Adolf Ludvig Ahlsell (1844-1916) - Nitroglycerin AB - av Erik Lindberg 1914 - Sällsynt
Adolf Ludvig Ahlsell (1844-1916) - Nitroglycerin AB - Sällsynt
En stor silvermedalj, 87.63g, 56mm graverad av Erik Lindberg 1914. Medaljen präglades i ett exemplar i guld (unik) som tilldelades Ahlsell på hans 50-årsdag, dessutom tilverkades ett mindre antal medaljer i silver och brons, sammanlagt ca 90 exemplar. Kvalitet 01, UE. 133.
Åtsida
Ahlsells vänstervända bröstbild. I ärmavskärningen gravörens namn på två rader: "ERIK LINDBERG". I omskriften: "ADOLF LUDVIG AHLSELL".
Frånsida
En på en eklöfskrans lagd kartusch med inskrif ten: "TILL MINNE | OCH ERKÄNSLA | AF 28:ÅRIG | GAGNANDE VERKSAMHET | FRÅN NITRO-GLYCERIN- AKTIEBOLAGET | Å DESS 50:ÅRS- DAG D. 11 NOV 1914".
Adolf Ludvig Ahlsell, född i Stockholm 1844 och verksam fram till sin död 1916, var en framstående ingenjör som satte betydande avtryck på Sveriges infrastruktur och energisektor. Hans karriär präglades av en kombination av teknisk expertis, entreprenörskap och visionärt ledarskap.
En gedigen utbildning och tidig karriär
Ahlsell grundlade sin utbildning på Teknologiska institutet i Stockholm, där han studerade mellan 1859 och 1862. Han skaffade sig praktisk erfarenhet genom tjänstgöring vid Statens Järnvägar under perioden 1862-1865. Därefter fördjupade han sina kunskaper genom att genomgå civilingenjörskursen vid Krigshögskolan i Marieberg (1865-1867). Under de följande åren (1867-1872) arbetade han med järnvägsbyggande i Ryssland och Österrike, vilket gav honom värdefulla internationella perspektiv.
Från järnvägar till gasverk och elproduktion
År 1873 inleddes en betydande del av Ahlsells karriär då han anställdes som andreingenjör vid Gaslysningsaktiebolaget i Stockholm. Han var stationerad vid Klaragasverket och visade snabbt sin kompetens och sitt engagemang. 1878 befordrades han till överingenjör, en position han innehade fram till 1908. Under sin tid vid Gaslysningsaktiebolaget spelade Ahlsell en avgörande roll i moderniseringen och utvidgningen av Stockholms belysningssystem. Han ledde arbetet med att dubbla storleken på gasverket, konstruerade gasklockan vid Sabbatsberg (1884-85) och var drivande i uppförandet av det stora Värtagasverket (1890-1902).
Ahlsells insatser bidrog till en enorm ökning av gasförbrukningen i Stockholm, från 4 till 35 miljoner kubikmeter under hans chefstid. Hans expertis efterfrågades även i andra svenska städer, och han upprättade förslag till gasverk i Göteborg, Gävle och Helsingborg samt till ombyggnader och utvidgningar av gasverken i flera andra svenska orter.
En pionjär inom elektrifiering
Ahlsells bidrag till Stockholms infrastruktur sträckte sig bortom gasbelysning. Han konstruerade även Stockholms första elektricitetsverk, Brunkebergsverket vid Regeringsgatan (1890-92), och var drivande i byggandet av stadens nya elektricitetsverk med växelströmcentral i Hjorthagen (Värtaverket) och tre understationer.
Samhällsengagemang och erkännande
Förutom sitt yrkesverksamma liv var Ahlsell aktiv i samhällslivet. Han företog åtskilliga studieresor inom Europa på offentligt uppdrag och var under perioden 1884-1892 ordförande i Svenska Teknologföreningen. Hans insatser gav honom erkännande i form av Kungliga Vasaordern (RVO 1883), Kungliga Nordstjärneordern (RNO 1893) och Kommendörsgraden av Kungliga Vasaorden (KVO2kl 1904).
En betydande aktör i Sveriges industrihistoria
Adolf Ludvig Ahlsell var en betydande aktör i Sveriges industrihistoria. Hans tekniska expertis, entreprenörskap och visionära ledarskap bidrog till moderniseringen av landets infrastruktur och energisektor. Han spelade en avgörande roll i utvidgningen av Stockholms belysningssystem och var en pionjär inom elektrifieringen av staden. Ahlsells gärning har haft en varaktig inverkan på Sveriges samhällsutveckling och fortsätter att inspirera kommande generationer av ingenjörer och entreprenörer.