Gustav II Adolf och Maria Eleonora - Minnespenning från 1620-talet - Praktexemplar för typen

Gustav II Adolf och Maria Eleonora – Minnespenning från 1620-talet – Praktexemplar för typen

En konstnärligt uttrycksfull silvermedalj över Gustav II Adolf och Maria Eleonora, med ovanligt skarpa och välbevarade porträttdetaljer. Kungens lagerkransade huvud och rikt dekorerade harnesk förenas med drottningens praktfulla dräkt, spetskrage och smycken. Tillsammans ger porträtten en levande bild av det svenska kungahovets representation under tidigt 1600-tal. Ett extremt välbevarat, tekniskt ocirkulerat exemplar med endast lätt kabinettslitage på de högsta partierna. Medaljen är gjuten och därefter efterbearbetad, med detaljer som förtydligats genom gravering och ciselering. Ytorna visar spår av denna bearbetning, vilka hör till föremålets tillverkning. Silver. Vikt 10,15 g. Diameter 34,98 mm. Kvalitet 01++. Gjuten och efterbearbetad. Datering: 1620-talet.

Referenser:

SKM 466b (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024)

Hildebrand 304 (1874/1875).

Åtsida

Gustav II Adolfs högervända bröstbild med lagerkrans, uppåtböjd mustasch och spetsigt hakskägg. Lagerkransens blad är tydligt återgivna och sammanbundna med ett band bakom huvudet. Konungen bär ett rikt ornamenterat harnesk. På axelskyddet framträder ett kraftfullt lejonhuvud, medan bröstpartiet och halsens omgivning är täckta av dekorativa mönster. En fältbindel löper över axeln och bröstet. Porträttet upptar en stor del av medaljytan och framställs med påtaglig relief. Omskriften lyder, med förkortningar: GVST·ADOLP·D·G·SVEC·GOT·WAND·REX·M·P·F·D·E·ET C·I·DO· (Gustav Adolf, av Guds nåde svears, göters och venders konung, storfurste av Finland, hertig av Estland och Karelen, herre till Ingermanland). En smal, snoddliknande ring skiljer porträttfältet från omskriften. Den omfattande titulaturen förbinder kungens person med rikets olika territorier och anspråk.

Frånsida

Maria Eleonoras bröstbild är framvänd, medan huvudet är vridet åt vänster i bilden. Håret är tillbakakammat och samlat under en öppen krona med uppstående spetsar. Drottningen bär en hög, utstående spetskrage med markerade hörn. Den genombrutna spetsens mönster och dräktens ornament är omsorgsfullt återgivna. Vid örat hänger ett droppformat smycke. Runt halsen ligger ett enkelt pärlhalsband och ytterligare ett juvelbesatt halsband. Över axlarna och bröstet löper en kedja med stora infattade stenar. Ett framträdande, blomliknande bröstsmycke med hängande droppe bildar kompositionens nedre mittpunkt. Dubbla pärlsnören följer dräktens bröstparti och förstärker dess prakt. Omskriften lyder MARIA ELEONORA SVEC·GOT·VAN·REG·M·P·F·D·E·ET C·I·D· (Maria Eleonora, svears, göters och venders drottning, storfurstinna av Finland, hertiginna av Estland och Karelen, härskarinna över Ingermanland). Drottningens titulatur motsvarar kungens, men i feminina former. De två porträtten framställer därmed kungaparet som en dynastisk enhet.

Lagerkransen, lejonet och drottningens prakt

Kungens lagerkrans anknyter till antikens seger- och härskarporträtt. Den förmedlar ära, framgång och furstlig auktoritet. Tillsammans med harnesket framställer den Gustav II Adolf som både härskare och militär ledare. Lejonhuvudet på axelskyddet förstärker associationerna till styrka och mod. Lejonmasker förekom som dekor på representativa rustningar och i klassiskt inspirerad konst. Här bör motivet främst läsas som en del av harneskets heroiska formspråk; någon särskild mytologisk gestalt eller direkt koppling till kungens senare benämning ”Lejonet från Norden” kan inte fastställas enbart genom bilden.

Maria Eleonoras porträtt uttrycker kunglig rang genom kronan, de kostbara smyckena och den avancerade dräkten. Pärlorna och ädelstenarna visar hovets prakt, medan spetskragen anknyter till tidens internationella aristokratiska mode. Porträtten betonar olika sidor av kunglig representation: kungens militära värdighet och drottningens ceremoniella prakt. Båda omges av titulatur som förankrar deras ställning i riket.

En gjuten medalj med handbearbetade detaljer

Gjutning var en viktig teknik inom den tidiga medaljkonsten. Efter gjutningen kunde ytor jämnas till och detaljer bearbetas med verktyg. Hår, dräkt, bokstäver och ornament kunde därigenom få större skärpa. På detta exemplar förenas en tydlig gjuten relief med omfattande detaljarbete. Bearbetningsspåren gör medaljen till ett individuellt konstföremål: dess slutliga utseende bestämdes av både gjutformen och det efterföljande arbetet. Medaljen saknar årtal. 

Kungaparet och det svenska 1620-talet

Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg gifte sig i Stockholm den 25 november 1620. Förbindelsen förenade Vasahuset med det brandenburgska kurfurstehuset och hade både personlig och dynastisk betydelse. Gustav Adolf hade själv gjort en friarresa till Berlin, och äktenskapet kom till stånd trots motstånd från Maria Eleonoras bror, kurfursten. 1620-talet var samtidigt ett avgörande skede i Sveriges utveckling till en Östersjömakt. Kungens långa titulatur på medaljen visar hur det svenska herraväldet och dess territoriella anspråk uttrycktes i den officiella representationen. Estland, Karelen och Ingermanland får här plats bredvid Sverige och Finland i ett komprimerat politiskt budskap.

För kungaparet var tronföljden en central fråga. Fyra barn föddes, men endast dottern Kristina, född 1626, nådde vuxen ålder. Hon blev regerande drottning efter faderns död vid Lützen 1632. Medaljen bevarar kungaparets representativa bild från tiden före denna brytpunkt. Gustav II Adolf framträder med segerkrans och rustning, Maria Eleonora med krona och juveler. I det välbevarade silvret möter vi ett hov som ville förmedla styrka, rikedom och dynastisk beständighet – samtidigt som framtiden ännu var oviss.

Jag erbjuder även upp till 24 månaders räntefri delbetalning. Kontakta mig för mer information!