Erik XIV- Gråmunkeholmens myntverk – 16 öre klipping 1563 – Stort rombiskt myntämne med underbar lyster – Toppexemplar
Erik XIV- Gråmunkeholmens myntverk – 16 öre klipping 1563 – Stort rombiskt myntämne med underbar lyster – Toppexemplar
En praktfull silverklipping från Erik XIV regering, välpräglad på ett ovanligt stort, rombiskt myntämne med underbar bottenlyster. Det generösa ämnet ger gott utrymme åt de krönta sköldarna och deras dekorativa inramning. Kungakronorna, bokstäverna, riksvapnet och årtalet framträder i tydlig relief. Ett toppexemplar för typen, där den särpräglade formen förenas med välbevarade detaljer och ett mycket tilltalande helhetsintryck. Ett tillfälle för samlaren som söker en representativ klipping från den tidiga vasatidens myntning. Silver. Vikt 23,53 g. Mått 32,5 × 38,5 mm. Kvalitet 01. Välpräglad på ovanligt stort rombiskt ämne med underbar bottenlyster. Myntort: Stockholm.
Referens:
SMB 65 – Sveriges myntbok av Roberto Delzanno.
Åtsida
En stor kunglig krona över en ornamenterad sköld med bokstäverna E·R (Ericus Rex – Erik, konung). Mellan bokstäverna står två punkter över varandra; ytterligare en punkt finns nedanför dem. Kronan har välvda byglar och kröns av ett kors. Kronringen och dess uppstående ornament är tydligt modellerade. Skölden har insvängda sidor, utskjutande övre hörn och en spetsig nederdel, med bladliknande ornament längs kanterna. På vardera sidan om skölden står ett kors. Därunder anges valören, fördelad över fältet: 16 – ÖR (16 öre), med punkter utanför valörangivelsen. Motivet omsluts av en rombisk ram, vars yttre del har en rep- eller snoddliknande dekor. Inramningen följer myntämnets diagonala orientering och gör formen till en integrerad del av kompositionen.
Frånsida
En motsvarande krönt och ornamenterad sköld med Sveriges tre kronor, ordnade två över en. Kronorna har tydliga kronringar och dekorativa spetsar. Den stora kronan ovanför skölden upptar myntets övre del och kröns även här av ett kors. Årtalet är delat på vardera sidan om skölden: 15 – 63, med en punkt före och efter årtalsgruppen. En rombisk ram följer ytterkanten och sammanbinder hela framställningen. Det stora myntämnet gör att såväl årtalet som skölden och dess krönande krona får en ovanligt rymlig presentation. De båda sidornas närbesläktade uppbyggnad skapar ett tydligt samband mellan kungens namn och rikets vapen.
Myntets bildspråk är heraldiskt och kungligt. På åtsidan identifierar E·R myntherren, medan frånsidans Tre Kronor representerar Sverige. De stora kronorna över sköldarna förenar kungens person och riket under samma symbol för suveränitet. De slutna kronornas byglar och kors anknyter till den europeiska renässansmonarkins representationsspråk. Korset förenar här kunglig värdighet med en kristen symbolvärld. Någon särskild mytologisk scen återges inte; budskapet uttrycks genom namn, kronor, sköldar och valör. Tre Kronor hade samtidigt en politiskt laddad betydelse under Erik XIV. Det svenska riksvapnets förekomst i den danske kungens vapen var en av de symbolfrågor som ingick i motsättningarna mellan rikena. Motivet måste därför förstås både som en etablerad svensk rikssymbol och som en del av tidens kamp om kunglig prestige.
Klippingens form och tillverkning
Klippingar framställdes på fyrkantiga eller andra kantiga myntämnen, klippta ur metall. Formen gjorde att man kunde förenkla beredningen av ämnen jämfört med tillverkningen av runda mynt. Den innebar däremot inte att graveringen behövde vara enkel: detta exemplar visar ett omsorgsfullt komponerat motiv med kraftiga kronor och dekorativa sköldar. Erik XIV 16-öresklippingar började präglas 1562, alltså före nordiska sjuårskrigets utbrott. Typen kom därefter att höra till den omfattande klippingmyntningen under hans regering. Det är därför alltför snävt att beskriva varje sådan klipping som en improviserad utgåva tillkommen först genom kriget.
1563 – krig och konflikt inom Vasahuset
Erik XIV hade blivit kung vid Gustav Vasas död 1560 och kröntes i Uppsala 1561. År 1563 ställdes hans regering inför både en allvarlig konflikt inom kungafamiljen och ett omfattande utrikespolitiskt krig. Brodern Johan, hertig av Finland, hade genom sitt äktenskap med Katarina Jagellonica och sina förbindelser med Polen kommit i motsättning till Erik. Konflikten ledde till att Johan dömdes av riksdagen och efter belägringen av Åbo slott kapitulerade i augusti 1563. Han fördes därefter till fångenskap på Gripsholm. Samma år bröt nordiska sjuårskriget ut. Sverige stod mot Danmark och Lübeck, och kriget kom att ställa stora krav på försörjning, truppbetalningar och statens finanser. Erik ägnade betydande kraft åt att säkra handelsförbindelser och bryta den fientliga blockaden.
Klippingen bär årtalet för detta dramatiska skede. Kungens namn och rikets kronor uttrycker den fasta auktoritet som myntningen skulle förmedla, samtidigt som verkligheten präglades av dynastiska motsättningar och krig.
Detta välbevarade exemplar ger därför mer än en vacker bild av renässansens svenska myntkonst. Det bevarar ett konkret betalningsmedel från ett avgörande år i Erik XIV regering – med kungamaktens symboler tydligt framträdande på ett ovanligt stort och uttrycksfullt silverämne.
En praktfull silverklipping från Erik XIV regering, välpräglad på ett ovanligt stort, rombiskt myntämne med underbar bottenlyster. Det generösa ämnet ger gott utrymme åt de krönta sköldarna och deras dekorativa inramning. Kungakronorna, bokstäverna, riksvapnet och årtalet framträder i tydlig relief. Ett toppexemplar för typen, där den särpräglade formen förenas med välbevarade detaljer och ett mycket tilltalande helhetsintryck. Ett tillfälle för samlaren som söker en representativ klipping från den tidiga vasatidens myntning. Silver. Vikt 23,53 g. Mått 32,5 × 38,5 mm. Kvalitet 01. Välpräglad på ovanligt stort rombiskt ämne med underbar bottenlyster. Myntort: Stockholm.
Referens:
SMB 65 – Sveriges myntbok av Roberto Delzanno.
Åtsida
En stor kunglig krona över en ornamenterad sköld med bokstäverna E·R (Ericus Rex – Erik, konung). Mellan bokstäverna står två punkter över varandra; ytterligare en punkt finns nedanför dem. Kronan har välvda byglar och kröns av ett kors. Kronringen och dess uppstående ornament är tydligt modellerade. Skölden har insvängda sidor, utskjutande övre hörn och en spetsig nederdel, med bladliknande ornament längs kanterna. På vardera sidan om skölden står ett kors. Därunder anges valören, fördelad över fältet: 16 – ÖR (16 öre), med punkter utanför valörangivelsen. Motivet omsluts av en rombisk ram, vars yttre del har en rep- eller snoddliknande dekor. Inramningen följer myntämnets diagonala orientering och gör formen till en integrerad del av kompositionen.
Frånsida
En motsvarande krönt och ornamenterad sköld med Sveriges tre kronor, ordnade två över en. Kronorna har tydliga kronringar och dekorativa spetsar. Den stora kronan ovanför skölden upptar myntets övre del och kröns även här av ett kors. Årtalet är delat på vardera sidan om skölden: 15 – 63, med en punkt före och efter årtalsgruppen. En rombisk ram följer ytterkanten och sammanbinder hela framställningen. Det stora myntämnet gör att såväl årtalet som skölden och dess krönande krona får en ovanligt rymlig presentation. De båda sidornas närbesläktade uppbyggnad skapar ett tydligt samband mellan kungens namn och rikets vapen.
Myntets bildspråk är heraldiskt och kungligt. På åtsidan identifierar E·R myntherren, medan frånsidans Tre Kronor representerar Sverige. De stora kronorna över sköldarna förenar kungens person och riket under samma symbol för suveränitet. De slutna kronornas byglar och kors anknyter till den europeiska renässansmonarkins representationsspråk. Korset förenar här kunglig värdighet med en kristen symbolvärld. Någon särskild mytologisk scen återges inte; budskapet uttrycks genom namn, kronor, sköldar och valör. Tre Kronor hade samtidigt en politiskt laddad betydelse under Erik XIV. Det svenska riksvapnets förekomst i den danske kungens vapen var en av de symbolfrågor som ingick i motsättningarna mellan rikena. Motivet måste därför förstås både som en etablerad svensk rikssymbol och som en del av tidens kamp om kunglig prestige.
Klippingens form och tillverkning
Klippingar framställdes på fyrkantiga eller andra kantiga myntämnen, klippta ur metall. Formen gjorde att man kunde förenkla beredningen av ämnen jämfört med tillverkningen av runda mynt. Den innebar däremot inte att graveringen behövde vara enkel: detta exemplar visar ett omsorgsfullt komponerat motiv med kraftiga kronor och dekorativa sköldar. Erik XIV 16-öresklippingar började präglas 1562, alltså före nordiska sjuårskrigets utbrott. Typen kom därefter att höra till den omfattande klippingmyntningen under hans regering. Det är därför alltför snävt att beskriva varje sådan klipping som en improviserad utgåva tillkommen först genom kriget.
1563 – krig och konflikt inom Vasahuset
Erik XIV hade blivit kung vid Gustav Vasas död 1560 och kröntes i Uppsala 1561. År 1563 ställdes hans regering inför både en allvarlig konflikt inom kungafamiljen och ett omfattande utrikespolitiskt krig. Brodern Johan, hertig av Finland, hade genom sitt äktenskap med Katarina Jagellonica och sina förbindelser med Polen kommit i motsättning till Erik. Konflikten ledde till att Johan dömdes av riksdagen och efter belägringen av Åbo slott kapitulerade i augusti 1563. Han fördes därefter till fångenskap på Gripsholm. Samma år bröt nordiska sjuårskriget ut. Sverige stod mot Danmark och Lübeck, och kriget kom att ställa stora krav på försörjning, truppbetalningar och statens finanser. Erik ägnade betydande kraft åt att säkra handelsförbindelser och bryta den fientliga blockaden.
Klippingen bär årtalet för detta dramatiska skede. Kungens namn och rikets kronor uttrycker den fasta auktoritet som myntningen skulle förmedla, samtidigt som verkligheten präglades av dynastiska motsättningar och krig.
Detta välbevarade exemplar ger därför mer än en vacker bild av renässansens svenska myntkonst. Det bevarar ett konkret betalningsmedel från ett avgörande år i Erik XIV regering – med kungamaktens symboler tydligt framträdande på ett ovanligt stort och uttrycksfullt silverämne.