Christopher Polhem (1661-1751) - Den svenska mekanikens fader graverad av Carl Enhörning 1806 - Ett ocirkulerat toppexemplar
Christopher Polhem (1661-1751) - Den svenska mekanikens fader graverad av Carl Enhörning 1806 - Ett ocirkulerat toppexemplar
Av Carl Enhörning för Svenska akademien 1806. Brons. 33 mm. 11.30 g. Hy 1.182.6, Svensén 42. Kvalitet 01/0
På åtsidan avbildas hans högervända porträtt och på frånsidan visas en av hans mekaniska uppfinningar, en avancerad lyftmekanism, tillsammans med texten "OPERA INTER TALIA PRIMUS" (Bland sådana verk, den främste). Nederst står "INVENTIS MECHANICIS DE PATRIA OPTIME MERITUS", vilket betyder "För mekaniska uppfinningar, ytterst förtjänstfull för fosterlandet".
På frånsida ett vindspel med skruv, kugghjul och tåg lyftande ett stenblock. I omskriften: "OPERA INTER TALIA PRIMUS" och i avskärningen på tre rader: "INVENTIS MECHANICIS DE PATRIA OPTIME MERITUS" (Genom sina verk den främste bland dessa och För sina mekaniska uppfinningar har han förtjänat sitt fosterlands största erkänsla)
Christopher Polhem var en av Sveriges mest inflytelserika ingenjörer och uppfinnare. Genom sina tekniska innovationer och industriella initiativ lade han grunden för den svenska mekaniska utvecklingen. Hans arbete omfattade allt från gruvdrift och industriell produktion till vattenbyggnad och militära konstruktioner. Polhem föddes 1661 i Tingstäde på Gotland. Hans far var en tysk handelsman som etablerade sig i Visby, men dog när Christopher var sju år. Modern gifte snart om sig, men familjens ekonomi var svag, och Polhem fick tidigt börja arbeta.
Som tonåring fick han tjänst på godset Vansta i Södermanland. Där byggde han en verkstad och experimenterademed mekaniska konstruktioner. Han lärde sig latin och matematik genom att hjälpa präster i trakten att reparera kyrkklockor och urverk. Hans skicklighet blev uppmärksammad 1687 när han ensam lyckades reparera det komplexa astronomiska uret i Uppsala domkyrka. Bedriften imponerade på vetenskapsmannen Anders Spole, som såg till att Polhem fick studera vid Uppsala universitet. Karl XI fick snart upp ögonen för hans arbeteoch Polhem fick 1690 i uppdrag att förbättra gruvdriften i Falun. Hans lösning var ett vattenkraftsdrivet uppfordringsverk, som effektiviserade transporten av malm ur gruvan. För detta belönades han med statlig pension och studieresa till Europas ledande gruvindustrier i England, Holland, Frankrike och Tyskland.
Vid hemkomsten 1697 grundade han Laboratorium mechanicum i Stockholm, Sveriges första ingenjörsskola. Här utvecklade Polhem det mekaniska alfabetet – en serie modeller som illustrerade grundläggande mekaniska principer. Under denna period skapade han också flera av sina mest kända uppfinningar, inklusive Polhemslåset, en säkerhetsanordning som kom att användas i århundraden.År 1699 grundade Polhem Stjärnsunds manufakturverk i Dalarna, där han kunde förverkliga sin vision om mekaniserad industriell produktion. Här tillverkades maskiner, och verktyg med en effektivitet som tidigare varit otänkbar i Sverige. Hans innovationer inom kraftöverföring, särskilt utvecklingen av stånggången, revolutionerade svensk industridå det möjliggjorde att energi från vattenhjul kunde överföras långa sträckor till olika maskiner.
Polhem bidrog även till att modernisera järnproduktionen genom nya metoder för valsning och bearbetning av metall. Hans innovationer hjälpte svensk järnexport att bli mer konkurrens-kraftig internationellt. Karl XII insåg värdet av Polhems uppfinningar och anlitade honom för att utveckla ny militärteknik. Under Stora nordiska kriget konstruerade han en transportabel fältkvarn för armén, en mer exakt kanonriktare och en ny typ av bro för snabba truppförflyttningar.
Efter Karl XII:s död 1718 tappade Polhem sitt kungliga stöd, men han fortsatte att arbeta med tekniska projekt. Han engagerade sig i infrastrukturprojekt, däribland en föregångare till Göta kanal, men detta projekt avstannade på grund av bristande finansiering.Under sina senare år ägnade han sig åt vattenbyggnad. Han ledde bygget av en ny sluss i Stockholm, en föregångare till dagens slussystem, och utvecklade planer för Trollhätte kanal. Hans slussprojekt i Göta älv blev dock aldrig färdigställt.
Vid 87 års ålder, under invigningen av sin sluss i Stockholm, bars han ner i den torrlagda slussen där han dekorerades med Nordstjärneorden – ett erkännande av hans livsverk.
Hans innovationer bidrog till att modernisera landets industri och infrastruktur, och hans inflytande sträcker sig långt bortom hans egen tid.Christopher Polhem adlades 1716 och blev kommerseråd, men förblev alltid en praktisk ingenjör snarare än en hovman. Han anlitades av europeiska furstehus och hans innovationer spreds långt utanför Sveriges gränser.Vid sin död 1751 var han erkänd som en av Sveriges största tekniska genier. Hans mekaniska alfabet och industriella innovationer lade grunden för den svenska industrialiseringen på 1800-talet.
En sida ur Emanuel Swedenborgs vetenskapliga tidskrift Daedalus Hyperboreus (1716–1717), där delar av Christopher Polhems vetenskapliga arbete presenteras. Illustrationen visar en avancerad mekanisk gruvmaskin som utvecklats för att effektivisera malmtransporter och vattenhantering inom gruvdrift.