Karl XIV Johan som kronprins - Ensidig minnespenning av Mauritz Frumerie - Mycket sällsynt - Karl Johans bärbara medalj som politiskt vapen
Karl XIV Johan som kronprins - Ensidig minnespenning av Mauritz Frumerie - Mycket sällsynt
Brakteatpräglad minnespenning avsedd att bäras med ring. SKM 140a (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 111
Kvalitet 1+, 3.32 g, 40mm
Kronprinsens högervända bild samt omskriften: "CARL JOHAN SVERIGES OCH NORRIGES KRON-PRINS". I halsavskärningen gravörens namn: "FRUMERIE F" och två korslagda lagerkvistar.
Karl Johans bärbara medalj som politiskt vapen
I efterdyningarna av Napoleonkrigen, i ett Sverige som skakades av statskupp och förlusten av Finland, präglades en liten, anspråkslös silvermedalj. Vid första anblicken är det bara ett porträtt av den nye kronprinsen, Jean Baptiste Bernadotte, som antagit namnet Karl Johan. Men vid en närmare granskning framträder medaljen som ett politiskt vapen i miniatyr – ett sofistikerat instrument designat för att forma opinionen, befästa en ny politisk ordning och legitimera en helt ny kungadynasti på en av Europas äldsta troner. Varje detalj, från inskriptionen och porträttet till den tekniska tillverkningen, var ett medvetet drag i det "dynastiska företag" som syftade till att förankra huset Bernadotte i den svenska myllan.
Medaljens mest direkta budskap finns i dess omskrift: "CARL JOHAN SVERIGES OCH NORRIGES KRON-PRINS". Präglad omkring 1814 är texten en omedelbar proklamation av den nya politiska verkligheten. Karl Johan hade genom sin "1812 års politik" vänt Sveriges blickar från det förlorade Finland i öst mot Norge i väst . Resultatet var Kielfreden 1814 och skapandet av den svensk-norska unionen . Medaljen är därmed en av de tidigaste materiella manifestationerna av denna nya dubbelmonarki. Titeln "Kron-Prins" är också betydelsefull. Kung Karl XIII var sedan ett slaganfall 1809 en regent endast till namnet; det var Karl Johan som var landets de facto härskare från sin ankomst 1810 . Medaljen hyllar alltså inte en framtida kung, utan bekräftar den man som redan innehade den verkliga makten.
Porträttet i sig är ett stycke noggrant kalkylerad visuell propaganda. Det är utfört i den tidstypiska neoklassicistiska stilen, som associerade den avbildade med romerska ideal om styrka, dygd och ledarskap. Den idealiserade profilen – med kraftig käklinje och beslutsam blick – visar inte en medelålders general, utan en tidlös hjältefigur. Denna bild var inte medaljgravören Mauritz Frumeries egen tolkning . Frumerie, en produktiv men konstnärligt styrd hantverkare , arbetade efter förlagor av Sveriges ledande skulptör, Johan Tobias Sergel . Detta säkerställde att den officiella, statligt sanktionerade bilden av Karl Johan spreds konsekvent. Sergel skapade den heroiska "mästarbilden", och Frumerie fick i uppdrag att massproducera den i ett portabelt format. Det var en centralstyrd varumärkeskampanj för en ny dynasti som saknade ärvd legitimitet.
Det kanske mest subtila men geniala draget är medaljens tillverkningssätt. Den är "brakteatpräglad", vilket innebär att en tunn silverplåt har präglats med en enda stamp mot ett mjukt underlag, vilket skapar en upphöjd bild på framsidan och en ihålig spegelbild på baksidan . Detta var en uråldrig, distinkt medeltida och skandinavisk myntteknik . Att använda denna arkaiska metod för att avbilda en modern fransk marskalk var ett propagandistiskt mästerdrag. Det skapade en visuell och historisk koppling mellan den utlandsfödde Karl Johan och en fornnordisk tradition. Det var en form av "uppfunnen tradition" som subtilt ympade in den nya dynastin på en djup, inhemsk rotstock och distanserade honom från hans napoleonska ursprung. Mediet blev en del av budskapet: det nya var förankrat i det gamla.
Slutligen avslöjar det borrade hålet i toppen medaljens avsedda funktion. Detta var inte ett samlarobjekt avsett för ett kabinett, utan ett föremål "avsedd att bäras med ring" . Det var en politisk accessoar, tillgänglig för köp av officerare, ämbetsmän och borgare som ville visa sitt stöd för kronprinsen och hans politik. I ett klimat där det fortfarande fanns lojaliteter till den avsatta gustavianska ätten var bärandet av denna medalj ett offentligt ställningstagande. Det var inte en officiell utmärkelse från staten, utan ett personligt lojalitetstecken. Genom att bära Karl Johans porträtt på sitt bröst blev individen en aktiv deltagare i legitimeringsprocessen, en vandrande reklampelare för den nya dynastin.
Sammanfattningsvis är denna lilla silverskiva ett anmärkningsvärt tätt historiskt dokument. Den förenar en djärv politisk proklamation, en idealiserad heroisk bild, en uppfunnen historisk koppling och en uppmaning till offentlig lojalitet. Den visar hur huset Bernadotte, från första stund, använde alla tillgängliga medier för att omvandla en fransk marskalk till en svensk och norsk landsfader och säkra sin plats i historien.