Carl Michael Bellman (1740-1795) av Lea Ahlborn - En av Sveriges nationalskalder

Carl Michael Bellman (1740-1795) av Lea Ahlborn - En av Sveriges nationalskalder
Graverad av Lea Ahlborn 1872, Tenn, 15.9g, 34mm, Hyckert I:317:5, kvalitet 1+/01

Åtsida
Bellmans högervända bild, i omskriften: "CARL MICHAEL BELLMAN." och nedanför bilden gravörens namn: "LEA AHLBORN.. Längs kanten en pärlrand.

Frånsida
Bellmans cittra, med snäckan brytande omskriften. Efter nedre kanten: "DEN 26 JULI 1872." och i omskriften: "EJ NÅGON TID HANS LYRAS TONER SÖFVER." Kring kanten en rand av inåtvända uddar.

Präglad på kungliga myntverket på uppdrag av Lea Ahlborn 1872, sannolikt i samband med att Bellmans staty då restes på Hasselbacken på Djurgården vid Stockholm. Statyens avtäckande skulle ske på Bellmansdagen den 26 juli (men uppsköts till den 16 augusti).

Carl Michael Bellman, född den 4 februari 1740 i Stockholm och avliden den 11 februari 1795 i samma stad, är en framstående svensk skald som står som en viktig gestalt i svensk litteraturhistoria. Han är mest känd för sina episka verk, Fredmans epistlar och Fredmans sånger.

Bellman betraktas som en av Sveriges nationalskalder och har fått smeknamnet "Nordens Anakreon" på grund av de bacchanaliska inslagen i hans verk. Hans poesi har haft en betydande påverkan på den senare svenska litteraturen och jämförs ibland med William Shakespeares betydelse för engelskspråkig litteratur.

Bellmans produktion är omfattande och mångsidig. Den inkluderar dikter, visor, parodier på samfund, teaterpjäser, översättningar och religiösa texter. I hans sånger möter vi en rad karaktärer, inklusive urmakaren Fredman, musikern Movitz, korpral Mollberg och den prostituerade Ulla Winblad. Han hämtade också inspiration från bibliska, grekiska, romerska och fornnordiska myter. Genom att använda kontrasterande stilar och blanda olika genrer i samma verk skapade han ofta överraskande effekter, där vad som börjar som en pastoral scen kan övergå i en fest av sprudlande liv och njutning.

Bellman använde sig ofta av melodier som var populära under sin tid och anpassade dem för att passa sina syften. Dessa melodier hämtades från olika källor som opera, operett, dansmusik och folkmusik. Ibland, som i fallet med "Träd fram du nattens gud", finns det ingen känd källmelodi. Det är svårt att avgöra om Bellman själv komponerade melodin eller om den ursprungliga melodin har fallit i glömska.