Aeroklubben i Göteborgs 25-års jubileum 1918-1943 av Å. Hammarberg

Aeroklubben i Göteborgs 25-års jubileum 1918-1943
Brons, 35.8g, 45mm, av Å. Hammarberg. Kvalitet 01

Medaljens åtsida återger Göteborgs stadsvapen i en kraftfull reliefversion. Det krönta lejonet, hämtat från Bjälboättens heraldiska vapen – historiskt sett uppfattat som symbol för Götaland – står upprest och håller ett svärd i sin högra tass. Framför lejonet syns en liten sköld med de tre kronorna, vapnet för Sverige, vilket understryker symboliken: staden som landets västra värn. Lejonet vänder sig åt heraldisk vänster, vilket ursprungligen troligen berodde på ett misstag, men som genom lång tradition blivit en särprägel för just Göteborgs vapen. I heraldiken innebär en vänstervänd figur egentligen reträtt, till skillnad från den attackinriktade högervändheten, men här har den ovanliga riktningen blivit en del av vapenidentiteten och fastställdes officiellt 1952. Lejonet framträder här med tydligt modellerade muskler, krona, svärd och svans, och omges av en dekorativ kantbård. Till höger i bildfältet finns konstnären Å. Hammarbergs initialer.

Frånsidan bär flygets symbolik och är betydligt mer återhållsam i utformningen. Överst syns ett emblem med en propeller med utbredda vingar, omgiven av en cirkel och krönt med kunglig krona. I emblets nedre del står K.S.A.K, vilket visar på kopplingen till Kungliga Svenska Aeroklubben. Under detta återges inskriptionen i versaler:
"AEROKLUBBEN
I
GÖTEBORG
1918–1943"

Aeroklubben i Göteborg hör till de äldsta flygklubbarna i Europa. Den grundades redan 1918, vid en tid då flyget fortfarande var något nytt och visionärt. Från början bestod klubben inte av piloter eller flygplan, utan av engagerade och inflytelserika göteborgare som ville bana väg för flygets utveckling i Sverige och skapa en plats för framtidens luftfart. Flygets genombrott i Göteborg tog fart 1923, när Torslanda flyghamn stod klar på Hisingen. Aeroklubben fick då sitt första riktiga hem, och Torslanda kom att vara navet för klubbens verksamhet under mer än femtio år. När flygplatsen avvecklades på 1970-talet flyttade klubben till Säve Flygplats, där den fortfarande är verksam.

I dag är Aeroklubben i Göteborg en av landets största och mest aktiva flygklubbar, med cirka 150 medlemmar och en modern flygplansflotta bestående av sju enmotoriga flygplan – däribland även ett elektriskt flygplan. Flygplanstyperna omfattar Bristell, Pipistrel, Piper och Cessna. Klubbens flygskola utbildar både privatflygare (PPL) och piloter som vill ta mörkerbehörighet (NQ). Förutom flygutbildning bedriver klubben samhällsnyttig verksamhet, såsom brandflyg, sjöövervakning och hemvärnsflyg. Den arrangerar även flygsäkerhetsutbildningar, föredrag, gemensamma flygresor och andra aktiviteter som stärker både flygsäkerheten och gemenskapen inom klubben. Klubbens medlemstidning heter Mofly, och verksamheten speglar både flygets historia och dess framtid – från pionjäranda till elektriskt flyg och modern samhällsnytta.