Bengt Thordeman (1893-1990) 85 år 1978 - av Axel Wallenberg - en modern raritet RR

Bengt Thordeman (1893-1990) 85 år 1978 - av Axel Wallenberg - en modern raritet RR
Detta är Svenska Numismatiska Föreningens (SNF) största medalj. Den är gjuten, modellerad av Axel Wallenberg och är idag en av medaljseriens absolut sällsyntaste pjäser. Ambitionsnivån var mycket hög inför framställandet; maxupplagan sattes till svindlande 50 exemplar och förbokningspriset till 500 kr. Då medaljerna emellertid göts en och en på beställning vet vi idag att sannolikt endast en handfull exemplar någonsin nådde ut till SNF:s medlemmar. Det här utbjudna exemplaret, som tidigare sålts på MISAB:s auktion 41 (2022), är det enda exemplaret som registrerats i Coin Archives Pro. Detta är sannerligen en modern raritet som saknas i de allra flesta samlingar. Gjuten hos Toivo Jaatinen, Finland. 665 g. 100mm. Kvalitet 01/0. SNF 61. Extremt sällsynt (RR). 

Åtsida
På åtsidan framträder ett djupt skulpterat, vänstervänt profilporträtt (halsbild) av jubilaren. Fältet omges av en distinkt, upphöjd inskrift på latin: "BENGT THORDEMAN ANTIQUARIUS REGNI PRÆS SOC NUM SUEC" (Bengt Thordeman, riksantikvarie, ordförande i Svenska Numismatiska Föreningen). På halsavskärningen återfinns gravörens signatur och årtalet: "Wallenberg / MCMLXXVIII".

Frånsida
Frånsidans rika relief fångar essensen av Thordemans livsgärning. I den yttre omskriften står: "OPERAM DEDIT RENOVATIONI MUSEORUM · MEDII ÆVI INVESTIG DOC", vilket fortsätter innanför omskriften med "ET ERUDITUS" (Han ägnade sig åt museernas förnyelse. Lärd och allsidig utforskare av medeltiden). I fältets centrum syns överst en medeltida rustning och pilar (refererande till fynden vid Korsbetningen). Till vänster därom avbildas en samling brakteater, varav en är av 1100-talstyp (den så kallade Thordeman grupp I). Nederst i mitten syns en murrest på en markavskärning (Alsnö hus) och till höger ett högmedeltida krucifix.

Guldåldern för medeltidens utforskare
När Svenska Numismatiska Föreningen beslutade sig för att hylla den förre riksantikvarien och filosofie doktorn Bengt Thordeman på hans 85-årsdag den 22 september 1978, gjorde man det med en monumental gjuten bronsmedalj. Det var ett passande format för att rymma ett livsverk som i högsta grad hade format och omdanat den svenska arkeologin, museivärlden och den vetenskapliga numismatiken.

Bengt Thordeman föddes i uppländska Ununge och började sina studier i Uppsala. Redan under de akademiska åren kastades han in i det fältarbete som skulle bli hans signum. Hans stora undersökning av ruinerna vid Alsnö hus (1916–1920) ledde till en docentur och etablerade honom som en banbrytande medeltidsarkeolog. Det var också vid utgrävningarna av Alsnö hus 1916 som Thordeman första gången kom i kontakt med SNF, när föreningens sekreterare beviljades tillstånd att delta i arbetet.

Från Korsbetningen till Riksantikvarie
Thordemans karriär präglades av storslagna fältupptäckter. Hans utgrävningar vid Korsbetningens massgravar i Visby (1928–1930), där hundratals fallna från Valdemar Atterdags erövring av Gotland 1361 påträffades, resulterade i en banbrytande internationell katalog över medeltida rustningar och vapen. (Det är dessa rustningar och pilar som pryder medaljens frånsida).

Inom museivärlden avancerade han snabbt. Efter att ha varit amanuens vid Statens historiska museum blev han chef för Kungl. Myntkabinettet. Senare, som chef för museets medeltidsavdelning, visade han sin museitekniska briljans genom att skapa det magnifika Guldsmidesgalleriet. Hans insatser kulminerade när han 1952 utnämndes till riksantikvarie och därmed chef för Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museum – en post han innehade fram till sin pensionering 1960. Under hans tid exploderade arbetsvolymen i takt med det moderna samhällets framväxt och de utgrävningar det framtvingade.

Numismatikens förnyare och "Thordemans lag"
För Thordeman var numismatiken aldrig ett isolerat samlande; mynten var centrala, historiska dokument. Hans analyser av dubbelskatten från Mackmyra och hans epokgörande verk Sveriges medeltidsmynt (1936), där han lanserade en helt ny vetenskaplig indelning av materialet före 1363, förändrade svensk numismatik i grunden.

Som chef för Myntkabinettet organiserade han flytten till nya lokaler och skapade nydanande och estetiskt tilltalande utställningar som blev internationella förebilder. År 1937 var han med om att frilägga den legendariska Loheskatten i Gamla stan. Studiet av denna enorma silverskatt ledde honom fram till upptäckten av den numismatiska princip som än idag bär hans namn internationellt: Thordeman's Law (Thordemans lag), som beskriver hur sammansättningen av myntskatter speglar den samtida myntcirkulationen.

Föreningens ordförande och mecenat
Thordemans band till Svenska Numismatiska Föreningen var exceptionellt starka. Han tillträdde som ordförande 1935 i en tid då föreningen brottades med enorma ekonomiska svårigheter efter förvärvet av den Svenssonska myntsamlingen. Tillsammans med Sigurd Curman räddade han situationen genom att överföra samlingen som deposition till Myntkabinettet. Han var också en passionerad befrämjare av modern medaljkonst och engagerade flera av landets främsta skulptörer, bland andra Axel Wallenberg, för föreningens medaljserie.

När Wallenberg 1978 modellerade denna 61:a medalj i SNF:s serie, slöts cirkeln. Den tunga bronsytan och den sällsynta upplagan återspeglar perfekt vikten av Bengt Thordemans gärning – en lärd, allsidig och outtröttlig utforskare vars arbete för alltid förändrade vår syn på Sveriges medeltida historia och dess präglade skatter.