Christopher Polhem (1661-1751) - Den svenska mekanikens fader graverad av Carl Enhörning 1806

Christopher Polhem (1661-1751) - Uppfinnare
 Av Carl Enhörning för Svenska akademien 1806. Silver. 33 mm. 11.46 g. Hy 1.182.1, Svensén 42. Kvalitet 1+/01

Christopher Polhem, en framstående svensk uppfinnare och industriell pionjär, föddes den 18 december 1661 i Tingstäde socken på Gotland och avled den 30 augusti 1751 i Stockholm. Han är ofta kallad "den svenska mekanikens fader."

Polhems bakgrund var ovanlig. Hans far, Wulf Christopher Polhammar, var en tysk köpman som flydde till svenska Pommern på grund av religiös förföljelse av de katolska österrikarna gentemot de ungerska protestanterna. Under en sjöresa från Pommern till Gotland led hans far skeppsbrott och bestämde sig för att stanna där. Polhem förlorade sin far vid sju års ålder och hans mor gifte om sig med Jöran Silcker. Denna svåra ekonomiska situation tvingade Polhem att gå i Visby skola eftersom privatundervisning var ekonomiskt omöjlig. Tyvärr tvingades han avbryta sina studier redan 1671.

Därefter flyttade Polhem till sin farbror Hans Adam Polhammar i Stockholm. När även hans farbror avled 1673 hamnade han i vård av Margareta Wallenstedt, änka efter Mattias Biörenklou. Han arbetade som skrivare och fogde på hennes egendomar Vansta säteri i Ösmo och Kungshamn gård.

Som sextonåring etablerade Polhem sin egen verkstad på Vansta och började utföra olika mekaniska arbeten. Präster i trakten hjälpte honom med latinundervisning i utbyte mot hans hjälp med reparationer och konstruktioner av urverk. År 1685 slutade han arbeta för Margareta Wallenstedt och började istället arbeta på Fållnäs i Sorunda socken.

Genom kyrkoherden i Sorunda, Erland Dryselius, fick Polhem möjlighet att komma till Uppsala 1687 för att hjälpa till med reparationer av domkyrkans medeltida konstur. Han visade sina färdigheter för Anders Spole, vilket ledde till hans inskrivning vid universitetet. Han studerade fysik, matematik och mekanik, och möjligen även humaniora. Trots detta ägnade han huvudsakligen 1691 åt praktiska mekaniska arbeten.

Polhem fick kontakt med Bergskollegium genom sitt arbete med domkyrkans konstur. Han inte bara reparerade konsturet utan förbättrade det betydligt. År 1690 introducerades han vid Bergskollegium och inspirerades att skapa en ny gruvmaskin som använde vattenkraft för att förflytta malm från gruvgångar till ytan. Hans uppfinning imponerade på Karl XI, som 1691 beslutade att tilldela honom en livstidspension på 500 daler i silvermynt. Under samma år genomförde Polhem, med statens stöd, en studieresa till Bergslagens gruvor och konstruerade en hästdriven pumpmaskin för Hällestads gruva, även om detta projekt inte blev framgångsrikt.

Mellan 1692 och 1694 genomförde Polhem ett uppfordringsverk i Stora Stöten vid Falu koppargruva baserat på sin plan från 1690. Han fick statsstöd för att resa till England, Holland, Frankrike och Tyskland för att studera teknik mellan 1694 och 1696.

Efter att ha återvänt hem 1697 etablerade Polhem Sveriges första ingenjörsskola, Laboratorium mechanicum, i Stockholm. Han skapade en modellsamling för rörelsemekanismer, känt som Polhems mekaniska alfabet, för att använda i undervisningen. Denna skola utvecklades senare till en ingenjörsskola och sedan till Kungl. Tekniska Högskolan.

År 1699 grundade han Stjärnsunds manufakturverk i Dalarna, där man tillverkade en mängd olika maskiner och pendelur.

Polhem är även känd för att ha utvecklat Polhemsknuten, en typ av kardanknut som överför rörelse mellan två axlar som bildar en viss vinkel mot varandra. Han konstruerade även Polhemslåset, en typ av hänglås som var i bruk ända fram till 1950-talet.

För sina insatser invaldes Christopher Polhem tidigt som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.