Assignation på 20 riksdaler banco – oanvänd blankett, Lindesberg 1840-tal

Assignation på 20 riksdaler banco – oanvänd blankett, Lindesberg 1840-tal

Oifylld sedelblankett (assignation) på 20 riksdaler banco, förtryckt för användning i Lindesberg. Papperet är en restupplaga och har aldrig varit i cirkulation: löpnummer, datum och underskrifter saknas. Blanketten är tryckt mot Rikets Ständers Bank och bär den för typen karakteristiska dubbelvalören 20 riksdaler banco / 30 riksdaler riksgälds. Katalogen för brukssedlar förtecknar motsvarande typ som PL 49: Blankett till assignation från Lindesberg Berglund (vm) på 20 rd banco 184_. En välbevarad, oanvänd blankett. Inga ifyllda fält. Normala åldersspår i papperet, men utan cirkulationsslitage. Kvalitet 1+/01.

Historisk kontext

Detta är inte en officiell riksbankssedel, utan en privat betalningsanvisning – en assignation – dragen på ett konto i Rikets Ständers Bank i Stockholm. Texten är medvetet formulerad som om banken själv skulle utbetala beloppet. I praktiken var det den lokale utställaren som garanterade inlösen. 

Efter att de lokala diskonterna fallit 1817 började bruk, handelshus och större näringsidkare på bruksorterna trycka egna anvisningar på just detta sätt. Beloppet 20 riksdaler banco var ofta det lägsta som användes. Eftersom det var opraktiskt att resa till Stockholm och lösa in papperet cirkulerade det lokalt som pengar, särskilt när statliga sedlar och skiljemynt saknades i landsorten. Sådana anvisningar kallas därför ofta brukssedlar.

Att blanketten är förtryckt med Lindesberg och årtalet 184_ visar att den togs fram för den lokala handeln i Bergslagen. Typen knyts i litteraturen till Berglund. Christian (Kristian) Berglund (1789–1853) var stadens ledande handlare, rådman och senare brukspatron; under 1840-talet dominerade familjen näringslivet i Lindesberg och han köpte bland annat Ramshytte bruk 1843. Det är därför rimligt att blanketten hör till hans handelshus eller en närstående rörelse.

Den dubbla valörmarkeringen speglar myntväsendet efter 1803 års realisation. En riksdaler banco motsvarade fast 1½ riksdaler riksgälds. Genom att trycka båda beloppen – 20 banco och 30 riksgälds – slapp köpare och säljare räkna om värdet i den dagliga handeln, där många fortfarande tänkte i riksgälds även efter att riksgäldssedlarna i huvudsak dragits in.

Den här typen av privata assignationer förlorade sin funktion under 1850-talet, när riksdaler riksmynt infördes och de enskilda bankernas sedelutgivning tog över.