Fredrik I, Avesta, Plåtmynt - 4 Daler SM 1729 - Tilltalande exemplar med fina stämplar
Fredrik I – Avesta – 4 daler silvermynt 1729 – Tilltalande plåtmynt med ovanligt fina stämplar
Ett tilltalande plåtmynt med samtliga fem stämpelavtryck ovanligt väl utpräglade i hög relief. Kronornas detaljer, bokstäverna, årtalen och mittstämpelns valör framträder tydligt. De distinkta avtrycken kontrasterar vackert mot kopparplåtens råare yta och ger exemplaret en särskild numismatisk attraktionskraft. Plåten har viss råhet och en skiftande kopparbrun yta med mörkare partier samt enstaka mindre gröna ärginslag. Koppar. Vikt 2 941 g. Kvalitet 1+/01. Myntort: Avesta. Samtliga stämplar ovanligt väl utpräglade i hög relief.
Referens:
SMB 206 – Sveriges myntbok av Roberto Delzanno.
Åtsida – den stämplade sidan
Fyra runda kungliga stämpelavtryck är placerade nära plåtens hörn. Varje hörnstämpel visar en kunglig krona över bokstäverna FRS, vilka utläses FRIDERICUS REX SVECIAE (Fredrik, Sveriges konung). Därunder står årtalet 1729. En fin pärlring omsluter avtrycken. Kronorna är tydligt återgivna med bågar och dekorativa detaljer. Bokstäver och siffror reser sig markerat över stämpelfälten. Hörnstämplarna är slagna i olika riktningar: den övre vänstra är närmast rättvänd i bilden, medan de övriga är vridna eller uppochnedvända. Detta speglar att plåten stämplades genom separata slag.
Mittstämpeln visar 4 / DALER / SILF (4 daler silvermynt). Under inskriften ses två korslagda dalpilar, Avestas myntortsmärke. Även mittstämpeln har en pärlring. Dalpilarna förbinder föremålet med Dalarna och det myntverk där kopparn omvandlades till betalningsmedel. Benämningen silvermynt anger räkneenheten, trots att själva myntet är av koppar. Det är alltså ett kopparmynt med ett nominellt värde uttryckt i daler silvermynt.
Frånsida
Baksidan saknar präglade inskrifter och motiv.
Fem stämplar som gör koppar till pengar
Plåtmyntets bildspråk är koncentrerat till kronan, kungabeteckningen, årtalet, valören och myntortsmärket. Något porträtt eller mytologiskt motiv behövdes inte: stämplarnas uppgift var att identifiera och legitimera betalningsmedlet. Hörnstämplarnas placering hade också en kontrollfunktion. Om koppar skars bort från kanterna riskerade avtrycken att skadas, vilket gjorde ingreppet synligt. Mittstämpeln angav värdet, medan de fyra hörnstämplarna markerade kunglig auktoritet och präglingsår. På detta exemplar är samspelet särskilt tydligt. Plåtens struktur visar metallens materiella karaktär, medan de skarpa stämpelavtrycken förmedlar ordning, kontroll och fastställt värde.
Fredrik I och Sverige 1729
Fredrik I besteg Sveriges tron 1720 efter att hans hustru Ulrika Eleonora avstått kronan. Hans regering sammanföll med frihetstiden, då kungamakten var begränsad och riksdagen och rådet hade ett avgörande politiskt inflytande. Den kungliga kronan på plåtmyntet representerar därför statens auktoritet inom en författningsordning som skilde sig starkt från det tidigare karolinska enväldet. År 1729 befann sig Sverige i återhämtningen efter stora nordiska kriget. Under Arvid Horns politiska ledning präglades perioden av försiktighet i utrikespolitiken och strävan efter stabilitet. Hattarnas maktövertagande och den mer expansiva ekonomiska politik som följde låg ännu ett årtionde framåt. Kopparn var fortsatt viktig för Sveriges ekonomi och penningväsen. Avesta hade sedan 1644 svarat för huvuddelen av landets kopparmyntning, och under Fredrik I var 4 daler silvermynt den högsta plåtmyntsvalören.
Nästan tre kilo betalningsmedel
Plåtens vikt på 2 941 gram gör penninghistorien konkret. Ett enda mynt vägde nästan tre kilo. Större betalningar innebar därför betydande arbete med transport, förvaring och hantering. Plåtmynten illustrerar ett system där metallens värde fortfarande hade stor betydelse för pengarnas fysiska utformning. Sveriges koppar kunde användas monetärt, men dess låga värde per viktenhet jämfört med silver krävde stora och tunga föremål. Detta exemplar från 1729 bevarar både systemets praktiska tyngd och dess visuella precision. De fem ovanligt välpräglade stämplarna gör det möjligt att tydligt avläsa hur kunglig auktoritet, myntort, årtal och valör förenades på en stor kopparplåt – ett av den svenska mynthistoriens mest särpräglade betalningsmedel.
Ett tilltalande plåtmynt med samtliga fem stämpelavtryck ovanligt väl utpräglade i hög relief. Kronornas detaljer, bokstäverna, årtalen och mittstämpelns valör framträder tydligt. De distinkta avtrycken kontrasterar vackert mot kopparplåtens råare yta och ger exemplaret en särskild numismatisk attraktionskraft. Plåten har viss råhet och en skiftande kopparbrun yta med mörkare partier samt enstaka mindre gröna ärginslag. Koppar. Vikt 2 941 g. Kvalitet 1+/01. Myntort: Avesta. Samtliga stämplar ovanligt väl utpräglade i hög relief.
Referens:
SMB 206 – Sveriges myntbok av Roberto Delzanno.
Åtsida – den stämplade sidan
Fyra runda kungliga stämpelavtryck är placerade nära plåtens hörn. Varje hörnstämpel visar en kunglig krona över bokstäverna FRS, vilka utläses FRIDERICUS REX SVECIAE (Fredrik, Sveriges konung). Därunder står årtalet 1729. En fin pärlring omsluter avtrycken. Kronorna är tydligt återgivna med bågar och dekorativa detaljer. Bokstäver och siffror reser sig markerat över stämpelfälten. Hörnstämplarna är slagna i olika riktningar: den övre vänstra är närmast rättvänd i bilden, medan de övriga är vridna eller uppochnedvända. Detta speglar att plåten stämplades genom separata slag.
Mittstämpeln visar 4 / DALER / SILF (4 daler silvermynt). Under inskriften ses två korslagda dalpilar, Avestas myntortsmärke. Även mittstämpeln har en pärlring. Dalpilarna förbinder föremålet med Dalarna och det myntverk där kopparn omvandlades till betalningsmedel. Benämningen silvermynt anger räkneenheten, trots att själva myntet är av koppar. Det är alltså ett kopparmynt med ett nominellt värde uttryckt i daler silvermynt.
Frånsida
Baksidan saknar präglade inskrifter och motiv.
Fem stämplar som gör koppar till pengar
Plåtmyntets bildspråk är koncentrerat till kronan, kungabeteckningen, årtalet, valören och myntortsmärket. Något porträtt eller mytologiskt motiv behövdes inte: stämplarnas uppgift var att identifiera och legitimera betalningsmedlet. Hörnstämplarnas placering hade också en kontrollfunktion. Om koppar skars bort från kanterna riskerade avtrycken att skadas, vilket gjorde ingreppet synligt. Mittstämpeln angav värdet, medan de fyra hörnstämplarna markerade kunglig auktoritet och präglingsår. På detta exemplar är samspelet särskilt tydligt. Plåtens struktur visar metallens materiella karaktär, medan de skarpa stämpelavtrycken förmedlar ordning, kontroll och fastställt värde.
Fredrik I och Sverige 1729
Fredrik I besteg Sveriges tron 1720 efter att hans hustru Ulrika Eleonora avstått kronan. Hans regering sammanföll med frihetstiden, då kungamakten var begränsad och riksdagen och rådet hade ett avgörande politiskt inflytande. Den kungliga kronan på plåtmyntet representerar därför statens auktoritet inom en författningsordning som skilde sig starkt från det tidigare karolinska enväldet. År 1729 befann sig Sverige i återhämtningen efter stora nordiska kriget. Under Arvid Horns politiska ledning präglades perioden av försiktighet i utrikespolitiken och strävan efter stabilitet. Hattarnas maktövertagande och den mer expansiva ekonomiska politik som följde låg ännu ett årtionde framåt. Kopparn var fortsatt viktig för Sveriges ekonomi och penningväsen. Avesta hade sedan 1644 svarat för huvuddelen av landets kopparmyntning, och under Fredrik I var 4 daler silvermynt den högsta plåtmyntsvalören.
Nästan tre kilo betalningsmedel
Plåtens vikt på 2 941 gram gör penninghistorien konkret. Ett enda mynt vägde nästan tre kilo. Större betalningar innebar därför betydande arbete med transport, förvaring och hantering. Plåtmynten illustrerar ett system där metallens värde fortfarande hade stor betydelse för pengarnas fysiska utformning. Sveriges koppar kunde användas monetärt, men dess låga värde per viktenhet jämfört med silver krävde stora och tunga föremål. Detta exemplar från 1729 bevarar både systemets praktiska tyngd och dess visuella precision. De fem ovanligt välpräglade stämplarna gör det möjligt att tydligt avläsa hur kunglig auktoritet, myntort, årtal och valör förenades på en stor kopparplåt – ett av den svenska mynthistoriens mest särpräglade betalningsmedel.