Pehr Adolf Tamm 1774-1856, vacker silvermedalj av Lea Ahlborn 1862 - En brukspatrons stridbara uppgång
Pehr Adolf Tamm (1774–1856) av Lea Ahlborn för Söderfors delägare 1862
Vacker silvermedalj med underbart guldskimrande präglingsglans och härligt hårt slagen medalj med hög relief och höga kanter. Silver, 67.83g, 51mm, kvalitet 1+/01++. Referenser: Brita Olsén, sid 160, Hyckert II, sid 140.
Åtsida
Nästan framvänd bröstbild av friherren med en skarp och bestämd blick. Han är ståtligt iklädd Vetenskapsakademiens uniform, över vilken ett brett ordensband löper, och bröstet är rikt prytt med dekorationer och kraschaner som vittnar om en lång och framstående karriär. Randen är starkt upphöjd och precis innanför denna löper en elegant pärlring som ramar in porträttet. Omskriften i den övre bågen lyder stramt: "FRIHERRE PEHR ADOLF TAMM.". Under bröstbilden, tätt intill den inre pärlringen, står gravörens namn utskrivet: "LEA AHLBORN".
Frånsida
En kraftfull och naturtrogen eklövskrans som sluter sig i en nästan fullständig cirkel, omsorgsfullt sammanbunden i nederkanten med en mjukt draperad rosett. Innanför kransen, med samma starkt upphöjda rand som på åtsidan, återfinns en dedikationstext graverad i åtta raka, centrerade rader: "GÄRD / AF / SÖDERFORS DELÄGARES / ERKÄNSLA / FÖR VERKETS / UTMÄRKTA STYRELSE / UNDER / FYRATIO TVÅ ÅR.". Inskriptionen utgör en direkt och okonstlad hyllning till den långvariga och framgångsrika förvaltningen av bruket, inramad av ekens symbolik för beständighet och styrka.
Från kornett till mäktig bruksherre
När Lea Ahlborn lät gravera denna massiva och högreliefpräglade silvermedalj över Pehr Adolf Tamm, var det en hyllning till en av Sveriges absolut rikaste och mest inflytelserika män under 1800-talet. Åtsidans porträtt utstrålar en påtaglig pondus; han bär Vetenskapsakademiens uniform och tunga dekorationer. Denna upphöjda position var dock inte frukten av en stillsam karriär. Han föddes in i den adliga ätten Tham, som son till en direktör vid Svenska Ostindiska kompaniet, och inledde sin bana på slagfältet. Som ung kornett i finska kriget 1790 utmärkte han sig i flera sjödrabbningar och belönades med Svensksundsmedaljen i guld. Det var dock inte svärdet, utan den industriella och agrikulturella förvaltningen, som skulle bli hans sanna kall. Efter gedigna studier i kemi, fysik och lanthushållning vid Uppsala universitet fick han förtroendet att förvalta Österbybruk. Genom strategiska förvärv av resterande andelar, liksom Strömbacka och andra bruksegendomar, byggde han ett industriimperium.
Den stormiga riksdagen och namnbytet
Bakom medaljens strama titel "Friherre Pehr Adolf Tamm" döljer sig en av svensk adels- och personhistorias mest fascinerande namntvister – den så kallade Tammstriden. Vid den stormiga riksdagen i Norrköping år 1800 tillhörde han oppositionen bland den yngre adeln. I en dramatisk och radikal politisk markering avsade han sig, tillsammans med fyra andra, sitt adelskap och demonstrerade sin brytning med traditionen genom att ändra stavningen av sitt efternamn från Tham till Tamm. Aktionen sågs som ett oerhört svek av kung Gustav IV Adolf, som omedelbart lät avskeda den uppstudsige Tamm från hans post vid Livregementets kyrassiärkår. Att avsäga sig sitt adelskap var en provokation som skapade ringar på vattnet i generationer; själva släktfejden kring namnet levde kvar ända in på 2000-talet.
Söderfors och eklövskransens symbolik
Det är mot bakgrund av denna oböjliga karaktär som vi måste förstå frånsidans dedikation. De "fyratio två åren" av utmärkt styrelse som Söderfors delägare hyllar, vittnar om en man som lade all sin kraft på att rationalisera och modernisera det svenska bergsbruket. Tamm var inte bara en kapitalist; han var en pragmatisk visionär som ständigt utvecklade lanthushållningen och gjorde sig känd för ett omfattande mecenatskap. Lea Ahlborns val att rama in hyllningstexten med en kraftfull eklövskrans är ingen slump. Eken är inom numismatiken och heraldiken den främsta symbolen för medborgardygd, orubblig styrka och uthållighet – egenskaper som perfekt speglar Tamms 42-åriga, oavbrutna ledarskap vid verket. Den underbara guldskimrande präglingsglansen på silvret förstärker känslan av ett välstånd som byggts genom hårt, industriellt arbete.
Återkomsten och eftermälet
Historien om Pehr Adolf Tamm rymmer också en ironisk men triumfatorisk återkomst till de finrum han en gång lämnat. Den uppstudsige ynglingen som förkastat sitt adelskap blev med tiden så oumbärlig för nationens ekonomi och utveckling att kronan var tvungen att närma sig honom på nytt. År 1826 mottog han ett nytt sköldebrev av Karl XIV Johan, och 1843 upphöjdes han slutligen till friherre – den titel som stolt basuneras ut på medaljens åtsida. Medaljen fångar honom därmed i hans sena, mest uppburna ålder, där den forna politiska rebellen har transformerats till en av rikets pelare, invald i Lantbruksakademien, Vetenskapsakademien och Akademien för de fria konsterna. Silvret bär spåren av en man som valde att gå sin egen väg, bytte namn och förlorade sin militära karriär, men som genom ren industriell kraft erövrade en ännu högre samhällsposition än den han ursprungligen hade fötts till.
Vacker silvermedalj med underbart guldskimrande präglingsglans och härligt hårt slagen medalj med hög relief och höga kanter. Silver, 67.83g, 51mm, kvalitet 1+/01++. Referenser: Brita Olsén, sid 160, Hyckert II, sid 140.
Åtsida
Nästan framvänd bröstbild av friherren med en skarp och bestämd blick. Han är ståtligt iklädd Vetenskapsakademiens uniform, över vilken ett brett ordensband löper, och bröstet är rikt prytt med dekorationer och kraschaner som vittnar om en lång och framstående karriär. Randen är starkt upphöjd och precis innanför denna löper en elegant pärlring som ramar in porträttet. Omskriften i den övre bågen lyder stramt: "FRIHERRE PEHR ADOLF TAMM.". Under bröstbilden, tätt intill den inre pärlringen, står gravörens namn utskrivet: "LEA AHLBORN".
Frånsida
En kraftfull och naturtrogen eklövskrans som sluter sig i en nästan fullständig cirkel, omsorgsfullt sammanbunden i nederkanten med en mjukt draperad rosett. Innanför kransen, med samma starkt upphöjda rand som på åtsidan, återfinns en dedikationstext graverad i åtta raka, centrerade rader: "GÄRD / AF / SÖDERFORS DELÄGARES / ERKÄNSLA / FÖR VERKETS / UTMÄRKTA STYRELSE / UNDER / FYRATIO TVÅ ÅR.". Inskriptionen utgör en direkt och okonstlad hyllning till den långvariga och framgångsrika förvaltningen av bruket, inramad av ekens symbolik för beständighet och styrka.
Från kornett till mäktig bruksherre
När Lea Ahlborn lät gravera denna massiva och högreliefpräglade silvermedalj över Pehr Adolf Tamm, var det en hyllning till en av Sveriges absolut rikaste och mest inflytelserika män under 1800-talet. Åtsidans porträtt utstrålar en påtaglig pondus; han bär Vetenskapsakademiens uniform och tunga dekorationer. Denna upphöjda position var dock inte frukten av en stillsam karriär. Han föddes in i den adliga ätten Tham, som son till en direktör vid Svenska Ostindiska kompaniet, och inledde sin bana på slagfältet. Som ung kornett i finska kriget 1790 utmärkte han sig i flera sjödrabbningar och belönades med Svensksundsmedaljen i guld. Det var dock inte svärdet, utan den industriella och agrikulturella förvaltningen, som skulle bli hans sanna kall. Efter gedigna studier i kemi, fysik och lanthushållning vid Uppsala universitet fick han förtroendet att förvalta Österbybruk. Genom strategiska förvärv av resterande andelar, liksom Strömbacka och andra bruksegendomar, byggde han ett industriimperium.
Den stormiga riksdagen och namnbytet
Bakom medaljens strama titel "Friherre Pehr Adolf Tamm" döljer sig en av svensk adels- och personhistorias mest fascinerande namntvister – den så kallade Tammstriden. Vid den stormiga riksdagen i Norrköping år 1800 tillhörde han oppositionen bland den yngre adeln. I en dramatisk och radikal politisk markering avsade han sig, tillsammans med fyra andra, sitt adelskap och demonstrerade sin brytning med traditionen genom att ändra stavningen av sitt efternamn från Tham till Tamm. Aktionen sågs som ett oerhört svek av kung Gustav IV Adolf, som omedelbart lät avskeda den uppstudsige Tamm från hans post vid Livregementets kyrassiärkår. Att avsäga sig sitt adelskap var en provokation som skapade ringar på vattnet i generationer; själva släktfejden kring namnet levde kvar ända in på 2000-talet.
Söderfors och eklövskransens symbolik
Det är mot bakgrund av denna oböjliga karaktär som vi måste förstå frånsidans dedikation. De "fyratio två åren" av utmärkt styrelse som Söderfors delägare hyllar, vittnar om en man som lade all sin kraft på att rationalisera och modernisera det svenska bergsbruket. Tamm var inte bara en kapitalist; han var en pragmatisk visionär som ständigt utvecklade lanthushållningen och gjorde sig känd för ett omfattande mecenatskap. Lea Ahlborns val att rama in hyllningstexten med en kraftfull eklövskrans är ingen slump. Eken är inom numismatiken och heraldiken den främsta symbolen för medborgardygd, orubblig styrka och uthållighet – egenskaper som perfekt speglar Tamms 42-åriga, oavbrutna ledarskap vid verket. Den underbara guldskimrande präglingsglansen på silvret förstärker känslan av ett välstånd som byggts genom hårt, industriellt arbete.
Återkomsten och eftermälet
Historien om Pehr Adolf Tamm rymmer också en ironisk men triumfatorisk återkomst till de finrum han en gång lämnat. Den uppstudsige ynglingen som förkastat sitt adelskap blev med tiden så oumbärlig för nationens ekonomi och utveckling att kronan var tvungen att närma sig honom på nytt. År 1826 mottog han ett nytt sköldebrev av Karl XIV Johan, och 1843 upphöjdes han slutligen till friherre – den titel som stolt basuneras ut på medaljens åtsida. Medaljen fångar honom därmed i hans sena, mest uppburna ålder, där den forna politiska rebellen har transformerats till en av rikets pelare, invald i Lantbruksakademien, Vetenskapsakademien och Akademien för de fria konsterna. Silvret bär spåren av en man som valde att gå sin egen väg, bytte namn och förlorade sin militära karriär, men som genom ren industriell kraft erövrade en ännu högre samhällsposition än den han ursprungligen hade fötts till.