Carl XVI Gustaf (1973–) – Svenska Numismatiska Föreningen, Årsmötet 1979

Carl XVI Gustaf (1973–) – Svenska Numismatiska Föreningen, Årsmötet 1979
En vacker och detaljrik silvermedalj, graverad av den framstående myntgravören Léo Holmgren till Svenska Numismatiska Föreningens årsmöte 1979. Silver, 37,77 g, 40 mm. Randen är försedd med silver- och årtalsstämplar. Kvalitet 1+/01. 

Åtsida
Carl XVI Gustafs vänstervända profil. Längs medaljens ytterkant löper den beskrivande omskriften: "CARL • XVI • GUSTAF • SVERIGES • KONUNG • SVENSKA • NUMISMATISKA • FÖRENINGENS • HÖGE • BESKYDDARE". Till höger i fältet, i jämnhöjd med konungens nacke, återfinns gravören Léo Holmgrens karaktäristiska monogram ("LH").

Frånsida
Stockholms slotts norra fasad med den karaktäristiska Lejonbacken. Rakt under slottsbyggnaden är texten "STOCKHOLMS SLOTT" samt "ÅRSMÖTET 1979" ingraverad på två rader. I det nedre fältet inramas den nedre delen av medaljen av en vacker, blomstrande kvist. I mitten av detta blomsterarrangemang vilar Svenska Numismatiska Föreningens officiella emblem – tre öppna kronor arrangerade i en geometrisk triangelform.

Kungligt beskyddarskap och ett historiskt övergångsår
Svenska Numismatiska Föreningen (SNF) grundades 1873 och är en av Sveriges äldsta och mest anrika sammanslutningar. Ända sedan föreningens tidigaste decennier har det svenska kungahuset agerat beskyddare för dess verksamhet – en djupt rotad tradition som belyser monarkins historiska band till mynt- och medaljkonsten. När Carl XVI Gustaf tillträdde den svenska tronen 1973 övertog han detta beskyddarskap, vilket högtidlighålls och manifesteras i denna ståtliga årsmötesmedalj från slutet av decenniet.

Året för medaljens prägling, 1979, var ett händelserikt och storpolitiskt år för det svenska kungahuset, och Stockholms slott som pryder frånsidan stod i händelsernas centrum. Vid denna tidpunkt var slottet inte enbart den svenske monarkens officiella representation och arbetsplats, utan även den unga kungafamiljens permanenta privata bostad (familjen flyttade till Drottningholms slott först 1981).

Mest formativt för framtiden var dock att Sveriges riksdag under 1979 fattade det första och avgörande beslutet om att ändra successionsordningen. Beslutet innebar en övergång till full kognatisk tronföljd, vilket fastslog att det förstfödda barnet, oavsett kön, skulle ärva kronan. Denna banbrytande grundlagsändring trädde i kraft den 1 januari 1980 och gjorde i ett slag den dåvarande prinsessan Victoria till Sveriges kronprinsessa. År 1979 markerade därmed slutet på en epok av strikt manlig tronföljd och inledningen på en ny, modern era för den institution vars beskyddarskap medaljen hyllar.

Den konstnärliga utformningen bär Léo Holmgrens (1904–1989) signum. Han var under flera decennier 1900-talets kanske mest tongivande gravör och tjänstgjorde som chefsmyntgravör vid det Kungliga Myntverket fram till 1974. Trots att Holmgren formellt gått i pension vid tidpunkten för detta årsmöte, fortsatte han att utföra fristående uppdrag. Hans djupa förståelse för klassisk medaljkonst och oöverträffade känsla för detaljer framträder med all önskvärd tydlighet – inte minst i den exakta återgivningen av slottsfasadens arkitektur och det levande porträttet av den unge konungen.