Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika - Gustav (III) förklaras myndig 1762 av Daniel Fehrman - PRAKTEXEMPLAR - Ex. Bonde - Ynglingens ed och nationens förhoppning i silver

Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika - Gustav (III) förklaras myndig 1762 av Daniel Fehrman - PRAKTEXEMPLAR - Ex. Bonde
Kronprins Gustav (III) förklaras myndig den 23 mars 1762 och avlägger trohetsed inför konungen. Ett praktexemplar med fin proveniens av en vacker och historiskt intressant silvermedalj. Medaljen i silver utdelades till samtliga riksdagsfullmäktige i regeringen. 16.23g, 35mm, Kvalitet 01/0. Praktexemplar. Ex. friherre Bonde på Ericsbergs slott. Referenser: SKM 47b (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 34 (1874/1875).

Åtsida 
Högervända bröstbilder av konung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, där konungens profil är placerad i förgrunden och drottningens strax bakom. Båda bär tidstypiska, rikt lockiga frisyrer där konungens hår är samlat i en elegant nackrosett. I halsavskärningen syns gravören Daniel Fehrmans initial "F". Omskriften lyder: "AD FRID ET LUD ULR D G REX ET REG SVEC" (Adolphus Fridericus et Ludovica Ulrica, Dei Gratia Rex et Regina Sueciae), vilket i svensk översättning lyder: Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, med Guds nåde konung och drottning av Sverige.   

Frånsida
En tätt bunden och detaljerad lagerkrans omsluter en fyrradig central text: "GUSTAV PRINC HAER PRAETEXTA POSITA", vilket översätts till: Till kronprins Gustav, sedan han blivit myndigförklarad. Längs den yttre kanten löper omskriften: "SPES PATRIAE ET PARENTUM", som på svenska lyder: Sitt fosterlands och sina föräldrars hopp. Längst ned, omedelbart under lagerkransens knut, återfinns de romerska siffrorna "XVI", en direkt markering av att kronprinsen var sexton år gammal vid detta historiska tillfälle.   

Ynglingens ed och nationens förhoppning i silver
Den 23 mars 1762 stod den blott sextonårige kronprins Gustav, sedermera konung Gustav III, i centrum för en av statens allra mest ceremoniella händelser. Han förklarades myndig och avlade sin trohetsed inför sin fader, konung Adolf Fredrik, och rikets ständer. Detta var en tid av djupa politiska spänningar i Sverige. Frihetstiden befann sig i sitt sista, intrikata skede där kungamakten var starkt kringskuren och den verkliga makten vilade hos riksdagen och dess partier, hattarna och mössorna. Denna magnifika silvermedalj, präglad för att föreviga ögonblicket och utdelad till regeringens riksdagsfullmäktige, utgör en fascinerande diplomatisk och ideologisk lins genom vilken vi kan betrakta maktbalansen i 1760-talets Sverige.

Maktens föräldrar i profil
Åtsidans dubbelporträtt av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, skickligt graverat av Daniel Fehrman, presenterar en fasad av harmonisk majestät. Paret blickar framåt i en enad profil, men bakom denna polerade yta dolde sig en ständig politisk kamp. Lovisa Ulrika, syster till Fredrik den store av Preussen, var en kvinna med oerhörda maktambitioner och ett brinnande förakt för den svenska konstitutionen som reducerade hennes make till en nickedocka. Hennes förhoppningar om att återupprätta ett starkt, kungligt envälde hade efter den misslyckade statskuppen 1756 grusats, och hon överförde nu all sin politiska passion på sin äldste son. Genom att medaljen utdelades till riksdagens män blev porträttet på föräldrarna en tyst, men bestämd, påminnelse om dynastins närvaro och ambitioner i maktens korridorer.

Togans fall och vuxenlivets inträde
Frånsidans latinska inskription "Praetexta posita" bär på en djup, klassisk symbolik som var mycket uppskattad av 1700-talets bildade elit. Uttrycket refererar till den antika romerska traditionen där unga, friborna pojkar bar toga praetexta, en toga med purpurkant. När de trädde in i vuxenlivet lade de av denna för att istället ikläda sig den helvita toga virilis. Genom att använda denna antika metafor lyfte hovet och gravören upp kronprinsens myndighetsförklaring från en enkel juridisk akt till en storslagen, tidlös övergångsrit. Gustav hade nu lagt av sig pojkens dräkt och var redo att axla mannens och statsmannens ansvar.

Den omgivande omskriften, "Sitt fosterlands och sina föräldrars hopp", summerar med en nästan obarmhärtig tydlighet den enorma press som vilade på den sextonårige ynglingens axlar. Han var förväntad att blidka sin makthungriga moder, navigera i ett minfält av parlamentariska intriger och samtidigt framstå som en samlande symbol för en splittrad nation. Historien skulle sedermera visa att han tog detta hopp på största allvar; exakt tio år senare skulle han genomdriva sin oblodiga statskupp och sätta punkt för frihetstiden.

Ett glänsande minne från Ericsbergs slott
Det fysiska objektet bär i sig självt en del av den svenska kulturhistorien. Detta specifika praktexemplar har en förnämlig proveniens från den legendariska Bondeska samlingen på Ericsbergs slott, en av landets mest betydande privata mynt- och medaljsamlingar genom tiderna. Att medaljen bevarats i tekniskt ocirkulerat skick gör att vi idag möter silvret exakt så som det glänste i händerna på de riksdagsmän som mottog det 1762. Det tunga silvret och den knivskarpa reliefen står som ett beständigt och estetiskt fulländat monument över ett flyktigt ögonblick i den gustavianska erans allra första gryning – en dag då en ung pojke steg fram ur sina föräldrars skugga för att möta sitt öde.

x