Bertil G:son Uggla (1890–1945) - Stor bronsmedalj av Leo Holmgren - Sällsynt
Bertil G:son Uggla (1890–1945) - Stor bronsmedalj av Leo Holmgren - Sällsynt
Brons, 81.98g, 60mm, kvalitet 1+/01
"ÖVERSTE · BERTIL · G:SON · UGGLA · ✶ 1890 ✝ 1945".. I halsavskärningen står gravörens namn: "LEO HOLMGREN".
Frånsidan visar en stående, atletiskt byggd man med bara överkropp och armarna längs sidorna. Bakom honom korsas militära och idrottsliga symboler – svärd, gevär, stavar, ringar, och idrottsredskap – tillsammans med två svenska krönta riksvapen, den vänstra inom serafimerkedjan, den högra inom lagerkrans. Texten runt kanten lyder: "FÖREGÅNGSMAN SOM MÄNNISKA OCH SOLDAT". Motivet symboliserar föreningen av fysisk fostran, disciplin och moralisk styrka – ideal som överste Bertil Uggla förkroppsligade som officer, gymnastikledare och olympier. Medaljen hedrar honom som en förebild i både kropp och själ, förkroppsligad i den harmoniskt proportionerade gestalten mot bakgrund av Sveriges militära och idrottsliga emblem.
Bertil Gustafsson Uggla (1890–1945) var en svensk officer, idrottsman och folkbildare som kom att förena militär disciplin med den fysiska fostrans ideal. Han var aktiv i flera olympiska grenar – friidrott, modern femkamp och fäktning – och blev en av de mest inflytelserika gestalterna inom svensk militär idrott och gymnastik under första hälften av 1900-talet.
Tidiga år
Bertil Uggla föddes den 19 augusti 1890 på Karlbergs slott i Stockholm, som son till general Gustaf Uggla (1846–1924) och Augusta von Post (1851–1921). Familjen tillhörde den gamla svenska officersadeln, och Bertil växte upp i en miljö där både fysisk fostran och pliktkänsla värderades högt. Han var ett av tio syskon, och flera av dem kom att göra militära karriärer.
Militär karriär
Efter officersexamen 1910 utnämndes Uggla till underlöjtnant vid Svea livgarde, där han snabbt utmärkte sig för sin målmedvetenhet och sitt intresse för fysisk träning. Han befordrades till löjtnant 1913 och avlade 1915 examen som gymnastiklärare. Redan året därpå återvände han till Karlberg, denna gång som lärare.
Åren 1919–1920 studerade Uggla vid École normale militaire d’éducation physique i Joinville-le-Pont utanför Paris, en av Europas mest ansedda skolor för militär idrott. Erfarenheterna därifrån fick stort inflytande över hans senare arbete med att modernisera den svenska militärgymnastiken.
Efter hemkomsten gick han Krigshögskolan (1920–1922) och tjänstgjorde därefter vid generalstaben. Han befordrades till kapten 1925 och återvände till Karlberg som lärare (1926–1934). År 1933 blev han major, och följande år tjänstgjorde han vid Norrbottens regemente, innan han 1937 blev överstelöjtnant vid Livgrenadjärregementet. Under krigsåren var han chef för Krigsskolan Karlberg (1940–1944) och därefter stf militärbefälhavare för III. militärområdet. År 1939 hade han befordrats till överste.
Idrottslig karriär
Uggla deltog i fyra olympiska spel – 1912, 1920, 1924 och 1928 – och tävlade i stavhopp, modern femkamp samt fäktning (florett och värja). Han tog brons i stavhopp vid OS i Stockholm 1912, i en tävling som blev berömd för att hela fem deltagare fick medalj efter att ha klarat samma höjd. Tolv år senare, i Paris 1924, erövrade han brons i modern femkamp.
Han var också ledare för det svenska gymnastiklaget som vann guld vid Antwerpen 1920, och han tilldelades Stora grabbars märke 1928 – en av de främsta utmärkelserna inom svensk idrott.
Civila och organisatoriska uppdrag
Parallellt med sin militära bana var Uggla djupt engagerad i det civila idrotts- och föreningslivet. Han satt i styrelser för flera militära idrottsföreningar, särskilt inom Svea livgarde, och var sekreterare i Svenska Gymnastikförbundet (1920–1926) samt Svenska Fäktförbundet (1925–1928).
Från 1929 till sin död ledde han den populära morgongymnastiken i radio, ett initiativ han själv tagit. Programmet blev en institution i det svenska folkhemmet och bidrog till att förankra gymnastiken som en del av det dagliga livet.
Han organiserade 1936 den militära gymnastik- och idrottsskolan (GIS) och var dess chef 1941–1944. Samma år utsågs han till chef för Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) – den högsta posten inom svensk kroppsfostran.
Uggla hade ett omfattande nätverk inom den svenska idrottsrörelsen: han var ordförande i Sveriges Militära Idrottsförbund (1940–1944), medlem av Sveriges olympiska kommitté (1928–1945) och ledamot i Riksidrottsförbundets centralstyrelse. Han var dessutom ordförande i Gymnastik- och Idrottsmuseinämnden från 1943.
Privatliv
År 1918 gifte sig Bertil Uggla med Karin Hammarskiöld (född 1897), dotter till generallöjtnant Ludvig Hammarskiöld och Gerda Neijber. Paret fick sonen Bengt B:son Uggla (född 1920), som senare själv gjorde karriär som officer och idrottsledare.
Död och eftermäle
Den 29 september 1945 avled överste Bertil Uggla plötsligt under förberedelserna inför en fälttävlansövning i skogarna utanför Karlstad. Han drabbades av en hjärtattack under en promenad och fördes med ambulans till Karlstads lasarett, där han senare samma kväll avled.
Uggla efterlämnade ett starkt arv som brobyggare mellan militär disciplin, idrottslig fostran och folkbildning. Hans arbete för att sprida den dagliga kroppsrörelsen till hela befolkningen – från arméns manskap till skolbarn och radiolyssnare – gjorde honom till en symbol för den svenska kroppskulturen under 1900-talets första hälft.