Drottning Kristinas minnesvård i Peterskyrkan 1702 av Giuseppe Ortolani

7 950 kr

Drottning Kristinas minnesvård i Peterskyrkan 1702
Den 19 april, på förmiddagen1689 avlider Kristina omgiven av sin läkare, några nunnor och en präst samt sin ständige och intima vän Azzolino, som också han var sjuk. På morgonen obducerades hon, därefter gjordes hon i ordning för begravningen. Hon kläddes i en sidenvit klänning, vita handskar och en spira lades i hennes ena hand. På huvudet sattes en krona och för ansiktet fästes en naturtrogen silvermask. Hennes begravning blev en av de ståtligaste Rom hade upplevt och säkert den mest påkostade någonsin en kvinna fått uppleva. I sitt testamente där hon gav allt hon ägde till sin käre Azzolino, var hennes sista önskan att få en enkel begravning "utan varje begravsningsståt och dylig fåfänglighet". Men Azzolino brydde sig inte om hennes sista vilja, han mobiliserade istället alla mäktiga krafter i Rom för denna ståtliga begravning. En enorm procession tågade mot Peterskyrkan, med mer än 800 munkar från Roms alla kloster med kors i händerna, därefter kom präster och Kristinas förgyllda bår där Kristina låg synlig iförd krona och spira samt vasaättens vapen. Därefter följde hertigar och grevar, påvens Schweizergarde, påvliga härolder, biskopar och påvens hovfolk och sist rullade tio av drottningens vagnar upplysta med vaxljus. Kristina blev den första kvinna som begravdes i koret under Peterskyrkan i den så kallade "grotte vecchie". En månad senare avled även Azzolino.


1702 lät påven Clemens XI sätta upp en minnesvård på en verklig hedersplats, alldeles till höger vid stora ingången i Peterskyrkan. Även här var Kristina först, ingen annan kvinna hade visats en sådan ära. På minnesvården står det översatt: 


"Clemens XI fullbordade 1702 detta monument över Kristina, Svearnas drottning, som avsade sig riket och avsvor sig kätteriet, samt med fromhet antog den ortodoxa religionen som hon i Rom, sin utvalda boning värdigt utövade".


Om medaljen och dess sällsynthet - Ex Crona 1937:277
Ett ocirkulerat praktexemplar med fullt bevarad präglingsglans och endast lätt kabinettsslitage på de högsta punkterna och helt obetydliga kontaktmärken. Detta exemplar ingick i den Sune Eberhard Cronas omfattande medaljsamling som såldes av Felix Schlessinger i Amsterdam 1937 med objektsnummer 277. En historiskt mycket intressant medalj med fin proveniens. Kvalitet 01/0. Brons, 23.83g, 35mm. Hildebrand 125, R


Åtsida
Påven Clemens XI:s högervända bröstbild iklädd slät mössa och prydlig kåpa. I omskriften: CLEMENS. XI. PONT. MAX".  - Nedanför: I. HORT.


Frånsida
En kvinna (religionen) i antik drägt, stående bredvid ett altare, omfattar med armen ett brinnande ljus och håller i vänstra handen ett radband. I den högra handen håller hon en brinnande lampa över drottning Kristinas medaljong, som är omsluten av en cypresskrans och palmqvistar. Allt stående ovanpå drottningens sarkofag. På en kudde liggandes på marken framför kvinnans fötter ligga den kungliga kronan och spiran. På altaret står en brinnande lampa; på dess framsida Kristi monogram och på dess fot: 1705. I omskriften: "MEMORIAE CHRISTINAE AVGVSTAE" - till Kristinas minne och  avskärningen: "PIET. PONT. M". (Pietas Pontificis Maximi). Under sarkofagen: Jo.



xx