Konungen återkommer till Sverige den 2 november och håller sitt intåg i Stockholm den 13 november 1731 - Solens återkomst över ett förändrat rike

Konungen återkommer till Sverige den 2 november och håller sitt intåg i Stockholm den 13 november 1731
Ett vackert ocirkulerat tennexemplar med full bevarad präglingsglans och endast obetydliga märken av hantering. Mycket sällsynt i tenn. Graverad av Johann Carl Hedlinger, 9.78g, 34mm, slät rand. Referenser: SKM 69d (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 44 (1874/1875). Kvalitet 01/0, Mycket sällsynt i tenn. Detta exemplar hade jag ej noterat i min stora inventering och har därför givits tilläggsnumret 69d.

Åtsida
Högervänd bröstbild av konung Fredrik I i majestätiskt utförande, iklädd ett detaljerat harnesk och mantelveck som är smakfullt uppfästade genom ett runt pärlsmycke vilande över axeln. Gravyren bär spår av mästarens hand genom de fina detaljerna i konungens peruk och anletsdrag. Omedelbart nedanför bröstbilden återfinns gravörens initialer "I. C. H." (Johann Carl Hedlinger). Längs myntets kant löper omskriften: "FRIDERICVS. D. G. REX SVECIAE" (Fridericus Dei Gratia Rex Sueciae), vilket i översättning betyder: Fredrik, av Guds nåde kung av Sverige.  


Frånsida
Ett stämningsfullt landskap där den uppgående solen vid horisonten kastar sina strålar över en rest gränssten, vilken är tydligt tecknad med det svenska riksvapnets tre kronor. Motivet utstrålar ljus och hopp. Omskriften ramar in den övre delen av scenen och lyder: "EXHILARAT. REDITV". I den nedre avskärningen står texten: "D. 2. NOVEMBRIS. A. 1731". Den sammansatta latinska texten översätts till: "Den skänker glädje genom sin återkomst, den 2 november år 1731". Ytan på detta tennexemplar bär en full präglingsglans som förstärker intrycket av de solstrålar som träffar landskapet.  


Solens återkomst över ett förändrat rike
När den uppgående solen lyser över gränsstenen på denna magnifika tennmedalj, skapad av den legendariske gravören Johann Carl Hedlinger, fångas ett sällsamt ögonblick i den svenska historien. Året är 1731, och kung Fredrik I återvänder till sitt rike efter en längre vistelse utomlands. Medaljen hyllar konungens ankomst till Karlshamn den 2 november och det efterföljande, illuminerade intåget i Stockholm. Det är en prägling formad av hovets officiella glädje, men bakom solsymboliken döljer sig en monark vars ställning var långt mer komplex än vad det blanka tennet vill låta påskina.

Fursten av två världar
Fredrik I föddes som tysk lantgreveson och hade genom sitt äktenskap med Karl XII:s syster, Ulrika Eleonora, lyckats nå den svenska tronen 1720. Tio år senare, 1730, ärvde han titeln som regerande lantgreve av Hessen-Kassel efter sin far. Det var denna nya värdighet som föranledde hans resa till hemlandet 1731, en resa där han överlämnade mycket av det hessiska styret till sin bror. Återkomsten till Sverige under senhösten markerade hans fortsatta närvaro i landet, och medaljens motiv med solen som sprider ljus över Sveriges gräns är ett klassiskt propagandistiskt grepp. Konungen framställs som nationens värmande och livgivande kraft, en sol som återvänder för att skingra mörkret.

En monark i frihetstidens skugga
Kontrasten mellan åtsidans storslagna porträtt i harnesk och konungens reella politiska makt vid denna tid är slående. Fredrik I hade under det spanska tronföljdskriget visat sig vara en duglig och personligt tapper fältherre, men i Sverige fann han sig bunden av 1720 års regeringsform. Den svenska författningen hade utvecklats i en riktning där makten helt låg i händerna på ständerna; ett parlamentariskt system som lämnade kungadömet som en snävt kringskuren institution. Det harnesk han bär på medaljen var därmed en symbol för forna militära meriter snarare än ett uttryck för pågående autokratisk makt. Trots detta fann sig Fredrik väl tillrätta i sin reducerade roll. Han var utrustad med en jovialisk charm och en bekväm natur, egenskaper som hjälpte honom att navigera i det framväxande partipolitiska spelet, även om hans inflytande successivt urholkades.

Tennets unika vittnesbörd
Det är anmärkningsvärt att detta extremt sällsynta exemplar är utfört i tenn, ett material som sällan överlever århundraden med en sådan fantastisk, ocirkulerad präglingsglans. Hedlinger, som betraktas som en av 1700-talets absolut främsta medaljkonstnärer, använde tenn för att slå avslag av sina mästerverk. Att detaljerna i konungens mantelveck och den strålande solen på frånsidan har bevarats så intakta, gör denna medalj till ett oersättligt tidsdokument. Det blöta och gråa novemberväder som rimligtvis måste ha mött kungen vid hans ankomst till Karlshamn, är här förvandlat till ett evigt, strålande monument i metall.

Eftermälet av en främling på tronen
Fredrik I lärde sig aldrig att tala svenska ordentligt och förblev i många avseenden en främling för det folk han regerade över. Hans senare år kom att präglas av moralisk förslappning, jakt, och öppet umgänge med mätresser, varav Hedvig Taube var den mest kända. Trots detta undgick han att störtas och satt kvar på tronen fram till sin död 1751. Denna medalj från 1731, formgiven just när frihetstiden började finna sina verkliga parlamentariska former, står kvar som en vacker chimär. Den visar oss bilden av hur konungamakten ville uppfattas: som en lysande sol som tryggar riket och skänker glädje till sina undersåtar, även när makten i verkligheten hade glidit ur dess händer.

x