0

Carl Gustaf Wrangel (1613-1676), fältmarskalk och riksamiral, medlem av Karl XI:s förmyndarregering av Mauritz Frumerie 1841

2 500 kr

Carl Gustaf Wrangel (1613-1676), fältmarskalk och riksamiral, medlem av Karl XI:s förmyndarregering
En historiskt signifikant medalj utgiven för att hedra en av våra främsta härförare och statsmän.
Slagen för Svenska akademien 1841. Av Mauritz Frumerie. Silver. 16.09g, 31mm. Svensén 112. Hyckert 1.55.9. Kvalitet 1+/01.


Åtsida
Wrangels högervända bröstbild, under bilden gravörens initialer: "MF". I omskriften: "C G WRANGEL COM R SV S ARCHISTRATEG ET THALASS"


Frånsida
Segergudinnan stående med en lagerkrans i den något höjda högra handen och en corona navalis i den vänstra, som hon stöder på ett roder. I omskriften: "UTRAMQUE PROMERITO" och i avskärningen: "TERRA MARIQUE VICTOR OB MDCLXXVI" på två rader. Den latinska texten kan översättas till: "Jag förtjänar båda" och "Seger till lands och till sjöss 1676"



Danska kriget
Under danska kriget (1643-1645) (även kallat Torstensons krig) fick Wrangel också möjlighet att visa sin duglighet till sjöss. När den svenska flottan låg instängd i Kielbukten för reparation och Klas Fleming blivit dödligt sårad fick Wrangel ta över befälet över flottan. Detta var Flemings sista önskan och Wrangel lyckades med flottan ta sig ur det farliga läge de var försatta i.


Under Carl Gustaf Wrangels befäl besegras de danska flottstyrkorna
Sjödrabbningen vid Femern den 13 oktober 1644 stod mellan ärkerivalerna Sverige och Danmark. De båda flottstyrkorna drabbade samman under det så kallade "Torstensons krig" och är en av den svenska marinens största segrar någonsin. Av svenska flottans 37 skepp förlordes endast ett i drabbningen medan man lyckades sänka eller erövra 17 av de danska fartygen, inklusive 300 kanoner. Endast två av de danska skeppen lyckades undkomma det förnedrande nederlaget. Den överlägsna segern lade grunden för de kommande fredsförhandlingarna i Brömsebro den 13 augusti 1645 där villkoren skulle komma att bli förmånliga för Sverige och svårsmälta för Danmark. Samtidigt lade den ofördelaktiga freden för Danmark grogrunden för kommande krig mot Sverige, redan 1657 förklarade Danmark krig pånytt mot Sverige, men denna gången skulle det sluta ännu värre för Danmark som då tvingades på knä för Karl X Gustav efter tåget över Stora Bält. Freden i Roskilde den 26 februari 1658 blev extremt hård och Danmark fick avträda alla sydliga landsdelar i Sverige.

Fältmarskalk
Året därpå befordrades han till general av artilleriet och till rikstygmästare och 1646 till fältmarskalk och riksråd och efter att Torstenson i december 1645 lämnade sin tjänst som överbefälhavare fick Wrangel 1646 överbefälet över samtliga svenska härarna i Tyskland.