Edvard Phragmén (1863-1937 av Léo Holmgren för Kungliga Vetenskapsakademiens minnesmedalj 1958 - Matematikern och försäkringsinspektören
Edvard Phragmén (1863-1937 av Léo Holmgren för Kungliga Vetenskapsakademiens minnesmedalj 1958
Silver, 48.27g, 45mm, randprägling: "MJV SILVER 1958". Kvalitet 01. Referens: KVA 219 (För efterkommande, Kungliga vetenskapsakademiens medaljer 1749-2007). Graverad av Léo Holmgren för KVA 1958.
Åtsida
Edvard Phragméns vänstervända bröstbild, stilfullt klädd i kavaj och fluga. Under bröstbildens avskärning återfinns gravörens namn: "LEO HOLMGREN". I omskriften löper texten: "EDVARD PHRAGMÉN • NAT • MDCCCLXIII • OB • MCMXXXVII • SOCIO • MERITISS • R • AC • SCIENT • SUEC • MCMLVIII •". (Översättning: Edvard Phragmén, född 1863, död 1937. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1958).
Frånsida
Motivet domineras av en vacker kvist av lager som sträcker sig snett över fältet underifrån vänster upp mot höger. Kring och över lagern står den latinska inskriften på åtta rader: "MULTIPLICEM / RERUM VARIETATEM / NUMERI / RATIONIBUS / AC LEGIBUS / REGI / ACERRIMO / INGENIO / DIVINAVIT". (Översättning: Med sitt skarpa intellekt anade han att tingens komplicerade mångfald styrs av matematikens principer och lagar).
Matematikern och försäkringsinspektören Edvard Phragmén
Edvard Phragmén föddes 1863 och var en man av exceptionell matematisk begåvning. Han inledde sina studier vid Uppsala universitet 1882 men fortsatte året därpå vid Stockholms högskola, där han snabbt blev betraktad som den presumptive efterträdaren till sin berömde läromästare, professor Gösta Mittag-Leffler. Redan under sin första termin fick han uppsatser publicerade och blev senare medredaktör för tidskriften Acta Mathematica.
Phragméns analytiska skärpa gjorde honom internationellt uppmärksammad i ett tidigt skede av hans karriär. Inför kung Oscar II:s 60-årsdag 1889 hade en pristävling om bästa matematiska avhandling utlysts. Segraren blev den berömde franske matematikern Henri Poincaré. När Poincarés bidrag trycktes i Acta Mathematica upptäckte dock Phragmén fundamentala felaktigheter i texten, vilket ledde till den dramatiska åtgärden att hela upplagan fick återkallas. När den omarbetade avhandlingen utkom ett år senare, var den försedd med författarens uttryckliga tack till den uppmärksamme svensken.
År 1891, efter Sonja Kovalevskys död, efterträdde han henne på professuren i högre matematisk analys vid Stockholms högskola. Hans vetenskapliga produktion var betydande. Ett av hans främsta arbeten var "Sur une extension d'un théorème classique de la théorie des fonctions", publicerad 1904. Denna skrift gav upphov till ett fruktbart samarbete med den finländske matematikern Ernst Lindelöf och resulterade i de så kallade "Phragmén-Lindelöfska satserna", vilka fick stor betydelse för funktionsteorins vidare utveckling.
Phragmén nöjde sig dock inte med den rena akademiska världen utan var i högsta grad en praktisk samhällsbyggare. Parallellt med sin professur tillträdde han 1897 en befattning som aktuarie i Allmänna Lifförsäkringsbolaget. När den nya myndigheten Försäkringsinspektionen inrättades 1903 blev han dess allra första chef – ett uppdrag som var så tidskrävande att han valde att avsäga sig sin professur. Han drev med kraft igenom försäkringstekniska nyheter, såsom den mer robusta bruttometoden för beräkning av premiereserv. Detta mötte inledningsvis starkt motstånd från branschen (vilket kulminerade i "Odenstriden" 1906), men metoden genomdrevs slutligen av Phragméns efterträdare.
Ett annat av hans mest kända och bestående politiska bidrag är att han var med och utarbetade den så kallade uddatalsmetoden (jämkade uddatalsmetoden) vid riksdagsvalen, ett proportionellt valsystem som började tillämpas i Sverige 1914. Trött på de ständiga striderna lämnade han Försäkringsinspektionen 1908 och återvände till näringslivet som chef för Allmänna Lifförsäkringsbolaget. Edvard Phragmén avled 1937, men hans banbrytande intellekt och livsgärning lever kvar – en insats som KVA:s vackra medalj fångar med orden om att han insåg hur tingens komplicerade mångfald i grunden styrs av matematikens principer.
Silver, 48.27g, 45mm, randprägling: "MJV SILVER 1958". Kvalitet 01. Referens: KVA 219 (För efterkommande, Kungliga vetenskapsakademiens medaljer 1749-2007). Graverad av Léo Holmgren för KVA 1958.
Åtsida
Edvard Phragméns vänstervända bröstbild, stilfullt klädd i kavaj och fluga. Under bröstbildens avskärning återfinns gravörens namn: "LEO HOLMGREN". I omskriften löper texten: "EDVARD PHRAGMÉN • NAT • MDCCCLXIII • OB • MCMXXXVII • SOCIO • MERITISS • R • AC • SCIENT • SUEC • MCMLVIII •". (Översättning: Edvard Phragmén, född 1863, död 1937. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1958).
Frånsida
Motivet domineras av en vacker kvist av lager som sträcker sig snett över fältet underifrån vänster upp mot höger. Kring och över lagern står den latinska inskriften på åtta rader: "MULTIPLICEM / RERUM VARIETATEM / NUMERI / RATIONIBUS / AC LEGIBUS / REGI / ACERRIMO / INGENIO / DIVINAVIT". (Översättning: Med sitt skarpa intellekt anade han att tingens komplicerade mångfald styrs av matematikens principer och lagar).
Matematikern och försäkringsinspektören Edvard Phragmén
Edvard Phragmén föddes 1863 och var en man av exceptionell matematisk begåvning. Han inledde sina studier vid Uppsala universitet 1882 men fortsatte året därpå vid Stockholms högskola, där han snabbt blev betraktad som den presumptive efterträdaren till sin berömde läromästare, professor Gösta Mittag-Leffler. Redan under sin första termin fick han uppsatser publicerade och blev senare medredaktör för tidskriften Acta Mathematica.
Phragméns analytiska skärpa gjorde honom internationellt uppmärksammad i ett tidigt skede av hans karriär. Inför kung Oscar II:s 60-årsdag 1889 hade en pristävling om bästa matematiska avhandling utlysts. Segraren blev den berömde franske matematikern Henri Poincaré. När Poincarés bidrag trycktes i Acta Mathematica upptäckte dock Phragmén fundamentala felaktigheter i texten, vilket ledde till den dramatiska åtgärden att hela upplagan fick återkallas. När den omarbetade avhandlingen utkom ett år senare, var den försedd med författarens uttryckliga tack till den uppmärksamme svensken.
År 1891, efter Sonja Kovalevskys död, efterträdde han henne på professuren i högre matematisk analys vid Stockholms högskola. Hans vetenskapliga produktion var betydande. Ett av hans främsta arbeten var "Sur une extension d'un théorème classique de la théorie des fonctions", publicerad 1904. Denna skrift gav upphov till ett fruktbart samarbete med den finländske matematikern Ernst Lindelöf och resulterade i de så kallade "Phragmén-Lindelöfska satserna", vilka fick stor betydelse för funktionsteorins vidare utveckling.
Phragmén nöjde sig dock inte med den rena akademiska världen utan var i högsta grad en praktisk samhällsbyggare. Parallellt med sin professur tillträdde han 1897 en befattning som aktuarie i Allmänna Lifförsäkringsbolaget. När den nya myndigheten Försäkringsinspektionen inrättades 1903 blev han dess allra första chef – ett uppdrag som var så tidskrävande att han valde att avsäga sig sin professur. Han drev med kraft igenom försäkringstekniska nyheter, såsom den mer robusta bruttometoden för beräkning av premiereserv. Detta mötte inledningsvis starkt motstånd från branschen (vilket kulminerade i "Odenstriden" 1906), men metoden genomdrevs slutligen av Phragméns efterträdare.
Ett annat av hans mest kända och bestående politiska bidrag är att han var med och utarbetade den så kallade uddatalsmetoden (jämkade uddatalsmetoden) vid riksdagsvalen, ett proportionellt valsystem som började tillämpas i Sverige 1914. Trött på de ständiga striderna lämnade han Försäkringsinspektionen 1908 och återvände till näringslivet som chef för Allmänna Lifförsäkringsbolaget. Edvard Phragmén avled 1937, men hans banbrytande intellekt och livsgärning lever kvar – en insats som KVA:s vackra medalj fångar med orden om att han insåg hur tingens komplicerade mångfald i grunden styrs av matematikens principer.