August Strindberg (1849–1912) - Silver proof
August Strindberg (1849–1912)
Silver 925/1000, 20.22g, 40mm, proof, kvalitet 01
Åtsida
Motivet presenterar en intim och dramatisk interiörbild snarare än ett konventionellt porträtt. Vi ser en yngre August Strindberg sittande vid sitt arbetsbord, djupt försjunken i tankar med pennan i hand. Hans karaktäristiska "lejonman" till frisyr och den intensiva blicken är skickligt fångade i den matta reliefen. Scenen lyses upp av en bordslampa i tidstypisk jugendstil till vänster, vars sken kastar ett symboliskt ljus över papperet. I bakgrunden skymtar böcker i en hylla, vilket ramar in författarens livsmiljö. Kontrasten mellan det frostade motivet och den spegelblanka, svarta bakgrunden skapar en nattlig stämning som för tankarna till Strindbergs ofta febriga skaparprocess.
Frånsida
Textfältet ramas in av en dekorativ bård bestående av stiliserade kronor. Inskrift i fältet: August Strindberg (1849–1912). Den svenska litteraturens mest mångsidige och vittfamnande diktare (och en av de internationellt mest kända svenskarna).
Textfältet ramas in av en dekorativ bård bestående av stiliserade kronor. Inskrift i fältet: August Strindberg (1849–1912). Den svenska litteraturens mest mångsidige och vittfamnande diktare (och en av de internationellt mest kända svenskarna).
Titanen vid skrivbordet – En penna vassare än svärdet
August Strindberg är inte bara ett namn i den svenska litteraturhistorien; han är en naturkraft, en jordbävning som skakade om det oscarianska Sverige och vars efterskalv fortfarande känns. På denna stämningsfulla medalj möter vi honom inte som den åldrade landsfadern, utan som den brinnande anden mitt i skapandet – omgiven av böcker, upplyst av en ensam lampa, med pennan redo att strida.
Genombrottet och revolten
Bilden på åtsidan för tankarna till 1870-talets Stockholm, staden han skildrade så levande i sitt genombrottsverk Röda rummet (1879). Med sin vassa satir och sitt moderna språk slog han sönder den tidens förkonstling. Strindberg var en renhållningsarbetare i kulturens tjänst, men han var också en man ständigt på flykt – från fordringsägare, från misslyckade äktenskap och från sina egna inre demoner. Medaljens motiv, där han sitter ensam vid pulpeten, fångar just detta: skrivandet som både tillflykt och vapen.
Bilden på åtsidan för tankarna till 1870-talets Stockholm, staden han skildrade så levande i sitt genombrottsverk Röda rummet (1879). Med sin vassa satir och sitt moderna språk slog han sönder den tidens förkonstling. Strindberg var en renhållningsarbetare i kulturens tjänst, men han var också en man ständigt på flykt – från fordringsägare, från misslyckade äktenskap och från sina egna inre demoner. Medaljens motiv, där han sitter ensam vid pulpeten, fångar just detta: skrivandet som både tillflykt och vapen.
Mångsysslaren och mystikern
Texten på medaljens baksida beskriver honom som "mångsidig", och det är närmast en underdrift. Strindberg nöjde sig inte med att revolutionera romanen. Han förnyade dramatiken med pjäser som Fröken Julie och Ett drömspel, verk som lade grunden för den moderna teatern och som än idag spelas på scener från New York till Tokyo. Men hans nyfikenhet kände inga gränser. Han var fotograf, målare av stormiga hav, och amatörkemist som i sin "ockulta dagbok" under Infernokrisen försökte framställa guld. Han misslyckades med alkemin, men lyckades istället omvandla sina kriser till litterärt guld.
Texten på medaljens baksida beskriver honom som "mångsidig", och det är närmast en underdrift. Strindberg nöjde sig inte med att revolutionera romanen. Han förnyade dramatiken med pjäser som Fröken Julie och Ett drömspel, verk som lade grunden för den moderna teatern och som än idag spelas på scener från New York till Tokyo. Men hans nyfikenhet kände inga gränser. Han var fotograf, målare av stormiga hav, och amatörkemist som i sin "ockulta dagbok" under Infernokrisen försökte framställa guld. Han misslyckades med alkemin, men lyckades istället omvandla sina kriser till litterärt guld.
Ett internationellt arv
Att Strindberg lyfts fram som en av de "internationellt mest kända svenskarna" är en påminnelse om hans räckvidd. Han var ingen isolerad nordbo; han var en europé som korresponderade med Nietzsche och Zola, och som levde stora delar av sitt liv i exil i Frankrike, Tyskland och Schweiz. Denna silvermedalj, med sin skarpa kontrast mellan ljus och mörker, är en värdig hyllning till en man som levde i just dessa ytterligheter. Den påminner oss om att det moderna Sverige – det ifrågasättande, sekulära och litterära Sverige – till stor del formades vid just ett sådant skrivbord som medaljen avbildar, i skenet av en ensam lampa medan resten av staden sov.
Att Strindberg lyfts fram som en av de "internationellt mest kända svenskarna" är en påminnelse om hans räckvidd. Han var ingen isolerad nordbo; han var en europé som korresponderade med Nietzsche och Zola, och som levde stora delar av sitt liv i exil i Frankrike, Tyskland och Schweiz. Denna silvermedalj, med sin skarpa kontrast mellan ljus och mörker, är en värdig hyllning till en man som levde i just dessa ytterligheter. Den påminner oss om att det moderna Sverige – det ifrågasättande, sekulära och litterära Sverige – till stor del formades vid just ett sådant skrivbord som medaljen avbildar, i skenet av en ensam lampa medan resten av staden sov.