450-årsminnet av Gustav Vasas kröning i Uppsala domkyrka den 12 januari 1528 - Massiv medalj i rent silver (688g)
450-årsminnet av Gustav Vasas kröning i Uppsala domkyrka den 12 januari 1528
En av de största förekommande präglade massiva silvermedaljerna, utförd i rent silver (999/1000). Modellerad av Axel Wallenberg 1978. Vikt: 688 g. Diameter: 125 mm. Kvalitet 01/0. Levereras i original träförpackning (skadad i gångjärnet). Silvermedaljen präglad i en maxupplaga om 140 exemplar, de flesta sannolikt nedsmälta nu! Detta exemplar nr 128. Randprägling: "TILL 450 ÅRS MINNET 1978" OCH "128 • 350"
Åtsida
Åtsidan domineras av ett kraftfullt och djupt skulpterat högervänt profilporträtt av Gustav Vasa. Konungen bär en öppen krona och är iklädd en storslagen, mönstrad mantel med en tung ämbetskedja över bröstet. I fältet framför och bakom konungen återfinns bokstäverna "G", "R" och "S" (Gustavus Rex Sveciae). I omskriften löper texten i stora, rustika versaler: "GUSTAV ERIKSSON VASA". Längst ner till vänster vid porträttets avskärning finns gravörens signatur och årtal: "Wallenberg 1978".
Frånsida
Frånsidans motiv är en stämningsfull och detaljrik avbildning av själva kröningsakten. I centrum sitter Gustav Vasa på en tron av natursten under en uppspänd baldakin med bokstaven G. Han bär kunglig mantel och håller ett mäktigt svärd vars spets vilar mot marken, samt ett riksäpple i vänster hand. Till höger står en biskop i full skrud som sätter den kungliga kronan på monarkens huvud. Till vänster knäböjer en andlig figur i djup bön. I omskriften löper texten: "12 JANUARI 1528 KRÖNTES TILL KONUNG I UPPSALA · DET SVENSKA RIKETS OMDANARE".
Gustav Vasa, ursprungligen Gustav Eriksson, föddes troligen den 12 maj 1496 och kom att bli den monark som formade grunden för den moderna nationalstaten Sverige. Hans resa mot tronen började i en extremt mörk och blodig tid. Som son till riksrådet Erik Johansson tillhörde han Vasaätten, vilken hade etablerat sig i högfrälset. När den danske unionskungen Kristian II intog Stockholm och iscensatte Stockholms blodbad i november 1520, avrättades Gustavs far, flera morbröder och släktingar, medan hans mor och systrar kastades i fängelse.
Gustav hade tidigare suttit gisslan hos danskarna men lyckades i september 1519 fly till Lübeck, för att sedan återvända till ett Sverige i upplösning. Efter att ha nåtts av nyheterna om blodbadet flydde han till Dalarna. Där fanns en lång tradition av uppror och vapenkunskap bland allmogen, vilket garanterade det stöd han behövde för att antända en fullskalig revolt mot det danska styret. I januari 1521 utsågs den blott 24-årige Gustav till hövitsman över Dalarna och Sveriges rike av morakarlarna, vilket blev startskottet för befrielsekriget. Kriget fördes framgångsrikt, och på midsommardagen den 24 juni 1523 kunde han äntligen rida in i ett befriat Stockholm. Han hade inlett kriget som riksföreståndare och avslutade det som kung, sedan han formellt valts till monark av riksdagen i Strängnäs den 6 juni samma år – det datum som idag firas som Sveriges nationaldag.
Kröningen och kyrkans fall
Trots att Gustav valdes till kung redan 1523, dröjde det ända till den 12 januari 1528 innan han slutligen kröntes i Uppsala domkyrka. Denna tidsfördröjning var ingen slump. Kungen behövde först konsolidera sin makt och sanera rikets katastrofala ekonomi. Lösningen låg i att krossa den katolska kyrkans makt. Genom besluten vid riksdagen i Västerås 1527 initierades reformationen, vilket gjorde kungen till kyrkans överhuvud istället för påven. Reduktionen av kyrkans enorma rikedomar gav Gustav de finansiella muskler som krävdes för att bygga upp ett starkt centralstyre och en effektiv byråkrati.
Kröningen i Uppsala 1528, som denna massiva silvermedalj så vackert hugfäster, blev därmed inte bara en religiös ceremoni utan en enorm maktpolitisk manifestation. Den markerade slutet för Kalmarunionen och födelsen av en evangelisk statskyrka grundad på Luthers lära. Det var en triumf för en man som med ofattbar drivkraft hade rest sig ur blodbadets aska.
Landsfader eller machiavellisk furste?
Medaljens frånsida bär den träffande inskriptionen "Det svenska rikets omdanare". Gustav I förändrade Sverige i grunden. Han avskaffade valkungadömet och genomdrev ett ärftligt arvrike åren 1540 och 1544, vilket gjorde Vasaätten till den första monarkiska dynastin att regera ett enat Sverige. Han utövade ett enormt personligt inflytande över detaljer i riket, ända ner till att utfärda strikta mandat om när bönderna på Öland skulle ha bärgat sitt hö och sin säd.
I äldre historieskrivning, särskilt från det sena 1800-talet, har Gustav Vasa upphöjts till en närmast mytisk landsfader. Modern historieforskning, företrädd av bland andra Lars-Olof Larsson, ger dock en mer nyanserad och mörkare bild. Där framträder en härskare som säkrade sin tron genom brutala metoder, skoningslös maktlystnad och en skicklighet som är kusligt lik de principer Niccolò Machiavelli formulerade för en makthungrig furste. Han tvekade inte att slå ner allmogens protester med järnhand, vilket Dackefejden 1542–1543 är ett blodigt bevis på, där hela landskap kollektivt bestraffades efter att ha rest sig mot kungens makt.
När Gustav Vasa slutligen avled den 29 september 1560 på slottet Tre Kronor, efterlämnade han ett totalt förvandlat, ärftligt och protestantiskt rike. Denna tunga silvermedalj från 1978 utgör ett magnifikt och bestående monument över den där kalla januaridagen 1528, då den moderna svenska staten på allvar kröntes till liv.
En av de största förekommande präglade massiva silvermedaljerna, utförd i rent silver (999/1000). Modellerad av Axel Wallenberg 1978. Vikt: 688 g. Diameter: 125 mm. Kvalitet 01/0. Levereras i original träförpackning (skadad i gångjärnet). Silvermedaljen präglad i en maxupplaga om 140 exemplar, de flesta sannolikt nedsmälta nu! Detta exemplar nr 128. Randprägling: "TILL 450 ÅRS MINNET 1978" OCH "128 • 350"
Åtsida
Åtsidan domineras av ett kraftfullt och djupt skulpterat högervänt profilporträtt av Gustav Vasa. Konungen bär en öppen krona och är iklädd en storslagen, mönstrad mantel med en tung ämbetskedja över bröstet. I fältet framför och bakom konungen återfinns bokstäverna "G", "R" och "S" (Gustavus Rex Sveciae). I omskriften löper texten i stora, rustika versaler: "GUSTAV ERIKSSON VASA". Längst ner till vänster vid porträttets avskärning finns gravörens signatur och årtal: "Wallenberg 1978".
Frånsida
Frånsidans motiv är en stämningsfull och detaljrik avbildning av själva kröningsakten. I centrum sitter Gustav Vasa på en tron av natursten under en uppspänd baldakin med bokstaven G. Han bär kunglig mantel och håller ett mäktigt svärd vars spets vilar mot marken, samt ett riksäpple i vänster hand. Till höger står en biskop i full skrud som sätter den kungliga kronan på monarkens huvud. Till vänster knäböjer en andlig figur i djup bön. I omskriften löper texten: "12 JANUARI 1528 KRÖNTES TILL KONUNG I UPPSALA · DET SVENSKA RIKETS OMDANARE".
Gustav Vasa, ursprungligen Gustav Eriksson, föddes troligen den 12 maj 1496 och kom att bli den monark som formade grunden för den moderna nationalstaten Sverige. Hans resa mot tronen började i en extremt mörk och blodig tid. Som son till riksrådet Erik Johansson tillhörde han Vasaätten, vilken hade etablerat sig i högfrälset. När den danske unionskungen Kristian II intog Stockholm och iscensatte Stockholms blodbad i november 1520, avrättades Gustavs far, flera morbröder och släktingar, medan hans mor och systrar kastades i fängelse.
Gustav hade tidigare suttit gisslan hos danskarna men lyckades i september 1519 fly till Lübeck, för att sedan återvända till ett Sverige i upplösning. Efter att ha nåtts av nyheterna om blodbadet flydde han till Dalarna. Där fanns en lång tradition av uppror och vapenkunskap bland allmogen, vilket garanterade det stöd han behövde för att antända en fullskalig revolt mot det danska styret. I januari 1521 utsågs den blott 24-årige Gustav till hövitsman över Dalarna och Sveriges rike av morakarlarna, vilket blev startskottet för befrielsekriget. Kriget fördes framgångsrikt, och på midsommardagen den 24 juni 1523 kunde han äntligen rida in i ett befriat Stockholm. Han hade inlett kriget som riksföreståndare och avslutade det som kung, sedan han formellt valts till monark av riksdagen i Strängnäs den 6 juni samma år – det datum som idag firas som Sveriges nationaldag.
Kröningen och kyrkans fall
Trots att Gustav valdes till kung redan 1523, dröjde det ända till den 12 januari 1528 innan han slutligen kröntes i Uppsala domkyrka. Denna tidsfördröjning var ingen slump. Kungen behövde först konsolidera sin makt och sanera rikets katastrofala ekonomi. Lösningen låg i att krossa den katolska kyrkans makt. Genom besluten vid riksdagen i Västerås 1527 initierades reformationen, vilket gjorde kungen till kyrkans överhuvud istället för påven. Reduktionen av kyrkans enorma rikedomar gav Gustav de finansiella muskler som krävdes för att bygga upp ett starkt centralstyre och en effektiv byråkrati.
Kröningen i Uppsala 1528, som denna massiva silvermedalj så vackert hugfäster, blev därmed inte bara en religiös ceremoni utan en enorm maktpolitisk manifestation. Den markerade slutet för Kalmarunionen och födelsen av en evangelisk statskyrka grundad på Luthers lära. Det var en triumf för en man som med ofattbar drivkraft hade rest sig ur blodbadets aska.
Landsfader eller machiavellisk furste?
Medaljens frånsida bär den träffande inskriptionen "Det svenska rikets omdanare". Gustav I förändrade Sverige i grunden. Han avskaffade valkungadömet och genomdrev ett ärftligt arvrike åren 1540 och 1544, vilket gjorde Vasaätten till den första monarkiska dynastin att regera ett enat Sverige. Han utövade ett enormt personligt inflytande över detaljer i riket, ända ner till att utfärda strikta mandat om när bönderna på Öland skulle ha bärgat sitt hö och sin säd.
I äldre historieskrivning, särskilt från det sena 1800-talet, har Gustav Vasa upphöjts till en närmast mytisk landsfader. Modern historieforskning, företrädd av bland andra Lars-Olof Larsson, ger dock en mer nyanserad och mörkare bild. Där framträder en härskare som säkrade sin tron genom brutala metoder, skoningslös maktlystnad och en skicklighet som är kusligt lik de principer Niccolò Machiavelli formulerade för en makthungrig furste. Han tvekade inte att slå ner allmogens protester med järnhand, vilket Dackefejden 1542–1543 är ett blodigt bevis på, där hela landskap kollektivt bestraffades efter att ha rest sig mot kungens makt.
När Gustav Vasa slutligen avled den 29 september 1560 på slottet Tre Kronor, efterlämnade han ett totalt förvandlat, ärftligt och protestantiskt rike. Denna tunga silvermedalj från 1978 utgör ett magnifikt och bestående monument över den där kalla januaridagen 1528, då den moderna svenska staten på allvar kröntes till liv.