maktfullkomlige kejsaren. Han var en stolt och oberoende strateg, vilket gjorde honom till en oväntad – men perfekt – kandidat när det i krisens Sverige 1810 plötsligt letades efter en ny, stark tronföljare. Mot alla odds valdes fransmannen i Örebro. Väl i Sverige vände han snart Napoleon ryggen, slöt förbund med Ryssland och tvingade genom list och militär makt fram en union med Norge 1814. Den gamle revolutionssoldaten hade inte bara räddat Sverige från undergång, han hade ritat om Nordens karta för all framtid.
Året 1825 och den stormiga "Skeppshandeln"
När denna tunga silverriksdaler präglades i Stockholm år 1825 befann sig konungen mitt i en av sin regeringstids mest pinsamma och explosiva utrikespolitiska kriser – den så kallade skeppshandeln. Karl Johan, som numera styrde riket med en gammal generals militäriska pondus, hade gett grönt ljus till en utstuderad affär. För att få in pengar till att bygga upp den svenska flottan hade regeringen i hemlighet sålt flera äldre svenska örlogsfartyg. Köparna var, via engelska bulvaner, de forna spanska kolonierna i Sydamerika som just nu befann sig i öppet uppror för att frigöra sig från moderlandet Spanien.
Detta var storpolitiskt dynamit. I det reaktionära Europa, som styrdes av den Heliga Alliansen med den ryske tsaren i spetsen, betraktades de sydamerikanska staterna som farliga revolutionärer. När affären läckte ut blev Rysslands tsar Alexander I fullkomligt rasande och hotade Sverige med krig om inte fartygsleveranserna stoppades omedelbart. Karl Johan, som var djupt mån om sin prestige och sitt oberoende, rasade mot stormakternas inblandning. Men hotet var för allvarligt. Kungen tvingades svälja stoltheten och diskret låta kronprins Oscar och regeringen stoppa affären medan han själv befann sig i Norge. Resultatet blev ett fiasko; istället för en vinst tvingades den svenska staten betala dryga skadestånd till köparna för de brutna kontrakten. Året 1825 blev därmed en svidande läxa för den annars så triumferande monarken.
Ekonomisk kamp och "giriga händer"
Skeppshandeln var inte kungens enda ekonomiska huvudbry. Karl Johan betraktade sig nämligen som en finansiell expert av högsta rang. Krigsåren hade lämnat Sverige med en skenande inflation och en svag valuta. Kungen drev en hårdhänt stabiliseringspolitik, ofta helt vid sidan av sina ministrar. Han avskydde baissespekulanter och valutahajar – de "agiotörer" som han ansåg skodde sig på statens bekostnad – och använde till och med sin enorma privata förmögenhet för att i hemlighet stödköpa svensk valuta på Hamburgbörsen.
I ljuset av detta framstår myntets latinska randskrift – "Må jag icke skadas av giriga händer" – som nästan poetiskt ironisk. Ursprungligen var devisen menad som en rent fysisk varning till bedragare som filade silver av myntens kanter. Men under 1820-talet, när kungen förde ett ständigt och misstänksamt krig mot både politiska meningsmotståndare, utländska påtryckningar och finansiella spekulanter, fick orden en dubbel botten. Denna vackra och välbevarade riksdaler från 1825 är ett handfast stycke från en turbulent tid då en åldrande fransk marskalk, med järnvilja och enorm pondus, försökte tämja både Europas stormakter och den svenska ekonomin.
Ett underbart välpräglat, lystrigt exemplar med frostaktig relief och djup bottenlyster. Hårt slagen med härligt högt uppstickande skarpa kanter. Ett exemplar utöver det vanliga. Riksdaler 1825 med den klassiska och fyndiga randskriften: "MANIBUS NE LAEDAR AVARIS" (Må jag icke skadas av giriga händer). Silver, 29,87 g, 42 mm. Kvalitet 01. Referens: SMB 13 (Sveriges myntbok 2022 av Delzanno).
För dig som önskar införliva detta utomordentliga exemplar i din samling, men föredrar att fördela investeringen över tid, erbjuder jag möjlighet till räntefri delbetalning. Vänligen kontakta mig för att i förtroende lägga upp en individuell plan.
Åtsida
Konungens högervända porträtt, avbildad barhuvad med fylligt, lockigt hår. I omskriften längs myntets kant löper texten: "CARL XIV SVERIGES NORR • GÖTH • OCH V • KONUNG".
Frånsida
Sveriges krönta lilla riksvapen omgivet av Serafimerkedjan. I omskriften löper konungens valspråk: "FOLKETS KÄRLEK MIN BELÖNING". Nederst återfinns valören "1 R." och årtalet "1825" samt myntmästarens initialer "C B" för Christopher Borg, verksam 1821–1837.
En makalös klassresa
"Ingen har fyllt en bana liknande min." När Karl XIV Johan låg på sin dödsbädd 1844 sammanfattade han sitt liv med dessa ord, och det var ingen överdrift. Jean Baptiste Bernadotte föddes i den sydfranska staden Pau och tog vid faderns död värvning som en simpel fotsoldat. Den franska revolutionen, som krossade det gamla klassamhället, blev hans språngbräda. Hans militära begåvning var obestridlig, och under de blodiga revolutionskrigen steg han snabbt i graderna för att slutligen bli en av Napoleon Bonapartes allra första marskalkar.
Men Bernadotte var aldrig någon ja-sägare till den maktfullkomlige kejsaren. Han var en stolt och oberoende strateg, vilket gjorde honom till en oväntad – men perfekt – kandidat när det i krisens Sverige 1810 plötsligt letades efter en ny, stark tronföljare. Mot alla odds valdes fransmannen i Örebro. Väl i Sverige vände han snart Napoleon ryggen, slöt förbund med Ryssland och tvingade genom list och militär makt fram en union med Norge 1814. Den gamle revolutionssoldaten hade inte bara räddat Sverige från undergång, han hade ritat om Nordens karta för all framtid.
Året 1825 och den stormiga "Skeppshandeln"
När denna tunga silverriksdaler präglades i Stockholm år 1825 befann sig konungen mitt i en av sin regeringstids mest pinsamma och explosiva utrikespolitiska kriser – den så kallade skeppshandeln. Karl Johan, som numera styrde riket med en gammal generals militäriska pondus, hade gett grönt ljus till en utstuderad affär. För att få in pengar till att bygga upp den svenska flottan hade regeringen i hemlighet sålt flera äldre svenska örlogsfartyg. Köparna var, via engelska bulvaner, de forna spanska kolonierna i Sydamerika som just nu befann sig i öppet uppror för att frigöra sig från moderlandet Spanien.
Detta var storpolitiskt dynamit. I det reaktionära Europa, som styrdes av den Heliga Alliansen med den ryske tsaren i spetsen, betraktades de sydamerikanska staterna som farliga revolutionärer. När affären läckte ut blev Rysslands tsar Alexander I fullkomligt rasande och hotade Sverige med krig om inte fartygsleveranserna stoppades omedelbart. Karl Johan, som var djupt mån om sin prestige och sitt oberoende, rasade mot stormakternas inblandning. Men hotet var för allvarligt. Kungen tvingades svälja stoltheten och diskret låta kronprins Oscar och regeringen stoppa affären medan han själv befann sig i Norge. Resultatet blev ett fiasko; istället för en vinst tvingades den svenska staten betala dryga skadestånd till köparna för de brutna kontrakten. Året 1825 blev därmed en svidande läxa för den annars så triumferande monarken.
Ekonomisk kamp och "giriga händer"
Skeppshandeln var inte kungens enda ekonomiska huvudbry. Karl Johan betraktade sig nämligen som en finansiell expert av högsta rang. Krigsåren hade lämnat Sverige med en skenande inflation och en svag valuta. Kungen drev en hårdhänt stabiliseringspolitik, ofta helt vid sidan av sina ministrar. Han avskydde baissespekulanter och valutahajar – de "agiotörer" som han ansåg skodde sig på statens bekostnad – och använde till och med sin enorma privata förmögenhet för att i hemlighet stödköpa svensk valuta på Hamburgbörsen.
I ljuset av detta framstår myntets latinska randskrift – "Må jag icke skadas av giriga händer" – som nästan poetiskt ironisk. Ursprungligen var devisen menad som en rent fysisk varning till bedragare som filade silver av myntens kanter. Men under 1820-talet, när kungen förde ett ständigt och misstänksamt krig mot både politiska meningsmotståndare, utländska påtryckningar och finansiella spekulanter, fick orden en dubbel botten. Denna vackra och välbevarade riksdaler från 1825 är ett handfast stycke från en turbulent tid då en åldrande fransk marskalk, med järnvilja och enorm pondus, försökte tämja både Europas stormakter och den svenska ekonomin.