Carl Johan Fahlcrantz (1774–1861) av Carl Magnus Mellgren 1837 - Det svenska landskapsmåleriets fader
Carl Johan Fahlcrantz (1774–1861)
Ett härligt exemplar präglat i brilliant brons i hög relief. 44,13 g, 42 mm, slät rand. Kvalitet 01. Graverad av Carl Magnus Mellgren 1837. Referens: Hyckert II:149:1. Medaljen ingår i en serie av minnespenningar över framstående svenska vetenskapsmän, skalder och konstnärer.
Åtsida
Åtsidan pryds av Carl Johan Fahlcrantz högervända porträtt. Under bilden återfinns gravörens initialer "CMM". I omskriften längs medaljens kant löper den latinska texten: "CAROLUS JOHANNES FAHLCRANTZ / NAT. XXIX. NOV. MDCCLXXIV".
Frånsida
På frånsidan avbildas en uppspänd tavelduk placerad på ett staffli, över vilken en lagerkrans vilar. Runt staffliet syns klassiska symboler för konstnärskapet: böcker, ett upprullat papper, samt en palett och penslar. Överst finns inskriften "AEMULA NATURAE MANUS", vilket kan översättas och tolkas som "Emulera naturens hand" eller "Återskapa naturens hand".
DEL 2: HISTORISK ESSÄ
Det svenska landskapsmåleriets fader
Carl Johan Fahlcrantz, ofta kallad "det svenska landskapsmåleriets fader", föddes i Stockholm den 29 november 1774 (vilket medaljens inskription bekräftar, snarare än det felaktiga årtalet 1833 som ibland figurerar i biografier). Hans föräldrar var prosten Johan Fahlcrantz och Gustava de Brenner. På moderns sida fanns djupa konstnärliga rötter; hans morfars far var konstnären och fornforskaren Elias Brenner, som var gift med den berömda Sophia Elisabet Brenner. Trots att fadern var präst och från början uppfostrade sonen med tanken att han skulle gå i hans fotspår, tog det konstnärliga arvet överhanden.
Lärlingsår i huvudstaden
Sexton år gammal anlände Fahlcrantz till Stockholm 1791 och fick en plats som lärling hos Kungliga teaterns förste dekorationsmålare, Johan Gottlob Brusell. Efter en tid övergick han till att bli elev hos den yngre dekoratören Per Emanuel Limnell, som i sin tur arbetade under Brusell och Louis Jean Desprez. Fahlcrantz togs in i Limnells hem som en del av familjen och bodde där fram till cirka år 1800. Under tiden hos Limnell besökte han Konstakademiens principskola, och år 1793 belönades han med en tredjemedalj för en ornamentsteckning, vilket också var hans allra första utställda arbete.
Romantikens landskap
Kring sekelskiftet mottog Fahlcrantz handledning av mästarna Desprez och Elias Martin, men det var undervisningen i landskapsmålning av den 1798 anlände fransmannen Louis Belanger som gav det mest formande intrycket. Ett av Fahlcrantz mer framstående tidiga verk är "Utsikt över Stockholm från Djurgården", som idag bevaras på Nationalmuseum i Stockholm. Han fick snabbt flera beställningar och målade dramatiska landskapsvyer fyllda av berg, vattenfall och skogar, gärna insvepta i en stämningsfull morgon- eller kvällsbelysning. Han tog även intryck av Elias Martins landskapsstil och blev med tiden den allra mest typiske romantikern i svenskt måleri. Samtiden uppskattade hans färgrika verk stort, men för att klara sin skrala ekonomi under de tidiga åren tvingades han undervisa andra i ritning och sälja sina egna målningar till underpris.
Ett erkänt mästerskap
Runt sekelskiftet 1800 övergick Fahlcrantz från att måla i akvarell till att arbeta i olja. Hans begåvning belönades när han blev agrée vid Konstakademien 1802 och valdes in som ledamot året därpå. År 1805 tilldelades han ett resestipendium tillsammans med Gustaf Erik Hasselgren, men istället för att resa till Italien valde han föredömligt att resa inom landet för att skildra de nordiska landskapen. Senare i livet genomförde han även studieresor till Norge 1827 och Danmark 1829. År 1815 nådde han sin akademiska höjdpunkt då han utnämndes till professor vid Konstakademien. Innan han gick ur tiden hade han blivit hedersledamot i flera utländska akademier och mottagit prestigefyllda beställningar från såväl det svenska kungahuset som den ryske tsaren Nikolaj I.
Ett härligt exemplar präglat i brilliant brons i hög relief. 44,13 g, 42 mm, slät rand. Kvalitet 01. Graverad av Carl Magnus Mellgren 1837. Referens: Hyckert II:149:1. Medaljen ingår i en serie av minnespenningar över framstående svenska vetenskapsmän, skalder och konstnärer.
Åtsida
Åtsidan pryds av Carl Johan Fahlcrantz högervända porträtt. Under bilden återfinns gravörens initialer "CMM". I omskriften längs medaljens kant löper den latinska texten: "CAROLUS JOHANNES FAHLCRANTZ / NAT. XXIX. NOV. MDCCLXXIV".
Frånsida
På frånsidan avbildas en uppspänd tavelduk placerad på ett staffli, över vilken en lagerkrans vilar. Runt staffliet syns klassiska symboler för konstnärskapet: böcker, ett upprullat papper, samt en palett och penslar. Överst finns inskriften "AEMULA NATURAE MANUS", vilket kan översättas och tolkas som "Emulera naturens hand" eller "Återskapa naturens hand".
DEL 2: HISTORISK ESSÄ
Det svenska landskapsmåleriets fader
Carl Johan Fahlcrantz, ofta kallad "det svenska landskapsmåleriets fader", föddes i Stockholm den 29 november 1774 (vilket medaljens inskription bekräftar, snarare än det felaktiga årtalet 1833 som ibland figurerar i biografier). Hans föräldrar var prosten Johan Fahlcrantz och Gustava de Brenner. På moderns sida fanns djupa konstnärliga rötter; hans morfars far var konstnären och fornforskaren Elias Brenner, som var gift med den berömda Sophia Elisabet Brenner. Trots att fadern var präst och från början uppfostrade sonen med tanken att han skulle gå i hans fotspår, tog det konstnärliga arvet överhanden.
Lärlingsår i huvudstaden
Sexton år gammal anlände Fahlcrantz till Stockholm 1791 och fick en plats som lärling hos Kungliga teaterns förste dekorationsmålare, Johan Gottlob Brusell. Efter en tid övergick han till att bli elev hos den yngre dekoratören Per Emanuel Limnell, som i sin tur arbetade under Brusell och Louis Jean Desprez. Fahlcrantz togs in i Limnells hem som en del av familjen och bodde där fram till cirka år 1800. Under tiden hos Limnell besökte han Konstakademiens principskola, och år 1793 belönades han med en tredjemedalj för en ornamentsteckning, vilket också var hans allra första utställda arbete.
Romantikens landskap
Kring sekelskiftet mottog Fahlcrantz handledning av mästarna Desprez och Elias Martin, men det var undervisningen i landskapsmålning av den 1798 anlände fransmannen Louis Belanger som gav det mest formande intrycket. Ett av Fahlcrantz mer framstående tidiga verk är "Utsikt över Stockholm från Djurgården", som idag bevaras på Nationalmuseum i Stockholm. Han fick snabbt flera beställningar och målade dramatiska landskapsvyer fyllda av berg, vattenfall och skogar, gärna insvepta i en stämningsfull morgon- eller kvällsbelysning. Han tog även intryck av Elias Martins landskapsstil och blev med tiden den allra mest typiske romantikern i svenskt måleri. Samtiden uppskattade hans färgrika verk stort, men för att klara sin skrala ekonomi under de tidiga åren tvingades han undervisa andra i ritning och sälja sina egna målningar till underpris.
Ett erkänt mästerskap
Runt sekelskiftet 1800 övergick Fahlcrantz från att måla i akvarell till att arbeta i olja. Hans begåvning belönades när han blev agrée vid Konstakademien 1802 och valdes in som ledamot året därpå. År 1805 tilldelades han ett resestipendium tillsammans med Gustaf Erik Hasselgren, men istället för att resa till Italien valde han föredömligt att resa inom landet för att skildra de nordiska landskapen. Senare i livet genomförde han även studieresor till Norge 1827 och Danmark 1829. År 1815 nådde han sin akademiska höjdpunkt då han utnämndes till professor vid Konstakademien. Innan han gick ur tiden hade han blivit hedersledamot i flera utländska akademier och mottagit prestigefyllda beställningar från såväl det svenska kungahuset som den ryske tsaren Nikolaj I.