Edvard Bäckström (1841-1886) - Skald - Av Erik Lindberg 1954

Edvard Bäckström (1841-1886)
Född 27 oktober 1841 i Stockholm, död 12 februari 1886 i Stockholm, svensk författare, tidningsman, sångtextförfattare och översättare, son till den historiske författaren Per Olof Bäckström. Slagen för Svenska akademien 1954. Av Erik Lindberg. Silver. 45 mm. 45,21 g. Svensén 338. Ehrensvärd 466. Vackert tonad. Kvalitet god 01. Präglad i en upplaga om endast 127 exemplar samt ett extra arkivexemplar till Kungliga myntkabinettets samling. Randprägling: "MJV SILVER 1954".

Åtsida
Bäckströms vänstervända bröstbild. Under bilden gravörens monogram och årtal 1954. I omskriften: "EDVARD BACKSTRÖM N MDCCCXLI OB MDCCCLXXXVI"

Frånsida
En av syrener omgiven lyra. I omskriften: "ELEGORUM MUSA MEMORIAM FOVEBIT", som kan översättas till: "Elegiernas musa kommer att vårda minnet"

Inskriften på frånsidan anspelar främst på diktsviten Elegier (1877), som anses vara ett typiskt uttryck för Bäckströms stilistiska mästerskap och vemodsfulla livsinställning. Syrenerna, som omger lyran i sinnebilden, intog en särskild plats i skaldens liv. C. D. af Wirsén skriver i inledningen till utgåvan av Bäckströms samlade skrifter (I, s. XVI): "en varsel om själaringning ljuder andelikt i några af hans sånger såsom, för att nämna ett exempel, i det poem 'Syrener', hvari han firade sina älsklingsblommor och deras, lika- som hans eget, korta, flyktiga blomsterlif". När den 81-årige Erik Lindberg fick Anders Österlings beställning på denna minnespenning, skrev han i sin dagbok: "Skall jag åtaga mig?" Det gjorde han, men detta blev hans sista medalj för Svenska Akademien.

Mer om Bäckström
Bäckström studerade i Uppsala mellan 1860 och 1863. År 1863 blev han extra ordinarie amanuens vid Riksarkivet och Kungliga biblioteket, men ägnade sig snart helt åt litterär verksamhet. Han var medarbetare i Ny illustrerad tidning från 1863 till 1873 och musikkritiker i Aftonbladet från 1863 till 1874. Han var även redaktör för Teater och musik år 1876, för Nu år 1877 och för Post- och inrikes tidningar från 1878. Redan under sin skoltid började Bäckström skriva dikter, och 1860 publicerade han diktsamlingen Skaldeförsök. Under sin studietid i Uppsala var han medlem i Namnlösa sällskapet och bidrog till deras kalendrar under signaturen Edvard. Senare publicerade han diktsamlingarna Lyriska dikter (1870) och Sånger och berättelser (1876). Han försökte även skriva dramatik, men utan samma framgång. Bland hans pjäser märks Evas systrar (1869), Första maj (1870), Fången på Kallö (1870) samt Dagvard Frey, sorgespel i fem akter (1876, uppfört på Kungliga Dramatiska Teatern 1877). Hans Samlade skrifter utgavs mellan 1889 och 1890 med en biografi av akademisekreteraren Carl David af Wirsén. Edvard Bäckström är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.