Fredrik I, Stockholm, 1 Öre 1720 LC - Ett vackert ocirkulerat och silvrigt exemplar av det första årtalet i serien - Från tysk lantgreve till svensk konstitutionell monark

Fredrik I, Stockholm, 1 Öre 1720 LC

Ett vackert ocirkulerat och silvrigt exemplar av det första årtalet i serien av Fredriks silverettöringar, med full präglingslyster. Silver, 1,18 g, 18 mm. Kvalitet 01/0. Präglat under myntmästare Lorenz Careelberg (verksam 1706–1722). Referens: SMB 158 (Sveriges myntbok 2022 av Delzanno).

 

Åtsida

Konungens krönta monogram bestående av ett stort "F", flankerat av två korslagda lagerkvistar som symboliserar seger och kunglig värdighet.

Frånsida

I centrum återfinns Sveriges riksvapen i form av tre kronor. Årtalet "17 20" och valören "I ÖR" är elegant delade av den nedre kronan. Längst ner, under valören, syns myntmästare Lorenz Careelbergs initialer "L C".

 

Från tysk lantgreve till svensk konstitutionell monark

När 1-öresmyntet präglades 1720 befann sig Sverige i en brytningstid. Fredrik I, född som Friedrich av Hessen-Kassel, var en man med betydligt större ambitioner än att bara förvalta sitt fäderneärvda lantgrevskap i Tyskland. Efter att ha tjänstgjort med utmärkelse som general i det spanska tronföljskriget, där han ådrog sig såväl sabelhugg som ett bröstskott, sökte han sig till de europeiska kungahusen för att finna en hustru med potential att öppna vägen till en kungatron. Valet föll på Ulrika Eleonora, Karl XII:s syster, som efter broderns död stod som Sveriges troliga arvtagare.

Ett maktskifte i frihetstidens gryning

Fredriks väg till den svenska tronen blev både snabb och dramatisk. Efter Karl XII:s död 1718 arbetade Fredrik målmedvetet för att säkra makten åt sin gemål. När Ulrika Eleonora väl valdes till drottning 1719 önskade hon samregera med sin make, men möttes av ständernas bestämda nej. Den politiska verkligheten i det post-karolinska Sverige var dock under snabb förändring. Den tidigare drottningens självrådighet och Fredriks stora inflytande på regeringen gjorde att ständerna snart föredrog ett tronskifte. År 1720 abdikerade Ulrika Eleonora till förmån för sin man, och Fredrik I kröntes i Stockholm den 3 maj samma år.

Med Fredrik I:s tronbestigning cementerades frihetstidens parlamentariska system där kungen blev en konstitutionell monark, vars makt var strikt begränsad till etikett och ett begränsat inflytande över ämbetstillsättningar. Även om han till en början åtnjöt viss popularitet för sitt hurtiga och angenäma väsen, förspillde han snart sitt anseende. Freden i Nystad 1721, där Sverige förlorade stora landområden till Ryssland, kom att lastas på den utländske konungen, som många misstänkte värnade sina egna intressen framför Sveriges.

En kung utan språklig förankring

Fredrik I förblev en främling i sitt nya hemland; han lärde sig aldrig tala svenska. Hans tid som konung fylldes till stor del av jakt, dryckeslag och umgänge med sin legendariska älskarinna Hedvig Taube, vars ställning som maîtresse en titre skapade enorm skandal vid det svenska hovet. Under sina sista regeringsår, särskilt efter drabbade slaganfall 1748, förlorade han både talförmågan och regeringsmakten, som i stället kom att utövas via en kunglig namnstämpel. Detta 1-öresmynt från 1720 är därmed ett av de första vittnesbörden om en konung som satte sin signatur på en ny, parlamentarisk ordning – en man som fann sig väl i rollen som en etikettbunden symbol i en stat där makten förflyttats från tronen till riksdagen.