Karl XI och Ulrika Eleonoras giftermål 1680 av Anton Meybusch

Karl XI och Ulrika Eleonoras giftermål 1680 av Anton Meybusch
En historiskt intressant silvermedalj i flera avseenden. Präglad för att delas ut som minnespenning till inbjudna bröllopsgäster. Detta exemplar har dessutom varit buret och fälten är något bearbetade för att framhäva reliefen. Ett trots allt tilltalande exemplar med jämt slitage. Silver, 20.90g, 37.24mm, graverad av Anton Meybusch. Hildebrand 1:428:88 (#189)

Åtsida
Bilden visar det kungliga brudparets bröstbilder i profil, vända åt höger. Karl XI, med sin karakteristiska peruk med långt utslaget hårl, återges jugata (överlappande) med Ulrika Eleonora, vars hår är smyckat med pärlor. Gravören Anton Meybusch har här fångat en sällsynt mjukhet hos den annars så kärve krigarkungen, troligen påverkad av stundens allvar och brudens närvaro.  Omskrift: CAROL XI D.G. REX SUEC. ULRICA ELEONORA R. Utläses: Carolus XI, Dei Gratia Rex Sueciae. Ulrika Eleonora Regina. Svensk översättning: Karl XI, med Guds nåde Sveriges konung. Ulrika Eleonora drottning.

Frånsida
Motivet är en klassisk allegori över äktenskapets politiska och emotionella grund. I mitten står en liten Amor (kärleksguden), som fattar två kvinnors händer. Till vänster ser vi Troheten (Fides), lutad mot en kolonn som symboliserar styrka och stabilitet. Till höger står Freden (Pax), hållande en palmkvist. Bildspråket är tydligt: Kärleken förenar troheten och freden. Omskrift: FIDEI AC PACIS ALUMNUS Svensk översättning: Trohetens och fredens skyddsling. I avskärningen (exergen) nertill: 1680.

Fredens och Trohetens Förbund – Ett Bröllop i Krigets Skugga
Året är 1680. I södra Sverige har krutröken knappt lagt sig efter det blodiga Skånska kriget. Byar har bränts, slag har utkämpats vid Lund och Landskrona, och misstron mellan arvsfienderna Sverige och Danmark är djup. Det är i detta såriga landskap som denna silvermedalj finner sitt ursprung, som ett fysiskt bevis på det enda som kunde garantera en varaktig fred: ett kungligt äktenskap.

Fredspanten på Skottorp
Medaljen högtidlighåller vigseln mellan den svenske krigarkungen Karl XI och den danska prinsessan Ulrika Eleonora. Det var inte ett bröllop präglat av Stockholms slotts prakt. Vigseln ägde rum den 6 maj på Skottorps slott i Halland, en ceremoni som hölls enkel och närmast hemlighetsfull, långt från huvudstadens pompa. Men symbolvärdet var enormt. Ulrika Eleonora var "fredspanten", kvinnan som genom sitt "ja" skulle läka såren mellan två nordiska brödrafolk.

Konstnären Anton Meybusch, som själv rörde sig mellan Köpenhamn och Stockholm, var som klippt och skuren att föreviga denna händelse. På medaljens frånsida låter han Amor förena Troheten och Freden. Det är en politisk programförklaring i silver: Utan trohet till fördragen kan ingen fred bestå, och utan fred kan ingen kärlek spira.

En medalj buren nära hjärtat
Detta specifika exemplar bär på en egen historia. Slitaget på ytan är inte en defekt, utan ett vittnesbörd. Medaljen har präglats för att delas ut som minnesgåva till bröllopsgästerna – den inre kretsen av adel och hov som bevittnade ceremonin på Skottorp. Att medaljen är "buren" och har en mjuk, avnött patina berättar att dess ursprungliga ägare inte bara lade undan den i ett skåp. Den har kanske hängt i en kedja runt halsen eller skramlat i en ficka under långa resor genom stormaktstidens Sverige.

Drottningen som mildrade enväldet
För Karl XI blev Ulrika Eleonora mer än en politisk allians; hon blev hans fasta punkt och en mildrande kraft i det karolinska enväldet. Medan kungen byggde upp armén och indelningsverket, byggde drottningen barnhus och hjälpte de fattiga. Medaljens inskrift Fidei ac Pacis Alumnus (Trohetens och fredens skyddsling) kom att bli sannspådd. Äktenskapet skänkte Sverige en lång period av fred, och sonen som så småningom föddes – Karl XII – skulle visserligen bli en krigare, men under Ulrika Eleonoras tid vid Karl XI:s sida rådde lugn i riket. Denna slitna silverpenning är således ett rörande minne från en tid då hoppet om fred vilade på två människors axlar, och då kärleken faktiskt lyckades tysta kanonerna.

x