Albert Ulrik Bååth (1853-1912) - Litteraturvetenskapsman, av Ivar Johansson

Albert Ulrik Bååth (1853-1912)
Född den 13 juli 1853 i Malmö, död den 2 augusti 1912 i Göteborg, var en svensk poet, museiman och docent i fornnordisk litteratur. Slagen för Svenska akademien 1958. Av Ivar Johansson. Silver. 45 mm. 47,96 g. Svensén 346. Gustavsson 31. Kvalitet 01. Präglad i en upplaga av endast ca 100 exemplar.

Åtsida
Båtths nästan helt framvända bröstbbild, vänd åt höger. Under bilden gravörens namn: "IVAR JOHNSSON". I omskriften: "ALBERT ULRIK BÅÅTH MDCCCLIII MCMXII"

Frånsida
Ett skånskt landskapsmotiv med en duva överst. I avskärningen på två rader: "SCANIAM PRIMUS CANTAVIT", som kan översättas som: "'Han sjöng först om Skåne"

Mer om Bååth
När Albert Ulrik föddes var hans far, Lorentz Andreas Bååth, fängelsepredikant på Malmöhus, men fyra år senare blev han kyrkoherde i Hammarlöv. Albert växte upp på Söderslätt men gick i skola på Malmö högre elementarläroverk och började 1871 studera i Lund. Han var barndomsvän med Hans Emil Larsson och blev tidigt intresserad av isländskan, särskilt under en vistelse i Köpenhamn där han blev bekant med lexikografen Eirikur Jonsson, som gav ut ett isländskt lexikon.

Han tog sin filosofie kandidatexamen 1877 och licentiatexamen 1884. År 1886 promoverades han till filosofie doktor efter att ha försvarat sin avhandling om kompositionen i isländska ättsagor. Mellan 1875 och 1879 var han lärare vid folkhögskolan Hvilan och kom i kontakt med dess rektor, Leonard Holmström. Han föreläste även vid Göteborgs undervisningsfond och blev 1891 intendent för den etnografiska avdelningen vid Göteborgs museum, samt docent i fornnordisk litteratur vid Göteborgs högskola. Han var också föreläsare vid Göteborgs arbetarinstitut under flera år och hans namn finns inskrivet på balkongen i Stora salen i AF-borgen i Lund.

Den nordiska väckelsen på 1870-talet påverkade starkt Bååth och han engagerade sig entusiastiskt i folkhögskolerörelsen. Utöver sin diktning skrev han även om fornnordisk litteratur och kultur samt tolkade framstående isländska verk. Bååth debuterade med Dikter 1879, fem år före sin sju år yngre medtävlare Ola Hansson. Genom sina konkreta naturskildringar betraktas han som upphovsman till en skånsk 1880-talsskola, men han anses genom sin provinsiellt inriktade lyrik även ha påverkat diktare som Fröding och Karlfeldt. Han blev medlem av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1889.

Bååth var gift med Emma Charlotta "Lulli" Ahlberg från 1894 och hans syster var Cecilia Bååth-Holmberg.