Albrekt av Mecklenburg (ca 1338–1412) av Johann Carl Hedlinger - Hedlingers regentlängd nr 33 - Det tyska inflytandets kulmen och fall - En utländsk furste på svensk tron
Albrekt av Mecklenburg (ca 1338–1412) av Johann Carl Hedlinger
Lystrigt exemplar. Försilvrad brons, 13.83 g, 33 mm. Kvalitet 1+/01. Ingår i Hedlingers berömda regentlängd över svenska kungar och drottningar. Referenser: SKM 34c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Peter Felder 83 (1978), Hildebrand 33 (1874/1875).
Åtsida
Albrekt av Mecklenburgs högervända bröstbild, krönt och iklädd en pälsbrämad mantel över dräkten. Porträttet är utfört i Hedlingers karakteristiska stil som förenar historisk karaktär med 1700-talets klassiska estetik. I ärmavskärningen återfinns gravörens initialer: "I•C•H•" (Johann Carl Hedlinger). I omskriften läses: "ALBERTVS•MEGAPOL S•G•ET W•REX•" (Albrekt av Mecklenburg, Svears, Götars och Vänders konung).
Frånsida
Text på tio rader som sammanfattar Albrekts härkomst, hans val till kung, den tyska dominansen under hans tid samt hans fall och återvändande till Mecklenburg.
Översättning av den latinska inskriften till svenska:
33•
Ordningsnummer i Hedlingers regentlängd.
N•MAGNI SM• EX EUPHEMIA SOR•
Systersons son till Magnus Smek genom systern Euphemia.
E•1363•C•1365•
Vald 1363, krönt 1365.
A MAGNATIBUS IUGUM GERMANORUM INDIGNE FERENTIBUS
(Avsatt) av stormännen, som inte fördrog det tyska oket.
CAPTUS 1389•
Tillfångatagen 1389 (vid slaget vid Åsle).
IN PATRIAM ABIT 1395•
Återvände till fäderneslandet (Mecklenburg) 1395.
Albrekt av Mecklenburg: Det tyska inflytandets kulmen och fall - En utländsk furste på svensk tron
Albrekt av Mecklenburg valdes till kung av Sverige 1363 som ett resultat av den svenska adelns missnöje med Magnus Eriksson. Som son till hertig Albrekt den store av Mecklenburg och Euphemia Eriksdotter (syster till Magnus Smek), bar han på en legitim arvsrätt till tronen. Hans regeringstid (1364–1389) kom dock att präglas av en massiv inflyttning av tyska adelsmän och fogdar, vilket skapade djupa spänningar i det svenska samhället. Medaljens frånsida fångar denna tidsanda med den skarpa formuleringen "IUGUM GERMANORUM" – det tyska oket – som stormännen slutligen gjorde uppror emot.
Hedlingers numismatiska krönika
Denna medalj bär ordningsnummer 33 i Johann Carl Hedlingers monumentala regentlängd, rikets officiella "Historica Metallica". Serien påbörjades 1734 och utgör en unik visuell historiebok i metall, där motiv och de informativa latinska texterna på frånsidorna utarbetades i samråd med historikern Carl Reinhold Berch. Hedlingers förmåga att i ett litet format sammanfatta komplexa historiska skiften gör denna serie till ett av de främsta verken i svensk medaljkonst.
Slaget vid Åsle och unionens födelse
Albrekts tid i Sverige fick ett våldsamt slut. Stormännens missnöje ledde till att de vände sig till drottning Margareta i Danmark och Norge för hjälp. Vid slaget vid Åsle 1389 besegrades Albrekt och tillfångatogs ("CAPTUS 1389"). Hans fall banade väg för skapandet av Kalmarunionen under Margaretas ledning. Frånsidan dokumenterar också slutet på hans svenska äventyr: efter flera års fångenskap frisläpptes han och återvände till Mecklenburg år 1395 ("IN PATRIAM ABIT 1395").
Hedlingers medalj över Albrekt av Mecklenburg bevarar bilden av en regent som förde Sverige in i en period av kontinentalt inflytande men som slutligen förlorade sin krona i maktkampen mellan inhemsk adel och nordisk unionssträvan. Genom 1700-talets mästerliga hantverk lever minnet av denna brytningstid kvar, där varje latinsk förkortning bär på en berättelse om krig, fångenskap och rikets formande.
Lystrigt exemplar. Försilvrad brons, 13.83 g, 33 mm. Kvalitet 1+/01. Ingår i Hedlingers berömda regentlängd över svenska kungar och drottningar. Referenser: SKM 34c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Peter Felder 83 (1978), Hildebrand 33 (1874/1875).
Åtsida
Albrekt av Mecklenburgs högervända bröstbild, krönt och iklädd en pälsbrämad mantel över dräkten. Porträttet är utfört i Hedlingers karakteristiska stil som förenar historisk karaktär med 1700-talets klassiska estetik. I ärmavskärningen återfinns gravörens initialer: "I•C•H•" (Johann Carl Hedlinger). I omskriften läses: "ALBERTVS•MEGAPOL S•G•ET W•REX•" (Albrekt av Mecklenburg, Svears, Götars och Vänders konung).
Frånsida
Text på tio rader som sammanfattar Albrekts härkomst, hans val till kung, den tyska dominansen under hans tid samt hans fall och återvändande till Mecklenburg.
Översättning av den latinska inskriften till svenska:
33•
Ordningsnummer i Hedlingers regentlängd.
N•MAGNI SM• EX EUPHEMIA SOR•
Systersons son till Magnus Smek genom systern Euphemia.
E•1363•C•1365•
Vald 1363, krönt 1365.
A MAGNATIBUS IUGUM GERMANORUM INDIGNE FERENTIBUS
(Avsatt) av stormännen, som inte fördrog det tyska oket.
CAPTUS 1389•
Tillfångatagen 1389 (vid slaget vid Åsle).
IN PATRIAM ABIT 1395•
Återvände till fäderneslandet (Mecklenburg) 1395.
Albrekt av Mecklenburg: Det tyska inflytandets kulmen och fall - En utländsk furste på svensk tron
Albrekt av Mecklenburg valdes till kung av Sverige 1363 som ett resultat av den svenska adelns missnöje med Magnus Eriksson. Som son till hertig Albrekt den store av Mecklenburg och Euphemia Eriksdotter (syster till Magnus Smek), bar han på en legitim arvsrätt till tronen. Hans regeringstid (1364–1389) kom dock att präglas av en massiv inflyttning av tyska adelsmän och fogdar, vilket skapade djupa spänningar i det svenska samhället. Medaljens frånsida fångar denna tidsanda med den skarpa formuleringen "IUGUM GERMANORUM" – det tyska oket – som stormännen slutligen gjorde uppror emot.
Hedlingers numismatiska krönika
Denna medalj bär ordningsnummer 33 i Johann Carl Hedlingers monumentala regentlängd, rikets officiella "Historica Metallica". Serien påbörjades 1734 och utgör en unik visuell historiebok i metall, där motiv och de informativa latinska texterna på frånsidorna utarbetades i samråd med historikern Carl Reinhold Berch. Hedlingers förmåga att i ett litet format sammanfatta komplexa historiska skiften gör denna serie till ett av de främsta verken i svensk medaljkonst.
Slaget vid Åsle och unionens födelse
Albrekts tid i Sverige fick ett våldsamt slut. Stormännens missnöje ledde till att de vände sig till drottning Margareta i Danmark och Norge för hjälp. Vid slaget vid Åsle 1389 besegrades Albrekt och tillfångatogs ("CAPTUS 1389"). Hans fall banade väg för skapandet av Kalmarunionen under Margaretas ledning. Frånsidan dokumenterar också slutet på hans svenska äventyr: efter flera års fångenskap frisläpptes han och återvände till Mecklenburg år 1395 ("IN PATRIAM ABIT 1395").
Hedlingers medalj över Albrekt av Mecklenburg bevarar bilden av en regent som förde Sverige in i en period av kontinentalt inflytande men som slutligen förlorade sin krona i maktkampen mellan inhemsk adel och nordisk unionssträvan. Genom 1700-talets mästerliga hantverk lever minnet av denna brytningstid kvar, där varje latinsk förkortning bär på en berättelse om krig, fångenskap och rikets formande.