Carl von Döbeln och Johannes kyrka i Stockholm - Sällsynt
En historiskt intressant minnesmedalj i silver över Carl von Döbeln som ligger begravd på Johannes kyrkogård
Silver, 36.52g, 45mm, utgiven 1938 ingående i en serie över berömda män och deras begravningsplatser i Stockholm. Kvalitet 01, sällsynt
Åtsida
Johannes kyrka i Stockholm. Under kyrkan texten: "JOHANNES KYRKA STOCKHOLM"
Frånsida
Kartbild över Östersjön, västra Sverige, Finland och Bottenviken med svenska (och Finska) städers namn angivna. Vid den här tiden var Sverige och Finland ett rike och man talade istället om västra respektive östra rikshalvorna. I omskriften: "GEORG CARL VON DÖBELN - ÄRA SKYLDIGHET VILJA"
Georg Carl von Döbeln
En svensk officer som spelade en betydande roll i flera krig. Han tjänstgjorde i både Sverige och utlandet, bland annat i Indien och Frankrike. Döbeln är mest känd för sina insatser under finska kriget och Napoleonskrigen. Hans mod och ledarskap gjorde honom till en folkhemshjälte, särskilt efter att Johan Ludvig Runeberg skildrade honom i dikten "Döbeln vid Jutas".
Georg Carl von Döbeln föddes den 29 april 1758 på säteriet Stora Torpa i Segerstads socken, Skaraborgs län, som son till vice häradshövdingen Johan Jakob von Döbeln och Anna Maria Lindgren. Efter faderns död vid åtta års ålder skickades Döbeln till Thuns skola för att bli präst, men han drogs mer till krigstjänst. Han började som sjökadett i Karlskrona 1773 och tog officersexamen 1775. Trots familjens önskemål om juridikstudier förblev hans intresse för militäryrket starkt. Han fick tillstånd av Gustav III att bli myndig vid tjugo års ålder, vilket gav honom frihet att följa sin militära karriär.
Vid tjugo års ålder blev Döbeln sekundlöjtnant vid Sprengtportenska regementet i Stralsund. Liksom många svenska officerare sökte han vidare militär utbildning i Frankrike med ambitioner att delta i det amerikanska frihetskriget. Planerna ändrades dock, och han gick istället in i ett tyskt infanteriregemente under fransk tjänst, lett av greve Auguste de La Marck. År 1782 reste regementet till Indien, där Döbeln deltog i striderna vid Cuddalore. Han återvände till Frankrike och tjänstgjorde i La Marcks regemente fram till 1788.
När Gustav III ryska krig bröt ut 1788 återvände Döbeln till Sverige för att delta i kriget. Efter att ha väntat till april 1789 fick han tjänstgöra i Savolax brigad under överste Curt von Stedingk. Döbeln skadades allvarligt vid slaget vid Porrassalmi 1789 och genomgick en operation 1791 där han tog bort en benflisa. Han bar ett svart sidenband över såret resten av sitt liv. Döbeln utsatte sig för stora faror under striderna, blev krigsfånge men frigavs och återvände till Sverige. Han avancerade till överstelöjtnant vid Västgöta-Dals regemente och senare vid Skaraborgs regemente. År 1806 blev han överste och sekundchef vid Nylands infanteriregemente. Under ryska kriget 1808 utmärkte han sig vid slagen vid Lappo och Jutas, vilket gjorde honom odödlig genom Johan Ludvig Runebergs dikt Döbeln vid Jutas.
Efter statskuppen 1809 då Gustav IV Adolf avsattes blev Döbeln missnöjd med det nya politiska läget. När Jean Baptiste Bernadotte blev kronprins, fick Döbeln befälet över den tredje svenska fördelningen under Andra Napoleonkriget 1813. Efter att ha skickat trupper till Hamburgs försvar utan tillstånd dömdes han till döden för orderbrott. Domen omvandlades till ett års fängelse på Vaxholms fästning, där han frigavs efter halva tiden och behöll både rang och löneförmåner.