Carl XVI Gustaf - Regalskeppet Kronan 1676-1980 - En historiskt intressant minnesmedalj

Carl XVI Gustaf - Regalskeppet Kronan 1676-1980
Utgiven i samband med invigningen av det nya musset i Kalmar. Silver 22.52g, 33mm, utgiven av Sporrong i en numrerad maxupplaga av 2000 exemplar, det här utbjudna med randprägling 277•2000, kvalitet 01/0

Åtsida
Konungens vänstervända bild. I omskriften: "CARL•XVI•GUSTAF•SVERIGES•KONUNG"

Frånsida
Regalskeppet Kronan som sjönk utanför Ölands södra udde 1 juni 1676. I omskriften: "•REGALSKEPPET•KRONAN•1676•1980•"

Om regalskeppet Kronan
Kronan, även känd som Stora Kronan, var ett linjeskepp i den svenska Kungliga flottan och klassificerades som ett regalskepp, vilket under stormaktstiden var benämningen för flottans största fartyg. Fartyget byggdes på Skeppsholmen i Stockholm under ledning av den engelske skeppsbyggmästaren Francis Sheldon och sjösattes den 31 juli 1668. Vid tiden för sin byggnation var Kronan ett av världens största krigsfartyg, utrustat med 105 kanoner av varierande storlek fördelade på tre batteridäck.

Efter endast några års tjänstgöring och deltagande i två sjöslag mot danska och nederländska flottor, förliste Kronan under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Olyckan inträffade när skeppet kantrade under en alltför hastig gir, vilket ledde till att krutförrådet i fören exploderade och sprängde bort stora delar av förskeppet. När Kronan sjönk förlorade över 800 personer livet, och med skeppet följde även ett stort antal kanoner, värdefull utrustning, privata tillhörigheter och stora summor pengar i form av krigskassor till havets botten.

Förlusten av Kronan var ett hårt slag för Sverige under skånska kriget. Fartyget var inte bara flottans största och tyngst beväpnade, utan även en viktig symbol för kungamakten. Vid förlisningen omkom även flottans överbefälhavare, generalamiralen Lorentz Creutz, samt flera höga officerare, inklusive flottans ledande medicinska expertis. Då både slaget vid Öland och det föregående sjötåget slutade i nederlag, tillsattes en undersökningskommission 1676–1677 för att utreda om något befäl kunde hållas ansvarigt för flottans misslyckanden. Ingen dömdes, men Creutz fick bära en stor del av skulden för katastrofen, då han saknade erfarenhet av sjökrigföring. Senare forskning har dock tonat ned ansvaret för Creutz och istället pekat på flottans dåliga organisation samt bristen på erfarna och skickliga befäl. Adliga befäl prioriterades framför icke-adliga, trots att de sistnämnda, som ofta tillhörde handelsflottan, hade större erfarenhet av sjömanskap och sjöstrid.

Kronans vrak återfanns 1980 av ett dykarlag under ledning av Anders Franzén, samma vrakforskare som på 1950-talet upptäckte Vasa. Sedan dess har årliga dykningar genomförts för att kartlägga vrakplatsen och bärga föremål. Tillsammans med Vasa är Kronan ett av Östersjöns mest uppmärksammade vrakfynd. Över 30 000 föremål har hittills bärgats och konserverats, och många av dessa föremål visas idag på Kalmar läns museum, som ansvarar för de arkeologiska utgrävningarna och Kronans permanenta utställning.