Specialerbjudande - Albert Bonnier (1820-1900) - Bokförläggaren som formade det moderna Sverige av Gösta Carell 1937 - inklusive 3 böcker + Rome the Leagacy ordinarie pris 2.050:-

Albert Bonnier (1820–1900) – Bokförläggaren som formade det moderna Sverige
En härligt dynastisk medalj över familjen Bonnier, utgiven till minne av 100-årsjubileet av grundandet av förlaget. Graverad av Gösta Carell för Sporrong & Co 1937. Kvalitet 01, ca 100 g, 60 mm. På åtsidan sammanvända bröstbilder av Albert och Karl Otto åt vänster, och på frånsidan bröstbilder av Gerhard, Adolf och David Felix.

Intressant att notera för den intresserade köparen är att ett liknande exemplar såldes i maj 2018 på den tyska auktionen Muenzzentrum Rhineland 185, nummer 6053, och då klubbades för 130 euro plus köparprovision – vilket gott och väl motsvarar cirka 1 500 svenska kronor.

Följande tre böcker, givetvis allt i färg

- Myntårsboken 2025 (Pocket A5 550 sidor)
- Medaljer och konstnärer (Inbunden, A4. 321 sider)
- Aktiebrevsväsendet - En antologisamling (inbunden 535 sidor
- Rome the Legacy tidning (A4 64 sidor)

Berättelsens rötter finns i Köpenhamn hos fadern Gerhard Bonnier, etablerad bokhandlare och förläggare. Familjen drabbades dock hårt av ekonomisk kris, varför äldste sonen Adolf Bonnier 1827 skickades till Sverige. Adolf startade framgångsrikt bokhandel och förlag i Stockholm. Dit anlände 14-årige Albert hösten 1835 för att gå i lära. Han visade snart egen initiativkraft och grundade 1837, endast 17 år gammal, det egna förlaget "Förlagsbyrån". Första utgåvan, den översatta franska satiren Bevis att Napoleon aldrig har existerat, antydde ett sinne för det udda. De första åren prövade han marknaden med imponerande bredd, från årsböcker och pjäser till ABC-böcker.

För att fördjupa sina yrkeskunskaper företog Albert 1841-43 en gesällvandring i Europa, vilket gav ovärderliga erfarenheter och kontakter. Vid återkomsten identifierade han en lönsam nisch: populär utländsk skönlitteratur i prisvärt format. Lanseringen av "Den europeiska följetongen. Nytt romanbibliothek", som serialiserade kända romaner i billiga veckohäften, blev en omedelbar succé. Satsningen gjorde litteraturen tillgänglig för nya läsare och lät Bonnier konkurrera effektivt med aktörer som Lars Johan Hierta. Här knöts även avgörande kontakter med populära svenska namn som Blanche, Bremer och Flygare-Carlén.

Ekonomisk framgång möjliggjorde expansion. Ett avgörande steg togs 1856 genom köpet av Hörbergs Tryckeri på Riddarholmen, vilket gav Bonnier full kontroll över produktionskedjan. Detta, i en tid av ökande läskunnighet, lät honom satsa djärvare på betydande svenska författarskap som Zacharias Topelius och Viktor Rydberg. Samtidigt behölls en anmärkningsvärt bred utgivning: från referensverk som Adelskalendernoch Stanleys bästsäljande reseskildringar till läkarböcker och Louisa May Alcotts populära En krona bland flickor. Hela verksamheten – förlag, tryckeri och bokhandel – samlades 1865 under ett tak på nuvarande Mäster Samuelsgatan. Här trycktes även Dagens Nyheter initialt, och Bonnier förvärvade med tiden betydande intressen i både DN och Aftonbladet.

Privatlivet fick länge stå tillbaka för affärerna, men 1854 gifte sig Albert med Betty Rubenson. De fick tre barn: Jenny (1855), Karl Otto (1856) och Eva (1857). Efter hustrun Bettys bortgång 1888 inledde den åldrande Albert en relation med den betydligt yngre Ebba Herván, med vilken han fick två söner.År 1886 blev sonen Karl Otto Bonnier delägare, mer öppen för nya radikala strömningar än fadern. Förlagets mod prövades snart i relationen till August Strindberg. Trots att Strindbergs Röda rummet (utgivet på annat förlag) innehöll en karikatyr av Alberts bror Adolf, och trots Strindbergs rykte, antog Bonniers hans kontroversiella novellsamling Giftas1884. Boken angrep samhällets institutioner, och en specifik passage om nattvarden ansågs hädisk, vilket ledde till åtal mot Strindberg. Situationen blev kritisk: Strindberg befann sig i Schweiz och vägrade inställa sig till rättegång. Då kunde förläggaren Albert Bonnier hållas ansvarig och riskerade fängelsestraff. I detta läge visade Karl Otto handlingskraft; han reste till Genève och lyckades övertala Strindberg att återvända. Rättegången i Stockholm hösten 1884 blev en nationell händelse som slutade med Strindbergs frikännande.

Under Karl Ottos växande inflytande knöts fler av den nya tidens stora namn till förlaget, som Verner von Heidenstam och Gustaf Fröding. Albert själv höll fast vid sin preferens för Topelius och Rydberg. Han hade tidigt gett en ung Carl Larsson uppdraget att illustreraTopelius(1876) och publicerade den då okände Sven Hedins debutbok om resan genom Persien (1887). Förlaget fortsatte att stå i stormens öga, som 1896 då Frödings dikt En morgondrömåtalades för osedlighet.

Albert Bonnier avled i cancer sommaren 1900. Han lämnade efter sig Sveriges näst största förlag. Men hans verkliga arv var det avtryck han gjort i svensk kultur. Genom sitt förlag hade han inte bara distribuerat böcker; han hade aktivt format svensk litteratur, bidragit till ökad läskunnighet, stimulerat samhällsdebatt och därmed varit en viktig kraft i det moderna Sveriges framväxt. 

Denna solida bronsmedalj, präglad till hundraårsjubileet av Albert Bonniers Förlag 1937, är mer än en minnesgåva. Den är en tidsmaskin. Åtsidans porträtt av grundaren Albert och hans son Karl Otto, skulpterade av Gösta Carell, representerar inte bara far och son, utan också kontinuitet och förnyelse i det publicistiska imperium som kom att spela en avgörande roll i formandet av det moderna Sverige. Att hålla medaljen i handen är att ta del av berättelsen om hur en ung dansk jude, anländ till Stockholm med blygsamma medel men med ett rikt arv av boklig passion, genom enastående affärssinne och fingertoppskänsla för tidens strömningar, byggde ett av Nordens mest inflytelserika förlagshus.

Svartvitt fotografi av Albert Bonnier från 1854, emulerat till oljemålning i stil av Uno Troili. På väggen bakom honom hänger en landskapsmålning i stil av Edvard Bergh.