Carl Johan Cronstedt (1709–1777) av Gustaf Ljungberger för Kungliga Vetenskapsakademien 1778 - Arkitekturens och ordningens mästare
Carl Johan Cronstedt (1709–1777) av Gustaf Ljungberger för Kungliga Vetenskapsakademien 1778
Vacker bronsmedalj med full lyster. 12.08g, 34mm. Kvalitet 01/0. Graverad av Gustaf Ljungberger 1778 (enligt litteraturen präglad/utdelad 1782) för Kungliga Vetenskapsakademien. Referenser: Hyckert I:247, KVA 69.
Åtsida
Högervänd bröstbild av greve Carl Johan Cronstedt. Han är avbildad utan yttre ämbetstecken men med håret samlat i en tidstypisk nackrosett (hårpisk), vilket ger porträttet ett avskalat, klassiskt och närmast romerskt intryck. Omskriften lyder: "PIETAS IN IMAGINE DURET.", vilket (enligt Hyckert från Vanierus) översätts till "Må hans trohet bestå i bild." I avskärningen återfinns gravörens initialer: "G. L." (Gustaf Ljungberger).
Frånsida
Text på nio rader: "C • I • CRONSTEDT / COMITI SUPR • RAT • / CURIAE PRAES • ORD • / REG • THESAUR • EQ • TORQ • / ORD • STELLAE POL • / SOCIO DESIDERAT • / ACAD • R • SCIENT • / STOCKH • / G • L •". Texten utläses: C. I. Cronstedt Comiti Supremæ Rationis Curiae Praesidi Ordinum Regiorum Thesaurario Equiti Torquato Ordinis Stellae Polaris Socio Desiderato Academia Regia Scientiarum Stockholmiensis. Detta översätts till: "Till minnet av den saknade ledamoten greve C. J. Cronstedt, president i Kammarkollegium, skattmästare vid Kungliga Maj:ts ordnar, kommendör av Nordstjärneorden, lät Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm slå denna minnespenning."
Arkitekturens och ordningens mästare
Gustaf Ljungbergers strama bronsmedalj över Carl Johan Cronstedt är en värdig hyllning till en av frihetstidens mest inflytelserika ämbetsmän och arkitekter. Präglad av Vetenskapsakademien till minne av hans död 1777, fångar den essensen av en man som formade både det offentliga rummet och den statliga förvaltningen under 1700-talets mitt.
Lärling och storsamlare
Cronstedt inledde sin bana vid slottsbygget i Stockholm under Carl Hårlemans ledning och fördjupade sig i mekanik för Christopher Polhem. Under en flerårig studieresa i Europa på 1730-talet, som tog honom till bland annat Paris, Rom och Neapel, lade han grunden till sin enorma samling av arkitekturritningar (idag en omistlig del av Nationalmuseums samlingar). Han sög åt sig kontinentens ideal och invaldes i flera framstående europeiska konstakademier innan han 1737 återvände till Sverige.
Sveriges överintendent
Efter Hårlemans död 1753 övertog Cronstedt rollen som överintendent och blev därmed högste ansvarig för landets offentliga arkitektur. Han lade sista handen vid Stockholms slottsbygge, färdigställde Drottningholms tillbyggnader och ritade landmärken som Artillerigården (nuvarande Armémuseum) och Börshuset i Stockholm. Han var kanske inte en djupt originell konstnär i sin egen rätt, men han var en lysande administratör som garanterade att den strama klassicerande rokokostilen förverkligades över hela riket.
Ett bestående arv
Utöver arkitekturen var Cronstedt en drivande kraft i statsförvaltningen. Han tog initiativet till att omorganisera Ritarakademien till den mer professionella Målare- och bildhuggareakademien (nuvarande Konstakademien) och tjänstgjorde från 1769 som president i Kammarkollegium. Medaljens devis – "Må hans trohet bestå i bild" – är en perfekt sammanfattning av Cronstedts livsgärning: en obrottslig lojalitet mot staten och konsten, vars resultat lämnade ett permanent arkitektoniskt avtryck på Sverige.