Bengt Ferrer (1724-1802) av Lars (Lorentz) David Lunderberg - Ett underbart ocirkulerat PRAKTEXEMPLAR - En framstående astronom och lärare åt Gustav III

Bengt Ferrer (1724-1802)
Ett underbart ocirkulerat praktexemplar, fullt utpräglad med full röd lyster. Brons 13.95g, 33mm. Graverad av av Lars (Lorentz) David Lunderberg. Präglad vid kungliga myntverket 1803 på uppdrag av Kungliga vetenskapsakademien. Ferrner hade testamenterat 1.000 riksdaler banko till Akademien, vars ränta användes som belöning för avhandlingar inom de matematiska vetenskaperna. Kvalitet 01/0.

Åtsida
Ferrers högervända bröstbild, i krås, väst och rock med nordstjärneorden. Efter nedre kanten gravörens namn: "Lunderberg". I omskriften: "BENEDICTUS FERRNER R:CANC: CONSILIARIUS"

Frånsida
Text på tre rader inom en tät cypresskrans med i kors om slagna band, ett upptill och ett nedtill: "MERITI TANTI NON IMMEMOR UNQUAM". I omskriften: "SOCIO MUNIF: DEF: 1802 R: AC: SC: STOCKH:". Texten kan översättas som: "Aldrig glömmande en så stor förtjänst hos en generös donator. Till minne av hans bortgång år 1802. Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm."

Bengt Ferner, adlad Ferrner 1766, föddes den 10 december 1724 på Nyeds prästgård i Värmland och dog den 20 oktober 1802 i Stockholm. Han var en framstående svensk astronom, matematiker och politiker. År 1743 inledde Ferner sina studier vid Uppsala universitet och utsågs 1751 till astronomie observator vid Uppsala astronomiska observatorium. Dessförinnan hade han deltagit i internationella parallaxobservationer 1749–1750, tillsammans med Mårten Strömer i Uppsala, Joseph Jérôme Lefrançois de Lalande i Berlin och Nicolas Louis de Lacaille vid Godahoppsudden. Han bidrog även till de samordnade observationerna av Venuspassagerna 1761 och 1769.

Mellan 1756 och 1758 vikarierade Ferner som professor i astronomi vid Uppsala universitet och undervisade tidvis även vid navigationsskolan i Karlskrona. Under en längre resa mellan 1758 och 1763 besökte han Tyskland, Nederländerna, England, Frankrike, Italien, Österrike och Böhmen. Där mötte han flera av tidens ledande vetenskapsmän, bland andra Jean le Rond d'Alembert och Leonhard Euler.

Efter sin återkomst blev Ferner lärare åt kronprins Gustav, en tjänst han behöll fram till Gustavs kröning 1771, då han beviljades pension. Ferner valdes in i Vetenskapsakademien redan 1756 och blev senare även ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala (1784) och Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (1786). År 1760 invaldes han i det brittiska Royal Society. År 1765 utnämndes han till kansliråd med tillhörande hederstitel och adlades 1766, varvid han ändrade sitt släktnamn från Ferner till Ferrner. Han invaldes i Riddarhuset 1778 och tjänstgjorde 1786 i Lagutskottet samt 1789 i Sekreta utskottet.

Genom testamente donerade Ferner 1 000 riksdaler banko till Vetenskapsakademien. Räntan från denna donation skulle användas till att belöna framstående avhandlingar inom de matematiska vetenskaperna. Bland Ferrners publicerade verk återfinns artiklar, tal och observationer i "Vetenskapsakademiens Handlingar" samt brev tryckta i "Lärda tidningar" (1757) och "Svenska Mercurius" (1763–1764).