Carl Fredrik Adelcrantz (1716–1796) utgiven av Kungliga Akademien för de fria konsterna 1925 - En generös donation och en närvarojetong
Carl Fredrik Adelcrantz (1716–1796) utgiven av Kungliga Akademien för de fria konsterna 1925
Silver, 19.68g, 35mm, detta exemplar med randprägling: "MJV SILVER 1954". Kvalitet 1+/01. Graverad av Erik Lindberg. Referens: Ulla Ehrensvärd 253. Ett exemplar i guld präglades samtidigt som gåva till grevinnan Wilhelmina von Hallwyl som tack för hennes frikostiga donation.
Åtsida
Motivet utgörs av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz vänstervända bröstbild i profil. Längs den yttre kanten löper omskriften "CARL FREDRIC ADELCRANTZ FÖDD 1716 DÖD 1796". Strax bakom porträttets nacke och axelparti återfinns gravören Erik Lindbergs signatur "E LINDBERG EFTER SERGEL", vilket klargör att den konstnärliga förlagan till porträttet är Johan Tobias Sergels byst.
Frånsida
I fältets centrum avbildas det officiella sigill som fastställdes av konung Gustav III under Adelcrantz presestid, vilket domineras av ett intrikat utformat namnchiffer. Chiffret består av stiliserade, sammanflätade bokstäver framför ett centralt knippe prytt med den romerska siffran "III", och hela arrangemanget kröns av en stor, detaljerad kunglig krona flankerad av två mindre kronor. Längs den övre kanten och ned längs sidorna löper omskriften "AV KUNGL. AKADEMIEN FÖR DE FRIA KONSTERNA". I den nedre avskärningen står årtalet "1925", elegant avdelat i mitten av ytterligare en liten krona.
En generös donation och en närvarojetong
Kungliga Akademien för de fria konsterna mottog en ansenlig donation om 40 000 kronor från grevinnan Wilhelmina von Hallwyl. Med anledning av denna frikostiga gåva beslutades det att en så kallad "jeton de présence" (närvarojetong) skulle slås. Syftet med denna medalj var att den rent praktiskt skulle delas ut som ett arvode till de ledamöter som infann sig vid akademiens sammankomster. Myntgravören Erik Lindberg, som formellt mottog beställningen i december 1924, föreslog själv att Carl Fredrik Adelcrantz skulle utgöra motivet. Lindberg motiverade detta historiskt förankrade val med att Adelcrantz i själva verket var akademiens egentliga organisatör, samt att det var under just dennes tid som presidium som institutionens allra första sammankomst hade hållits.
Sergels byst och Gustav III:s sigill
För att skapa ett genuint och värdigt porträtt till åtsidan, valde Lindberg att utgå från en byst av Adelcrantz som skulpterats av Johan Tobias Sergel år 1780. Denna byst, som förvarades i Konstakademiens egna samlingar, modellerades här om till en vänstervänd profil. Intressant nog kom Lindberg att återanvända exakt samma förlaga över tjugo år senare – men då i högerprofil – när han 1947 skapade Vetenskapsakademiens minnespenning över samme man.
Frånsidans monogram utfördes i direkt anslutning till det sigill som fastställdes av Gustav III under Adelcrantz presestid, vilket vackert knyter samman akademiens rötter med utgåvan. Gravyrmodellerna färdigställdes under april månad 1925 och de färdiga stamparna kunde därefter levereras till Myntet den 22 maj 1925. Det specifika medaljexemplaret i detta utrop, vilket bär en randprägling från 1954, demonstrerar tydligt hur Konstakademiens stolta tradition att slå och dela ut dessa närvarojetonger till sina ledamöter levde vidare och brukades långt efter det ursprungliga präglingsåret.
Silver, 19.68g, 35mm, detta exemplar med randprägling: "MJV SILVER 1954". Kvalitet 1+/01. Graverad av Erik Lindberg. Referens: Ulla Ehrensvärd 253. Ett exemplar i guld präglades samtidigt som gåva till grevinnan Wilhelmina von Hallwyl som tack för hennes frikostiga donation.
Åtsida
Motivet utgörs av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz vänstervända bröstbild i profil. Längs den yttre kanten löper omskriften "CARL FREDRIC ADELCRANTZ FÖDD 1716 DÖD 1796". Strax bakom porträttets nacke och axelparti återfinns gravören Erik Lindbergs signatur "E LINDBERG EFTER SERGEL", vilket klargör att den konstnärliga förlagan till porträttet är Johan Tobias Sergels byst.
Frånsida
I fältets centrum avbildas det officiella sigill som fastställdes av konung Gustav III under Adelcrantz presestid, vilket domineras av ett intrikat utformat namnchiffer. Chiffret består av stiliserade, sammanflätade bokstäver framför ett centralt knippe prytt med den romerska siffran "III", och hela arrangemanget kröns av en stor, detaljerad kunglig krona flankerad av två mindre kronor. Längs den övre kanten och ned längs sidorna löper omskriften "AV KUNGL. AKADEMIEN FÖR DE FRIA KONSTERNA". I den nedre avskärningen står årtalet "1925", elegant avdelat i mitten av ytterligare en liten krona.
En generös donation och en närvarojetong
Kungliga Akademien för de fria konsterna mottog en ansenlig donation om 40 000 kronor från grevinnan Wilhelmina von Hallwyl. Med anledning av denna frikostiga gåva beslutades det att en så kallad "jeton de présence" (närvarojetong) skulle slås. Syftet med denna medalj var att den rent praktiskt skulle delas ut som ett arvode till de ledamöter som infann sig vid akademiens sammankomster. Myntgravören Erik Lindberg, som formellt mottog beställningen i december 1924, föreslog själv att Carl Fredrik Adelcrantz skulle utgöra motivet. Lindberg motiverade detta historiskt förankrade val med att Adelcrantz i själva verket var akademiens egentliga organisatör, samt att det var under just dennes tid som presidium som institutionens allra första sammankomst hade hållits.
Sergels byst och Gustav III:s sigill
För att skapa ett genuint och värdigt porträtt till åtsidan, valde Lindberg att utgå från en byst av Adelcrantz som skulpterats av Johan Tobias Sergel år 1780. Denna byst, som förvarades i Konstakademiens egna samlingar, modellerades här om till en vänstervänd profil. Intressant nog kom Lindberg att återanvända exakt samma förlaga över tjugo år senare – men då i högerprofil – när han 1947 skapade Vetenskapsakademiens minnespenning över samme man.
Frånsidans monogram utfördes i direkt anslutning till det sigill som fastställdes av Gustav III under Adelcrantz presestid, vilket vackert knyter samman akademiens rötter med utgåvan. Gravyrmodellerna färdigställdes under april månad 1925 och de färdiga stamparna kunde därefter levereras till Myntet den 22 maj 1925. Det specifika medaljexemplaret i detta utrop, vilket bär en randprägling från 1954, demonstrerar tydligt hur Konstakademiens stolta tradition att slå och dela ut dessa närvarojetonger till sina ledamöter levde vidare och brukades långt efter det ursprungliga präglingsåret.