Baltazar von Platen 1766-1829 av Lea Ahlborn - En visionärs bestående arv

Baltazar von Platen 1766-1829 av Lea Ahlborn - En visionärs bestående arv
Vacker silvermedalj, 14.5g, 31mm, utgiven av Svenska akademien 1886, kvalitet 01, Hyckert II:81:3

Åtsida
Platens vänstervända porträtt, under bilden gravörens namnr: "LEA AHLBORN". I omskriften: "B. B. VON PLATEN COMES". 

Frånsida
Platen, klädd i lång rock och höga stövlar, stående vid sidan av ett postament, över vilket Sveriges karta ligger upprullad, pekar med fingret på den del av kartan, där Göta kanal är avbildad. I omskriften: "PANDO VIAS. MARIUM ET POPULORUM FOEDERA FIRMO" och i avskärningen på två rader: "MEMORI EREPTUS PATRIE MDCCCXXIX". Nedtill på postamentet gravörens initialer: "L.A." Den latinska texten kan översättas som: "Jag banar vägar. Jag stärker banden mellan haven och folken" och "Till minnet av den som ryckts bort från fosterlandet, 1829."

Baltzar von Platen, född den 29 maj 1766 på ön Rügen i dåvarande Svenska Pommern, är en gestalt som förtjänar en framträdande plats i Sveriges historia. Han var en visionär, en drivande kraft och en man vars namn är oupplösligt förbundet med ett av Sveriges mest ambitiösa byggnadsprojekt genom tiderna: Göta kanal. Von Platen växte upp i en adlig militärfamilj, och hans tidiga karriär var präglad av tjänstgöring i den svenska flottan. Han deltog i flera sjöslag, bland annat det berömda slaget vid Hogland 1788 mot den ryska flottan, där han tillfångatogs och tillbringade en tid som krigsfånge. 

Efter att ha återvänt till Sverige och lämnat den aktiva militärtjänsten, började von Platen engagera sig i lantbruk och förvaltning av godset Frugården i Västergötland. Det var under denna tid som tanken på en inre vattenväg genom Sverige började ta form. Han insåg de enorma fördelarna med att kunna transportera varor och människor smidigt och effektivt mellan Östersjön och Västerhavet, utan att behöva ta den farliga och omständliga vägen runt Skånes sydkust. En sådan kanal skulle inte bara underlätta handeln utan också stärka landets försvar och bidra till regional utveckling.

Tidpunkten var, trots yttre utmaningar, på sätt och vis gynnsam. Sverige befann sig i en period av omvälvning efter statskuppen 1809, då Gustav IV Adolf avsattes och 1809 års regeringsform infördes. Detta skapade ett politiskt klimat där nya idéer och reformer kunde få fäste. Von Platen, med sin starka övertygelse och förmåga att knyta kontakter, lyckades vinna stöd för sitt kanalprojekt hos den nya regeringen. Redan innan 1809 hade von Platen fått i uppdrag av Gustav IV Adolf att undersöka möjligheterna för en kanal. Men vägen till förverkligande var långt ifrån rak. Projektet mötte starkt motstånd från flera håll. Många politiker och ekonomer tvivlade på kanalens lönsamhet och ifrågasatte de enorma kostnaderna. Det fanns också en utbredd skepsis bland allmänheten, som inte förstod hur ett sådant gigantiskt byggnadsverk skulle kunna vara till nytta.

Trots detta gav von Platen aldrig upp. Han var en skicklig förhandlare och lobbyist, och han lyckades övertyga inflytelserika personer om kanalens strategiska och ekonomiska betydelse. År 1810 beviljades slutligen tillstånd för byggandet av Göta kanal, och arbetet kunde inledas. Bygget av Göta kanal var en enorm utmaning, både tekniskt och organisatoriskt. Tusentals arbetare, många av dem inkallade soldater, slet i åratal med att gräva, spränga och bygga slussar och kanalbäddar. Projektet krävde banbrytande ingenjörskonst, och von Platen var själv djupt involverad i planeringen och genomförandet. Han importerade kunskap och teknik från utlandet, bland annat från Storbritannien, som var ledande inom kanalbyggnation.

För att säkerställa tillgången på specialiserade komponenter och maskiner grundade von Platen Motala Verkstad, som snabbt utvecklades till ett av Sveriges viktigaste industricentra. Han ritade också stadsplanen för Motala, som växte fram runt verkstaden och kanalens sträckning. Motala Verkstad tillverkade bland annat slussportar, broar och mudderverk, och spelade en avgörande roll för kanalens färdigställande. Den minnesmedalj som präglades till Göta kanals 50-årsjubileum 1882 är ett kraftfullt vittnesmål om von Platens vision och det enorma arbete som låg bakom kanalens tillkomst. Åtsidan av medaljen visar von Platens porträtt i profil, klädd i uniform och prydd med Serafimerorden och Karl XIII:s orden – symboler för hans höga ställning och de utmärkelser han mottagit för sina insatser.

Den västgötska delen av Göta kanal öppnades för trafik 1822, en stor milstolpe i projektet. Men Baltzar von Platen fick aldrig uppleva den fullständiga invigningen av sitt livsverk. Han avled 1829, tre år innan hela kanalen stod klar 1832. Göta kanal blev mycket mer än bara en transportled. Den bidrog till att öppna upp inlandet, främja handel och industri, och skapa nya möjligheter för människor och samhällen längs dess sträckning.  Att hålla i minnesmedaljen är att hålla i en bit svensk historia, en påminnelse om en man som bokstavligen var med och byggde Sverige. Medaljen är en tidsmaskin, en länk till en era av stora visioner, politiska omvälvningar och tekniska genombrott. Genom den kan vi minnas, lära och inspireras av Baltzar von Platen – en av Sveriges stora visionärer. 

Göta kanals öppnande vid Mem 1832 (beskuren) av Johan Christian Berger, Nationalmuseum.