Adolf Patrik Hamilton (1852–1910) - Svenska Kennelklubbens finaste förtjänstplakett, allmänt kallad Hamiltonplaketten
Adolf Patrik Hamilton (1852–1910)
Svenska Kennelklubbens förtjänstplakett, allmänt kallad Hamiltonplaketten. Silver, 31.36g, 32x50mm, slät rand. Kvalitet 01. Graverad av Erik Lindberg 1911. Referens: Ulla Ehrensvärd 97 (Medaljgravören Erik Lindberg 1873–1966). Detta exemplar är årtalsstämplat Y7 (1925)
Åtsida
Motivet utgörs av hovjägmästare Adolf Patrik Hamiltons vänstervända bröstbild i profil, avbildad med glasögon. Överst i fältet står inskriften "A · P · HAMILTON" och längs den högra kanten (heraldiskt vänstra) löper texten "IN MEMORIAM". I fältets nedre vänstra del, strax bakom porträttets ryggtavla, återfinns gravören Erik Lindbergs sammanflätade initialer och årtalet "E L / 1911". I en rektangulär avskärning nederst på plaketten står texten "SVENSKA KENNELKLUBBENS / STIFTARE / OCH DESS ORDFÖRANDE 1889–1909" fördelat på tre rader.
Frånsida
Överst på frånsidan finns en tom, upphöjd inskriptionstavla avsedd för att gravera in mottagarens namn. Därunder följer den centrala inskriften "AF / SVENSKA / KENNELKLUBBEN / FÖR / UTMÄRKTA / FÖRTJÄNSTER / OM HUNDAFVELN" fördelat på sju rader. Längst ned, utmed plakettens underkant, återfinns en rad silverstämplar. Dessa inkluderar tillverkarstämpeln för C.G. Hallberg, Stockholms stadsstämpel (Sankt Erik), Tre kronor samt en årtalsstämpel Y7.
Svenska Kennelklubbens grundande
Under den senare hälften av 1800-talet växte intresset för systematisk djuravel fram på bred front. När det gällde hundar var det främst landets ägare till jakthundar som tidigast anammade dessa nya tankar. De började metodiskt diskutera hur en bra hund av en specifik ras, eller rastyp, borde se ut och fungera i praktiken. Med inspiration från utländska kennelklubbar, som skapats för att höja hundkulturen, valde man i Sverige att gå samma väg. Den 13 december 1889 grundades Svenska Kennelklubben (SKK). Visionen var tydlig: att värna om hundraserna genom att föra stambok, utvärdera hundar på utställningar och prov, sprida kunskap om avel och uppfödning samt att verka som en samlande riksorganisation för landets alla hundägare.
Adolf Patrik Hamiltons ledarskap
Till den nybildade organisationens allra första ordförande valdes Adolf Patrik Hamilton, som vid tidpunkten redan var väl förankrad i jaktkretsar som sekreterare i Svenska Jägareförbundet. Hamilton kom att sitta på ordförandeposten i hela två decennier, från stiftandet 1889 fram till 1909. Under hans ledning lades grunden för det som idag har vuxit till en av landets största ideella organisationer med omkring 300 000 medlemmar.
Plakettens tillkomst och historia
Efter Hamiltons frånfälle 1910 ville Svenska Kennelklubben hedra sin stiftare och uppmärksamma personer som gjort framstående insatser för hundaveln i hans anda. Genom jägmästare J. A. H. Samzelius beställdes denna förtjänstplakett av den framstående medaljgravören Erik Lindberg i september 1910. Eftersom Hamilton redan gått ur tiden tvingades Lindberg arbeta utifrån fotografier som ställdes till hans förfogande under vintern 1910–1911. Frånsidans stilrena text graverades direkt i stålet av konstnären.
Stamparna var färdiga i april 1911, och redan samma månad delades de första tolv plaketterna ut. Den har sedan dess blivit känd som "Hamiltonplaketten" och utgör Svenska Kennelklubbens finaste utmärkelse för utmärkt hundavel.
Svenska Kennelklubbens förtjänstplakett, allmänt kallad Hamiltonplaketten. Silver, 31.36g, 32x50mm, slät rand. Kvalitet 01. Graverad av Erik Lindberg 1911. Referens: Ulla Ehrensvärd 97 (Medaljgravören Erik Lindberg 1873–1966). Detta exemplar är årtalsstämplat Y7 (1925)
Åtsida
Motivet utgörs av hovjägmästare Adolf Patrik Hamiltons vänstervända bröstbild i profil, avbildad med glasögon. Överst i fältet står inskriften "A · P · HAMILTON" och längs den högra kanten (heraldiskt vänstra) löper texten "IN MEMORIAM". I fältets nedre vänstra del, strax bakom porträttets ryggtavla, återfinns gravören Erik Lindbergs sammanflätade initialer och årtalet "E L / 1911". I en rektangulär avskärning nederst på plaketten står texten "SVENSKA KENNELKLUBBENS / STIFTARE / OCH DESS ORDFÖRANDE 1889–1909" fördelat på tre rader.
Frånsida
Överst på frånsidan finns en tom, upphöjd inskriptionstavla avsedd för att gravera in mottagarens namn. Därunder följer den centrala inskriften "AF / SVENSKA / KENNELKLUBBEN / FÖR / UTMÄRKTA / FÖRTJÄNSTER / OM HUNDAFVELN" fördelat på sju rader. Längst ned, utmed plakettens underkant, återfinns en rad silverstämplar. Dessa inkluderar tillverkarstämpeln för C.G. Hallberg, Stockholms stadsstämpel (Sankt Erik), Tre kronor samt en årtalsstämpel Y7.
Svenska Kennelklubbens grundande
Under den senare hälften av 1800-talet växte intresset för systematisk djuravel fram på bred front. När det gällde hundar var det främst landets ägare till jakthundar som tidigast anammade dessa nya tankar. De började metodiskt diskutera hur en bra hund av en specifik ras, eller rastyp, borde se ut och fungera i praktiken. Med inspiration från utländska kennelklubbar, som skapats för att höja hundkulturen, valde man i Sverige att gå samma väg. Den 13 december 1889 grundades Svenska Kennelklubben (SKK). Visionen var tydlig: att värna om hundraserna genom att föra stambok, utvärdera hundar på utställningar och prov, sprida kunskap om avel och uppfödning samt att verka som en samlande riksorganisation för landets alla hundägare.
Adolf Patrik Hamiltons ledarskap
Till den nybildade organisationens allra första ordförande valdes Adolf Patrik Hamilton, som vid tidpunkten redan var väl förankrad i jaktkretsar som sekreterare i Svenska Jägareförbundet. Hamilton kom att sitta på ordförandeposten i hela två decennier, från stiftandet 1889 fram till 1909. Under hans ledning lades grunden för det som idag har vuxit till en av landets största ideella organisationer med omkring 300 000 medlemmar.
Plakettens tillkomst och historia
Efter Hamiltons frånfälle 1910 ville Svenska Kennelklubben hedra sin stiftare och uppmärksamma personer som gjort framstående insatser för hundaveln i hans anda. Genom jägmästare J. A. H. Samzelius beställdes denna förtjänstplakett av den framstående medaljgravören Erik Lindberg i september 1910. Eftersom Hamilton redan gått ur tiden tvingades Lindberg arbeta utifrån fotografier som ställdes till hans förfogande under vintern 1910–1911. Frånsidans stilrena text graverades direkt i stålet av konstnären.
Stamparna var färdiga i april 1911, och redan samma månad delades de första tolv plaketterna ut. Den har sedan dess blivit känd som "Hamiltonplaketten" och utgör Svenska Kennelklubbens finaste utmärkelse för utmärkt hundavel.