En historisk mycket intressant minnesmedalj över Andrées polarexpedition 1897 graverad av Högel

En historisk mycket intressant minnesmedalj över Andrées polarexpedition 1897 graverad av Högel
Åtsidan visar nordkalotten, samt vätgasballongen Örnen och Andrées bild fältet samt omskriften: ANDREES POLAREXPEDITION FRÅN GÖTEBORG DEN 7 JUNI 1896. Frånsidan visar en bild av Fritjof Nansen med båt i bakgrunden samt omskriften: FRITJOF NANSEN FRÅN KRISTIANIA DEN 24 JUNI 1893. Vitmetall, kvalitet 01, 49.19g, 50.02mm

Källa Wikipedia:
Andrées polarexpedition var ett försök lett av ingenjören Salomon August Andrée att 1897 resa över Arktis med vätgasballongen Örnen. Andrée och de övriga deltagarna, Knut Frænkel och Nils Strindberg, omkom under expeditionen och deras kvarlevor hittades först år 1930 på Vitön av en norsk expedition.

Sveriges första luftballongfarare S.A. Andrée lade fram planerna på en resa med vätgasballong från Spetsbergen till antingen Ryssland, Alaska eller Kanada. Med lite tur skulle färden gå direkt över Nordpolen. Planerna mottogs med patriotisk entusiasm i Sverige. En nödvändighet för att resan skulle lyckas var möjligheten att styra ballongen. Andrée hade själv utvecklat en metod med släplinor för att styra ballongen, och han beslöt att expeditionens ballong skulle styras med sådana trots att tekniken inte varit effektiv vid prov. Ballongen Örnen, som skulle ta expeditionen över polartrakterna, levererades till Svalbard direkt från tillverkaren i Paris utan att ha testats tillräckligt. Mätningar vid monteringen visade att den läckte mer gas än förväntat, vilket dock inte hejdade Andrée att ändå starta.

Sedan Andrée, Strindberg och Frænkel lyft med sin ballong från Svalbard i juli 1897, förlorade ballongen snabbt alltför mycket vätgas och man tvingades att landa på packisen efter bara två dagar. Resenärerna skadades inte vid landningen, men hade framför sig en svår färd tillbaka till fots över isen. Deras utrustning och klädsel var otillräcklig och inte alls lämpad för en sådan färd. De nådde aldrig fram till bebodda trakter. När den arktiska vintern kom i oktober slog gruppen läger på Vitön på Svalbard där de dog.

I 33 år var expeditionens öde en av Arktis olösta gåtor, tills lägret upptäcktes av en slump år 1930. Upptäckten skapade stor sensation i Sverige, där de döda männen hade betraktats som försvunna hjältar. Eftervärlden har omvärderat Andrées insats. Ett tidigt exempel på detta är Ingenjör Andrées luftfärd, Per Olof Sundmans roman om expeditionen från 1967, som porträtterar Andrée som en svag och cynisk man i händerna på sina sponsorer och på media. En liknande bild av Andrée framgår redan av Frans G. Bengtssons essä om denna expedition. Moderna skribenters bedömning av hur Andrée offrade inte bara sitt eget utan också sina två unga medresenärers liv varierar i hårdhet, beroende på om skribenten ser honom som medskyldig till tidens nationalistiska yra eller som ett offer för den.

Scandinavian Polar Expeditions, white metal medal, 1893-97, by A. Högel, portrait of Fridtjof Nansen, his ship the Fram sailing left behind, rev. Salomon Andrée gazing at his balloon Oernen (Eagle") above a view of the North Pole, This medal depicts two ultimately unsuccessful attempts to reach the North Pole by Norwegian Fridtjof Nansen and Swede S. A. Andrée. The story of the latter however is more remarkable in that Andrée resolved to use a hydrogen balloon to fly from Svalbard, Norway to either Canada or Russia, and thereby in the process pass directly over the North Pole. As his nation had seemingly fallen behind its rivals in the race to achieve the feat, patriotic fervour gripped the country on news of his plans, garnering him funding from the likes of King Oscar II, Alfred Nobel and the Royal Swedish Academy of Sciences. His first attempt to launch in the summer of 1896 was hampered by strong winds. When tried again the following season the balloon successfully recorded 65 hours and 295 miles of undirected flight, however in the process had lost 2 of its three tethering ropes that aided steering. Undeterred the crew set off for Svalbard arriving in nearby Kvitøya in early October 1897. Sadly the expedition would go no further, as all would subsequently succumb in the hostile environment likely hastened by the physical exhaustion and dehydration onset from the stomach bugs they had acquired during their previous voyages. When the bodies were eventually recovered in the 1930, they received a state funeral, before their ashes were interred in Stockholm, Sweden

Zinnmedaille 1896 (A. Högel) Die geplante Nordpol-Expedition des schwedischen Polarforschers Salomon Andrée mit einem Heißluftballon und auf die vorausgegangene Driftfahrt des norwegischen Polarforschers Fridtjof Nansen ins Nordpolarmeer 1893. Medaillon mit dem Brustbild Andrées' neben Heißluftballon, darunter Ansicht des Nordpols / Medaillon mit dem Brustbild Nansens', dahinter Segelschiff auf hoher See