Allvar Gullstrand (1862–1930) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1935 - Synens mekanik och ögats optiska gåtor
Allvar Gullstrand (1862–1930) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1935
Silver, 15.57g, 31mm. Kvalitet 1+/01, fläck på halsen. Randprägling: "SILVER 1935". Referenser: Ulla Ehrensvärd 345, KVA 196. Medaljen är präglad i en upplaga om 200 exemplar, jämte ett referensexemplar för Kungliga myntkabinettets samling samt 75 efterbeställda exemplar.
Åtsida
Högervänd bröstbild av professorn och nobelpristagaren Allvar Gullstrand. Porträttet är uttrycksfullt graverat och visar hans distinkta, strama profil. Vid halsens nedre avskärning återfinns gravören Erik Lindbergs monogram, ett "EL". Längs medaljens ytterkant löper omskriften: "ALLVAR· GULLSTRAND· OPHTALM· PROF· UPSAL * N· MDCCCLXII· OB· MCMXXX *". Det latinska originalet utläses som: Allvar Gullstrand Ophtalmiatrices Professor Upsaliensis. Natus 1862 Obiit 1930. På svenska översätts detta till: Allvar Gullstrand, professor i oftalmiatrik i Uppsala, född 1862, död 1930.
Frånsida
Ett symboliskt motiv av en strålande, fyruddig stjärna som majestätiskt bryter fram ur en tät molnbank. Nedanför molnen står huvudinskriptionen i fyra centrerade rader: "ARCANA / OCULORUM / VIDENTIBUS· OCULIS / PERSPEXIT". I fältet därunder följer dedikationen i ytterligare tre rader: "SOCIO· MERITISSIMO / R· ACAD· SCIENT· SUEC / MCMXXXV", avslutat med en liten sexbladig stiliserad ros. Det latinska originalet utläses Arcana oculorum videntibus oculis perspexit. Socio meritissimo Regia Academia Scientiarum Suecana MCMXXXV. Texten översätts till: Ögonens hemligheter genomskådade han med seende ögon. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien [slog denna medalj] för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1935.
Synens mekanik och ögats optiska gåtor
Från Wien till Uppsala
Allvar Gullstrand inledde sina medicinstudier i Uppsala 1880, men det var under ett år i Wien som hans livslånga intresse för ögats fysiologi och optik på allvar väcktes. Hans forskning kom tidigt att inriktas på astigmatism – ett brytningsfel i ögat där en punkt avbildas på näthinnan som två skilda ytor. När han 1890 lade fram sin doktorsavhandling om strålknippenas byggnad och den optiska avbildningen i ögat, ansågs arbetet vara lika meriterande inom fysik och matematik som det var inom medicinen. Denna unika gränsöverskridande kompetens ledde till att han redan 1894 erhöll professuren i oftalmiatrik i Uppsala.
Nobelpris och kliniska revolutioner
Gullstrands vetenskapliga storhet låg i hans förmåga att matematiskt och fysikaliskt förklara det mänskliga ögats avbildningsfel. Genom att bygga en helt ny teori för strålbrytningen i ögat, som stämde mycket bättre överens med empiriska data än tidigare modeller, lade han den teoretiska grunden för den moderna glasögonframställningen. År 1911 kröntes hans vetenskapliga bana när han som första (och hittills enda) svenske oftalmolog tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina banbrytande arbeten rörande den optiska avbildningen i ögat.
Hans avancerade teorier resulterade också i ytterst handfasta, kliniska innovationer. Av allra största praktiska betydelse var hans uppfinning av det reflexfria oftalmoskopet (ögonspegeln). Denna apparatur revolutionerade oftalmologin genom att radikalt förbättra läkarnas möjligheter att undersöka och fotografera ögonbotten och därmed ställa korrekta diagnoser.
Forskningsprofessur och kampen mot Einstein
Gullstrands ställning i svenskt vetenskapsliv var vid denna tid monumental. År 1914 inrättades en personlig forskningsprofessur i fysiologisk och fysikalisk optik enbart för honom, vilket gav honom friheten att uteslutande ägna sig åt sina teoretiska beräkningar av asfäriska ytor.
Hans rigida förankring i den klassiska fysiken och matematiken gjorde honom dock till en av sin tids absolut skarpaste kritiker av den framväxande teoretiska fysiken. Gullstrand är i vetenskapshistorien beryktad för sitt intensiva, envisa och inflytelserika motstånd mot Albert Einsteins relativitetsteori. Som ledamot i Vetenskapsakademien argumenterade Gullstrand kraftfullt för att Einsteins teorier var felaktiga, vilket var den enskilt största anledningen till att Einsteins Nobelpris kraftigt försenades.
Ett ljus genom molnen
När Erik Lindberg formgav Vetenskapsakademiens minnesmedalj över Gullstrand år 1935, skapade han en djupt passande allegori över mannens livsverk. Frånsidans stjärna som bryter genom de täta molnen symboliserar det klara ljus och den matematiska exakthet som Gullstrand förde in i oftalmologin. Inskriptionens ord – "Ögonens hemligheter genomskådade han med seende ögon" – är en vacker poetisk sammanfattning av en forskare vars unika fysikaliska skarpsyn för evigt förändrade hur vi förstår, och behandlar, människans förmåga att se världen.
Silver, 15.57g, 31mm. Kvalitet 1+/01, fläck på halsen. Randprägling: "SILVER 1935". Referenser: Ulla Ehrensvärd 345, KVA 196. Medaljen är präglad i en upplaga om 200 exemplar, jämte ett referensexemplar för Kungliga myntkabinettets samling samt 75 efterbeställda exemplar.
Åtsida
Högervänd bröstbild av professorn och nobelpristagaren Allvar Gullstrand. Porträttet är uttrycksfullt graverat och visar hans distinkta, strama profil. Vid halsens nedre avskärning återfinns gravören Erik Lindbergs monogram, ett "EL". Längs medaljens ytterkant löper omskriften: "ALLVAR· GULLSTRAND· OPHTALM· PROF· UPSAL * N· MDCCCLXII· OB· MCMXXX *". Det latinska originalet utläses som: Allvar Gullstrand Ophtalmiatrices Professor Upsaliensis. Natus 1862 Obiit 1930. På svenska översätts detta till: Allvar Gullstrand, professor i oftalmiatrik i Uppsala, född 1862, död 1930.
Frånsida
Ett symboliskt motiv av en strålande, fyruddig stjärna som majestätiskt bryter fram ur en tät molnbank. Nedanför molnen står huvudinskriptionen i fyra centrerade rader: "ARCANA / OCULORUM / VIDENTIBUS· OCULIS / PERSPEXIT". I fältet därunder följer dedikationen i ytterligare tre rader: "SOCIO· MERITISSIMO / R· ACAD· SCIENT· SUEC / MCMXXXV", avslutat med en liten sexbladig stiliserad ros. Det latinska originalet utläses Arcana oculorum videntibus oculis perspexit. Socio meritissimo Regia Academia Scientiarum Suecana MCMXXXV. Texten översätts till: Ögonens hemligheter genomskådade han med seende ögon. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien [slog denna medalj] för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1935.
Synens mekanik och ögats optiska gåtor
Från Wien till Uppsala
Allvar Gullstrand inledde sina medicinstudier i Uppsala 1880, men det var under ett år i Wien som hans livslånga intresse för ögats fysiologi och optik på allvar väcktes. Hans forskning kom tidigt att inriktas på astigmatism – ett brytningsfel i ögat där en punkt avbildas på näthinnan som två skilda ytor. När han 1890 lade fram sin doktorsavhandling om strålknippenas byggnad och den optiska avbildningen i ögat, ansågs arbetet vara lika meriterande inom fysik och matematik som det var inom medicinen. Denna unika gränsöverskridande kompetens ledde till att han redan 1894 erhöll professuren i oftalmiatrik i Uppsala.
Nobelpris och kliniska revolutioner
Gullstrands vetenskapliga storhet låg i hans förmåga att matematiskt och fysikaliskt förklara det mänskliga ögats avbildningsfel. Genom att bygga en helt ny teori för strålbrytningen i ögat, som stämde mycket bättre överens med empiriska data än tidigare modeller, lade han den teoretiska grunden för den moderna glasögonframställningen. År 1911 kröntes hans vetenskapliga bana när han som första (och hittills enda) svenske oftalmolog tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina banbrytande arbeten rörande den optiska avbildningen i ögat.
Hans avancerade teorier resulterade också i ytterst handfasta, kliniska innovationer. Av allra största praktiska betydelse var hans uppfinning av det reflexfria oftalmoskopet (ögonspegeln). Denna apparatur revolutionerade oftalmologin genom att radikalt förbättra läkarnas möjligheter att undersöka och fotografera ögonbotten och därmed ställa korrekta diagnoser.
Forskningsprofessur och kampen mot Einstein
Gullstrands ställning i svenskt vetenskapsliv var vid denna tid monumental. År 1914 inrättades en personlig forskningsprofessur i fysiologisk och fysikalisk optik enbart för honom, vilket gav honom friheten att uteslutande ägna sig åt sina teoretiska beräkningar av asfäriska ytor.
Hans rigida förankring i den klassiska fysiken och matematiken gjorde honom dock till en av sin tids absolut skarpaste kritiker av den framväxande teoretiska fysiken. Gullstrand är i vetenskapshistorien beryktad för sitt intensiva, envisa och inflytelserika motstånd mot Albert Einsteins relativitetsteori. Som ledamot i Vetenskapsakademien argumenterade Gullstrand kraftfullt för att Einsteins teorier var felaktiga, vilket var den enskilt största anledningen till att Einsteins Nobelpris kraftigt försenades.
Ett ljus genom molnen
När Erik Lindberg formgav Vetenskapsakademiens minnesmedalj över Gullstrand år 1935, skapade han en djupt passande allegori över mannens livsverk. Frånsidans stjärna som bryter genom de täta molnen symboliserar det klara ljus och den matematiska exakthet som Gullstrand förde in i oftalmologin. Inskriptionens ord – "Ögonens hemligheter genomskådade han med seende ögon" – är en vacker poetisk sammanfattning av en forskare vars unika fysikaliska skarpsyn för evigt förändrade hur vi förstår, och behandlar, människans förmåga att se världen.