Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika - Gustav (III) förklaras myndig 1762 av Daniel Fehrman

Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika - Gustav (III) förklaras myndig 1762 av Daniel Fehrman
Kronprins Gustav (III) förklaras myndig den 23 mars 1762 och avlägger trohetsed inför konungen. Ett toppexemplar av en vacker och historiskt intressant silvermedalj. Medaljen i silver utdelades till samtliga riksdagsfullmäktige i regeringen. 15.42g, 34mm, Kvalitet 01-01/0. SKM 47b (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024) Hildebrand 34 (#202)

Åtsida
Bilden domineras av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrikas bröstbilder, placerade jugata (överlappande profil). Kungen bär allongeperuk, medan drottningen är smyckad med diadem. Gravören Daniel Fehrman – (far till Carl Gustaf Fehrman) – visar här prov på den sena barockens och rokokons förfinade porträttkonst. De mjuka anletsdragen och den detaljerade draperingen ger en bild av ett regerande par som utstrålar mildhet snarare än krigisk styrka. Under porträtten syns gravörens initial: F. Omskrift: "ADOLPHUS FRID • ET LUD • ULR • D • G • REX ET REG • SVEC •". Utläses: Adolphus Fridericus Et Ludovica Ulrica Dei Gratia Rex Et Regina Sueciae. Svensk översättning: Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, med Guds nåde Sveriges konung och drottning.

Frånsidan är textbaserad och ramas in av en tätt bunden lagerkrans, en symbol för seger och ära. Nederst i motivet står de romerska siffrorna XVI (16), vilket syftar på kronprinsens ålder vid tillfället. Den latinska texten Praetexta Posita är en lärd anspelning på antikens Rom, där ynglingar vid myndighetsåldern lade av sig barndomsdräkten (toga praetexta) för att ikläda sig männens toga (toga virilis). Text i fältet: "GUSTAVO PRINC • HAER • PRAETEXTA POSITA". Svensk översättning: Till arvfursten Gustav, då han (barndomens) toga är avlagd (= sedan han blivit myndigförklarad). Omskrift: "SPES PATRIAE ET PARENTUM". Svensk översättning: Fosterlandets och föräldrarnas hopp.

Rikets hopp – En sextonåring kliver fram
Året är 1762. Frihetstidens parlamentariska system står på sin höjdpunkt, men under ytan sjuder missnöjet. Partistriderna mellan Hattar och Mössor förlamar politiken, och det nyligen avslutade Pommerska kriget har tärt på statskassan. Mitt i denna turbulens vänds blickarna mot en sextonårig yngling. Den 23 mars träder kronprins Gustav inför ständerna för att förklaras myndig. Denna silvermedalj är det fysiska beviset på den händelsen, präglad för att delas ut till rikets makthavare som en påminnelse om successionen.

Mellan föräldrar och fosterland
På medaljens åtsida möter vi kungaparet, Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. De framställs med värdighet, men historien vet att deras makt var begränsad. Efter det misslyckade revolutionsförsöket 1756 hade kungamakten beskurits ytterligare. För Lovisa Ulrika, den preussiska prinsessan med järnvilja, var sonen Gustav revanschen. Det är därför texten på frånsidan, Spes Patriae et Parentum (Fosterlandets och föräldrarnas hopp), bär på en dubbel betydelse. För "föräldrarna" var han hoppet om att återupprätta monarkins forna glans och bryta ständernas välde. För "fosterlandet" – representerat av riksdagsmännen som mottog denna medalj – var han hoppet om en samlande gestalt, eller kanske en ny bricka i det politiska spelet.

Toga Praetexta – Steget in i vuxenvärlden
Daniel Fehrmans val av inskriptionen Praetexta Posita är talande för tidens nyklassicistiska ideal. Genom att likna Gustavs myndighetsdag vid den romerska riten där pojken blir man, lyfter han händelsen från enkel byråkrati till historisk tyngd. Att bli myndig vid 16 års ålder var ingen formalitet. Det innebar att kronprinsen fick säte i Rådet. Även om hans röst till en början var svag, var det första gången den blivande "Tjusarkungen" fick en officiell politisk plattform. Han svor sina trohetseder, inte bara till kungen utan till rikets lagar – lagar han tio år senare skulle kullkasta.

Ett löfte i silver
Detta exemplar är av högsta kvalitet, med en lyster som bevarats genom århundradena. När man håller den i handen håller man inte bara en bit silver, utan en "startpunkt". Det är här Gustav III:s politiska bana börjar. Pojken som hyllas på medaljen skulle växa upp till att bli en av Sveriges mest älskade och hatade regenter. Han skulle infria föräldrarnas hopp om makt, men kanske på ett sätt som "fosterlandet" (i form av adeln) inte hade anat 1762. Medaljen fångar ögonblicket av oskuld och förväntan, precis innan dramat om den gustavianska tiden rullades upp på allvar.

x