Erik XIV, Stockholm, 1 Mark 1564 och det heraldiska kriget mot Danmark - En historisk och numismatisk atombomb
Kvalitet 1+/01, härligt metalliska prägling, sedvanligt delvis svagt utpräglad, SMB 34
Åtsidan pryds av Erik XIV:s bröstbild i profil, vänd åt höger. Kungen bär harnesk och den för honom så viktiga slutna bygelskronan, symbolen för hans suveränitet och oberoende gentemot kejsare och påve. Porträttet är utfört i renässansstil, där kungens auktoritet understryks av den upprätta hållningen. Omskriften bär kungens titel: "ERICVS • XIIII • D • G • SVE • GOT • VAN • QZ • REX" (Erik XIV, med Guds nåde Sveriges, Göters och Vendes Konung).
Frånsidan visar det stora, krönta riksvapnet, och det är här myntets politiska sprängkraft ligger. Skölden är kvadrerad:
- De övre fälten visar Sveriges Tre Kronor och Folkungalejonet.
- De nedre fälten innehåller den heraldiska krigsförklaringen: Här har Erik XIV låtit infoga Danmarks tre leoparder och Norges yxbärande lejon.
- I mitten vilar Vasakärven. Runt vapenskölden löper kungens valspråk: "CVI VVLT DEVS DAT 1564" (Gud giver åt den han vill).
En Mark av krig: Blod, silver och heraldik
År 1564 var Norden ett slagfält som brann, och myntet på 1 mark var bränslet i elden. Detta var året då det "Kalla kriget" om symbolerna övergick i det Nordiska sjuårskrigets mest brutala fas. När du håller denna mark i handen, håller du en del av den sold som betalades ut till de knektar som stred för Erik XIV:s vision om ett storsvenskt östersjövälde.
Det heraldiska vapnet
Frånsidans vapensköld är unik i vår historia. Att Erik XIV lät prägla in Danmarks och Norges vapen på sina mynt var en medveten och kalkylerad provokation. Det var svaret på att Danmark vägrat ta bort "Tre Kronor" ur sitt vapen. Genom att cirkulera detta mynt, denna enda mark, spred Erik budskapet att han var den rättmätige härskaren över hela Norden. Det var propaganda i sin mest effektiva form: varje gång myntet bytte ägare på marknader eller i lägereldarnas sken, påmindes folket om kungens anspråk på grannländerna.
1564: Ett år av triumf och tragedi
Denna mark präglades under ett år av extrema kontraster. Det var året för Ronneby blodbad i september, där Erik XIV:s trupper under Klas Kristersson Horn intog den danska staden och skoningslöst högg ner invånarna. "Rött som blod färgades vattnet i ån", rapporterade kungen nöjt. Myntet med valspråket Cui vult Deus dat – Gud giver åt den han vill – fungerade som en teologisk sköld för dessa handlingar; kungen såg sig som Guds utvalda verktyg.
Men 1564 var också året då den svenska flottans stolthet, skeppet Mars (Makalös), gick under. I slaget norr om Öland den 31 maj omringades giganten av danska och lübska skepp och exploderade i ett inferno. Förlusten skakade riket, men krigsmaskineriet malde vidare. Myntverket i Stockholm gick varmt för att prägla dessa markstycken, nödvändiga för att betala legoknektar och skeppsbyggare.
Erik XIV:s ödesdigerhet
På åtsidan ser vi en kung med sluten krona, en man som ville vara "kejsare i sitt eget rike". Men 1564 var också året då sprickorna i hans personlighet och politik började vidgas. Pressen från kriget, de ständiga komplotterna och den heraldiska besattheten tärde på honom. Denna mark är ett fysiskt bevis på en tid då heraldik var på liv och död – en liten bit silver som bar på tyngden av ett helt krig.