Ulrika Eleonoras kröning den 25 november 1680 av Anton Meybusch - Fredspanten som blev rikets maka
Silvermedalj även brukad som kastpenning, ett charmigt och väl cirkulerat exemplar med viss lyster. Kvalitet ca 1+, 10.82g, 31mm, slät rand. Referenser: SKM 8a (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 8 (1874/1875), Karsten Kold 27 (2020), Ex. MISAB auktion 7:1231
Åtsida
Högervänd bröstbild av drottning Ulrika Eleonora med en intrikat, pärlsmyckad håruppsättning. Längs myntets kant löper omskriften: "ULRICA ELLONORA D.G. REG: SUE:" (Ulrika Eleonora, med Guds nåde Sveriges drottning). Observera stavningen "ELLONORA" i gravyren. Under drottningens halsavskärning är gravörens signatur placerad: "A.MB.F" (Anton Meybusch Fecit).
Frånsida
Motivet utgörs av en stor, centralt placerad och sluten kunglig krona med tydliga detaljer i form av pärlor och ädelstenar. Den övre omskriften lyder: "FACTA SOCIA REGNI" (Gjord till rikets maka). I den nedre avskärningen, separerad av en rät linje, anges det exakta datumet för händelsen: "ANNO 1680 / DIE 25 NOV:" (År 1680 den 25 november).
Fredspanten som blev rikets maka
År 1680 markerade ett avgörande skifte i den nordiska historien, ett år då bittra fiender tvingades bygga broar för framtiden. Efter det förödande Skånska kriget (1675–1679) mellan Sverige och Danmark krävdes en kraftfull diplomatisk handling för att försegla freden. Den danska prinsessan Ulrika Eleonora utsågs till denna levande fredspant. Hennes äktenskap med den svenske kungen Karl XI, en förening som ingicks under mycket diskreta former på Skottorps slott i maj 1680, var den politiska garantin för att vapenvilan skulle hålla. Denna silvermedalj, graverad av Anton Meybusch, bär vittnesbörd om nästa stora steg i hennes svenska liv: den storslagna kröningen i Stockholm samma höst.
En krona av plikt och förhoppning
Den 25 november 1680 fördes Ulrika Eleonora under stor pompa och ståt in i Storkyrkan i Stockholm för att formellt krönas till Sveriges drottning. För det svenska hovet och folket var detta en händelse av enorm symbolisk vikt. Genom att kröna den forna fiendens syster till svensk drottning befäste man freden visuellt och rituellt. Medaljens frånsida fångar just detta ögonblick. Den stora, solitära kungakronan och omskriften "FACTA SOCIA REGNI" (Gjord till rikets maka) proklamerar tydligt att hon nu var fullt ut inkorporerad i den svenska statsmakten. Hon var inte längre bara en dansk prinsessa på utländsk mark; hon hade blivit konungens legitima följeslagare och rikets första dam.
Kastmyntets folkliga förankring
Under kröningsceremonin och de efterföljande festligheterna i huvudstaden fungerade dessa silvermedaljer som kastmynt. Enligt traditionen slungades de ut över folkmassorna för att markera kungahusets generositet och för att sprida nyheten om kröningen. Detta specifika exemplars cirkulerade skick är ett direkt resultat av dess historia. Det har kastats från en vagn, fångats av en ivrig hand i trängseln och därefter sparats som ett dyrbart minne och kanske till och med använts som betalningsmedel. Medaljen är därmed inte bara en officiell statlig produkt, utan ett föremål som har levt bland folket och nötts av generationer.
Den tysta diplomatens eftermäle
Ulrika Eleonora kom att spela en tillbakadragen men oerhört viktig roll under sin tid som drottning. Trots Karl XI:s enväldiga och ofta kärva styre vann hon folkets tillgivenhet genom sitt milda sinnelag och sitt omfattande välgörenhetsarbete. Hon blev den enande gestalt som fredstraktaten hade hoppats på. Den lilla kröningsmedaljen i silver står kvar som det fysiska startskottet för denna gärning. Den påminner oss om den kalla novemberdagen 1680 då fredspanten från Danmark formellt lyftes upp som Sveriges drottning, förevigad i en metallbit som sedan dess har burits genom historien av det folk hon kom att tjäna.