0

Bengt Ferrner (1724-1802) - Astronom och lärare åt kronprins Gustav (III) - av Lorentz Lunderberg 1803 - Ett underbart praktfullt exemplar

3 500 kr

David Ferrner (1724-1802)
Född i Värmland den 10 december 1724. Adlad (hette tidigare Ferner). Astronomisk observatör vid Uppsala universitet. Lärare för kronprins Gustav (III), kansliråd, riddare av Nordstjärneorden, ledamot av Vetenskapsakademien och av Vetenskapssocieteten i Uppsala samt av Kungliga Akademien i Danmark. Död i Stockholm den 20 oktober 1802. Denna synnerligen vackra, välpräglade och praktfulla medalj graverades utgavs av Vetenskapsakademin och präglades på Kungliga myntverket 1803. Graverad av Lorentz Lunderberg. Brons, 14.03g, 34mm, kvalitet 01/0. Hyckert II:2:1.  


Åtsida
Ferrners högervända bröstbild, under bilden gravörens namn: "Lunderberg". I omskriften: "BENEDICTUS FERRNER R:CANC: CONSILIARIS."


Frånsida
Text på tre rader inom en tät cypresskrans med i kors omslagna band, ett upptill och ett nedtill: "MERITI TANTI NON IMMEMOR UNQUAM" (Aldrig glöms sådan förtjänst). Efter nedre kanten: "SOCIO MUNIF: DEF: 1802 R: AC: SC: STOCKH:"

 

Om Ferner (adlad Ferrner)
Ferner började studera vid Uppsala universitet 1743 och blev astronomiobservatör vid Uppsala astronomiska observatorium 1751, efter att ha deltagit i de astronomiska parallaxobservationer som genomfördes 1749–1750 av Mårten Strömer i Uppsala, Joseph Jérôme Lefrançois de Lalande i Berlin och Nicolas Louis de Lacaille på Godahoppsudden. Han deltog även i de internationellt samordnade observationerna av Venuspassagerna 1761 och 1769.

Mellan åren 1756 och 1758 var Ferner professor i astronomi vid Uppsala universitet och arbetade periodvis som lärare vid navigationsskolan i Karlskrona. Under åren 1758–1763 gjorde han resor till Tyskland, Holland, England, Frankrike, Italien, Österrike och Böhmen, där han mötte flera av tidens främsta forskare, såsom Jean le Rond d'Alembert och Leonhard Euler. När han återvände blev han lärare för kronprins Gustav och anlitades av honom ända till sin kröning 1771, varefter Ferner erhöll en pension.

Redan 1756 blev Ferner medlem i Vetenskapsakademien och blev sedan ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1784 och Vitterhetsakademien 1786. Han valdes in i Royal Society 1760. Ferner fick 1765 titeln kansliråd och adlades 1766, då han ändrade sitt fädernearvda namn Ferner till Ferrner. Riddarhuset invalde honom 1778 och 1786 i Lagutskottet och 1789 hade han plats i Sekreta utskottet. Han skänkte 1 000 riksdaler till Vetenskapsakademien, vars ränta skulle användas för premier för avhandlingar inom de matematiska vetenskaperna.

Bland hans skrifter finns avhandlingar, tal och forskningsresultat publicerade i "Vetenskapsakademiens Handlingar" samt brev publicerade i "Lärda tidningar" (1757) och "Svenska Mercurius" (1763–1764).