350-årsminnet av Norrlands storregementes grundande och dess arvtagare
Produkten är tyvärr slut i lager. :(
Denna minnesmedalj, präglad 1974, högtidlighåller 350-årsminnet av Norrlands storregementes grundande och dess arvtagare, Kungl. Norrbottens regemente (I 19). Medaljen är utförd i en klassisk, heraldisk stil med en mörk oxiderad yta som framhäver reliefens detaljer. Silver, 64.25g, 50mm, kvalitet 01/0
Åtsidan domineras av landskapets och regementets heraldiska symbol: en ren (egentligen en västerbottensren, då landskapsvapnet ursprungligen omfattade hela det norra området) som travar åt vänster. Renen är omgiven av sju sexuddiga stjärnor, en referens till Karlavagnen eller de sju tingslagen, som också återfinns i landskapsvapnet. Ovanför bilden löper texten KUNGL NORRBOTTENS REGEMENTE. Under renen står segernamnet FRAUSTADT 1706 med stora versaler, följt av årtalen 1624 – 1974. Till höger om renen syns gravörens initialer "A.H.".
Frånsidan knyter an till ursprunget med en stor, krönt monogramspegel: Gustav II Adolfs (GA) sammanflätade initialer med en romersk tvåa (II) i basen. Detta är en direkt hyllning till regementets grundare. Omskriften lyder NORRLANDS STORREGEMENTE 1624, vilket markerar startpunkten för förbandets långa historia.
Från Fraustadt till Boden: Arvet efter Storregementet
När denna medalj präglades 1974 firade Kungl. Norrbottens regemente (I 19) en obruten kedja av militär historia som sträcker sig tillbaka till stormaktstidens gryning. Medaljen är inte bara en minnespeng över ett jubileum, utan en länk mellan 1600-talets knektar och det moderna försvaret i norr.
Gustav II Adolf och 1624
På medaljens frånsida ser vi Gustav II Adolfs monogram. Det var han som 1624, mitt under brinnande krig och arméreformer, organiserade "Norrlands storregemente". Detta enorma förband täckte ursprungligen hela Norrland och rekryterade soldater från Gävle i söder till Torneå i norr. Det var ur detta "moderregemente" som senare Västerbottens regemente (I 20) och Norrbottens regemente (I 19) skulle växa fram. Årtalet 1624 markerar stunden då de norrländska bönderna organiserades i ett fast förband som skulle komma att blöda på Europas slagfält i över två sekel.
Renen och Stjärnorna
Åtsidans motiv är djupt förankrat i den norrländska identiteten. Renen, som rusar under stjärnhimlen, är en heraldisk bild som använts av Västerbotten (och senare Norrbotten) sedan Gustav Vasas tid. För regementet symboliserar renen uthållighet, anpassning till det kärva klimatet och snabbhet – egenskaper som krävdes av soldaterna som stred i allt från de polska träskmarkerna till de finska snövidderna.
Åtsidans motiv är djupt förankrat i den norrländska identiteten. Renen, som rusar under stjärnhimlen, är en heraldisk bild som använts av Västerbotten (och senare Norrbotten) sedan Gustav Vasas tid. För regementet symboliserar renen uthållighet, anpassning till det kärva klimatet och snabbhet – egenskaper som krävdes av soldaterna som stred i allt från de polska träskmarkerna till de finska snövidderna.
Segern vid Fraustadt
Att just "FRAUSTADT 1706" lyfts fram på medaljen är ingen slump. Slaget vid Fraustadt under Stora nordiska kriget räknas som en av den svenska arméns mest lysande segrar genom tiderna. Under ledning av fältmarskalk Rehnskiöld besegrade svenskarna en numerärt överlägsen sachsisk-rysk här. Det norrländska regementet spelade en avgörande roll i denna drabbning. Att bära namnet Fraustadt på sin fana (och här på sin medalj) är en påminnelse om regementets stolta stridstraditioner innan katastrofen vid Poltava tre år senare.
Att just "FRAUSTADT 1706" lyfts fram på medaljen är ingen slump. Slaget vid Fraustadt under Stora nordiska kriget räknas som en av den svenska arméns mest lysande segrar genom tiderna. Under ledning av fältmarskalk Rehnskiöld besegrade svenskarna en numerärt överlägsen sachsisk-rysk här. Det norrländska regementet spelade en avgörande roll i denna drabbning. Att bära namnet Fraustadt på sin fana (och här på sin medalj) är en påminnelse om regementets stolta stridstraditioner innan katastrofen vid Poltava tre år senare.
Ett levande arv Genom årtalen 1624–1974 binder medaljen samman historien. När regementet flyttade till Boden och blev en del av Bodens fästning, förde det med sig arvet från Storregementet. Medaljen är en hyllning till de generationer av norrlänningar som under 350 år "stått post för Sveriges norra gräns", från Gustav II Adolfs tid till det kalla krigets dagar.